Vrickning i knäet: Orsaker, symptom och rekommendationer

En vrickning i knäet är en skada som ofta är förknippad med sport och idrott, men det drabbar inte enbart idrottare. Lär dig allt om detta tillstånd i den här artikeln!
Vrickning i knäet: Orsaker, symptom och rekommendationer

Senaste uppdateringen: 24 maj, 2021

En vrickning av knäet är faktiskt ett generiskt namn för andra mer specifika skador som uppstår i denna led. En vrickning av hela knäet existerar faktiskt inte som diagnos eftersom behandlingen av tillståndet beror på vilket ligament som är skadat. I själva verket är det en mycket komplex del av kroppen, särskilt dess mjuka vävnader.

Läkare anser att det förekommer en vrickning när ledband sträcks mer än vad de kan hantera. De överskrider sina gränser, vilket resulterar i en skada. Detta leder till förlust av deras karakteristiska elasticitet.

När det gäller knäet kan korsbanden (som är ledade internt), dvs främre korsbanden och de bakre korsbanden, sträckas.

Orsaker till en vrickning av knäet

Knävrickningar eller stukningar kan ha olika orsaker, särskilt om vi tar hänsyn till att varje ligament har en speciell mekanism som kan bli skadad. Korsbandet kan inte drabbas av samma typ av skada som de tvärgående ligamenten.

Idrottare är mest utsatta och inom varje område finns det en större eller mindre risk att skada en eller flera vävnader. Men som vi alla känner till är det också möjligt att råka ut för en skada hemma och under olyckor i vardagen.

Tänk till exempel på en fot som fastnar under en lös sten vilket gör att benet att rotera runt sig själv. Kontaktsporter som fotboll innebär också en högre risk för skada på korsbanden.

En annan vanlig orsak är frontalkollisioner i trafikolyckor, vilket kan utsätta benen för ett stort tryck. När det gäller de tvärgående ligamenten är det mer troligt att individer som tränar sport som rugby drabbas av vrickningar på grund av det tryck från sidan som spelarna utsätter varandra för.

vrickning i knäet
Vrickning av knäna är en vanlig skada bland idrottare. Det kan dock också inträffa hemma eller i bilolyckor.

Olika grader av skada när det kommer till vrickning av knäet

En stukning eller vrickning av knäet klassificeras i grader baserat på hur allvarlig skadan är. Denna klassificering är vanlig när det gäller ledskador och avgör behandlingen.

Första gradens vrickning av knäet

Stukningar av första graden är den mildaste formen. I allmänhet har den som lider av detta tolererbara symptom som endast är mild smärta och lite förändringar i rörlighet.

De uppstår när personen sträcker några fibrer i ligamenten, men inte alla. Det förekommer heller inte något brott, så det är osannolikt att ett hematom kommer att uppträda i området.

Andra gradens vrickning

Enligt traumatologisk klassificering innebär denna grad av knästukning en skada där mer än hälften av ligamentet är inblandat. Den funktionella påverkan är måttlig och vissa aktiviteter kan inte utföras. Smärtan begränsar rörligheten, så patienten måste vila.

Tredje gradens vrickning

Den allvarligaste formen är ledbrott. Det är typiskt en fullständig bristning i ett av korsbanden. Situationen allvarlig och det krävs en operation för att reparera skadan.

Personen kan inte längre använda sitt knä förrän de har fått vila och skadan har läkt. Hematom kan förekomma, vilket indikerar de inre skadorna.

Symptom på vrickning av knäet

Vi kan säga att smärtan är det karakteristiska tecknet på dessa stukningar, oavsett vilket ligament som är involverat. Vad som kan variera är obehagets läge och i vilken utsträckning det uppstår i samband med en eller annan rörelse. Korsbanden är kopplade till rörelser fram och tillbaka, medan de andra rörelserna är förbundna med de andra ligamenten.

Den funktionella begränsningen beror på hur svår skadan är. Med mildare former kan man fortsätta att gå, man man kan inte springa. När det gäller andra graders vrickning är vila till stor del nödvändigt för läkningsprocessen.

Knäet och dess mjuka vävnader kan bli svullna. Detta ändras med den position som personen håller. När personen sträcker ut och lyfter underbenen kan västan sprida sig och tack vare tyngdkraften blir området dränerat.

Lyckligtvis lindrar detta också smärta. Å andra sidan, om personen inte vilar, ökar inflammationen och pressar mot nerverna och artärerna.

Hematom, eller blåmärken, kan förekomma, men inte i alla fall. Ligament har ingen vaskularisering, så bristningen i sig orsakar inte något subkutant blodflöde, även om de omgivande vävnaderna kan bidra till detta. I en andra gradens och tredje gradens vrickning är det vanligt att se förändringar i hudfärgen på grund av blodläckage.

Möjliga behandlingar för stukningar av knäet

Även om behandlingen av en stukning beror på de drabbade ledbanden och hur svår skadan är, är vissa åtgärder ganska vanliga för alla former:

  • Läkemedel: Läkare ordinerar smärtstillande medel och antiinflammatoriska läkemedel för att lindra symptomen. De löser inte det primära problemet, men de lindrar smärtan.
  • Vila: Vila är en av nycklarna till att läka dessa typer av skada. Vi bör vila leden för att främja naturlig läkning så mycket som möjligt. Vid en allvarlig vrickning föreskriver man vila medan patienten väntar på en operation.
  • Immobilisering: Användningen av ett bandage kan bidra till återupptagandet av vätska som kan ha ansamlat sig i leden. Dessutom kan det sätta press på knäet för att lindra smärtan. I de mer allvarliga fallen väljer specialister ett stelt gipsat bandage eller ett annat system med externa skenor för att säkerställa stabilitet. Elastiska skenor för knäna är en bra lösning för skador av första graden.
  • Kirurgi: En tredje gradens vrickning av knäet kräver en operation. Det är nödvändigt att reparera trasiga ledband med denna typ av ingripande. Kirurgen kommer att bestämma den bästa tekniken för att främja efterföljande läkning. Som med alla andra komplicerade skador är läkningen vanligtvis långsam.
läkare undersöker knä
Behandlingen av en stukning av knäet varierar beroende på skadans svårighetsgrad. Medan vissa fall blir bättre med vila, kräver andra kirurgiska ingrepp.

