Vasovagal synkope under graviditeten: kan man förhindra det?
Vasovagal synkope uppträder huvudsakligen i mitten av graviditeten. Det klassas inte som en sjukdom, kräver ingen behandling och leder i de flesta fall inte till några större konsekvenser.
Vem som helst kan uppleva vasovagal synkope någon gång i livet. Det uppskattas att upp till 20 % av alla människor har haft det någon gång. Det är dock vanligare hos gravida kvinnor på grund av de fysiologiska förändringar som förekommer under graviditeten.
Vasovagal synkope kan ge olika symtom såsom rodnad, blekhet, en känsla av svaghet, svettning och suddig syn. Ibland kan dessa symtom också leda till förlust av medvetandet. Faran i detta ligger i fallskador, vid bilkörning och i liknande situationer.
Vad är vasovagal synkope under graviditeten?
Vid vasovagal synkope upplever man en serie initiala