Vi rekommenderar att du också läser: 10 trick för att minska knäsmärta med maten du äter

Återhämtning efter en stukning av knäet

Läkningsprocessen för ett stukat knä går igenom olika stadier. Det första stadiet är vila, vilket är obligatoriskt för i stort sett alla. Patienter bör dock respektera detta för att säkerställa en utveckling som återställer deras livskvalitet.

I vilket fall som helst är det nödvändigt att vara medveten om att läkning av denna skada är långsam. En månad är standard, men om du har genomgått operation kan det ta dubbelt så lång tid.

Du kan behöva vänta ännu längre om du funderar på att återuppta krävande sportaktiviteter, vilket innebär en rehabiliteringsplan som kan pågå mellan tre och sex månader.

När det gäller sjukgymnastik bestämmer sjukgymnasten tillvägagångssättet. Man kan använda sig av mekaniska och manuella manövrar, eller så kan man inkludera ultraljud och magnetbehandlingar. Patienten kommer vanligtvis att behöva gå på minst 10 sessioner.

Kan man förebygga denna typ av stukningar?

I sport är förebyggande av skador under träning ett ämne som tas upp av en mängd olika studier. Sanningen är att vrickningar i knäna kan förhindras genom att vidta konservativa åtgärder inom träning, uppvärmning och vid utmattning av musklerna.

Det finns dock olyckor som i princip är oundvikliga, som namnet antyder. Vi kan minska risken för en olycka om vi använder lämpliga skor, men det eliminerar inte alla risker. Till exempel kan någon råka stöta emot oss vilket vi har svårt att kunna förebygga.

Fysisk kondition är också en form av skydd. Människor med starka muskler i benen är mindre benägna att få en vrickning eftersom dessa vävnader fungerar som stabilisatorer för lederna.

Vid smärta eller inflammation i knäet är det bäst att gå till en specialist. Man kan upptäcka en vrickning av första graden direkt när det inträffar, eller så kan den utveckla sig långsamt. En tidig kontakt med vården är en annan form av förebyggande av att skadan ska utveckla sig i fel riktning och att ytterligare skador på ligamenten ska inträffa som följd av den initiala skadan.

Detta kanske intresserar dig
5 enkla och effektiva tips för att läka en knäskada
Steg för HälsaLäs det Steg för Hälsa
5 enkla och effektiva tips för att läka en knäskada

Dessvärre är det relativt vanligt med stukningar och meniskskador. Läs följande tips för att lära dig hur man kan förebygga och läka en knäskada.



  • Olivera, G., M. S. Holgado, and J. Cabello. “Lesiones deportivas frecuentes en atención primaria.” FMC-Formación Médica Continuada en Atención Primaria 8.5 (2001): 307-320.
  • Monsalve, Francisco J. “Enfoque del esguince de rodilla.” Enfoque del trauma ortopédico: Primera edición.
  • Lustig, S., et al. “Lesiones ligamentosas recientes de la rodilla del adulto.” EMC-Aparato Locomotor 46.2 (2013): 1-19.
  • Lucendo Marañés, L., et al. “Lesiones de la rodilla.” Canarias médica y quirúrgica (2012).
  • Mazières, B. “Diagnóstico de la rodilla dolorosa no traumática del adulto.” EMC-Aparato Locomotor 47.4 (2014): 1-15.
  • Peralta, Albert J. Macías, et al. “Consideraciones frente la gravedad de problemas de esguince en el paciente.” Polo del Conocimiento: Revista científico-profesional 4.5 (2019): 398-410.
  • Casero Seguido, Elisabet Wendy. “Vendaje Funcional VS Vendaje Neuromuscular en deportistas que han sufrido un esguince del LLI de la rodilla de grado I.” (2017).
  • Pelfort-López, X., et al. “Cirugía de revisión del ligamento cruzado anterior.¿ Uno o dos tiempos?.” Rev Esp Artrosc Cir Articul 27.3 (2020): 233-43.
  • Gaibor León, Ivonne Alexandra. Reeducación Funcional Postquirúrgica del Ligamento Cruzado anterior en la Rodilla Derecha. BS thesis. Universidad Técnica de Ambato-Facultad de Ciencias de la Salud-Carrera Terapia Física, 2016.
  • Cárdenas Sandoval, Rosy Paola. Modelo computacional y experimental del comportamiento mecánico y biológico de fibroblastos aislados del ligamento colateral de la rodilla expuestos a estímulos biofísicos del ultrasonido. Diss. Universidad Nacional de Colombia-Sede Bogotá, 2019.
  • del Valle Soto, Miguel, et al. “Lesiones deportivas” versus” accidentes deportivos. Documento de consenso. Grupo de prevención en el deporte de la Sociedad Española de Medicina del Deporte (SEMED-FEMEDE).” Archivos de medicina del deporte: revista de la Federación Española de Medicina del Deporte y de la Confederación Iberoamericana de Medicina del Deporte 35.1 (2018): 6-16.
  • Cardoso, Pedro Gil Guimarães. “Prevenção e Reabilitação de Lesões dos Músculos Isquiotibiais e do Ligamento Cruzado Anterior em Contexto Desportivo.” (2018).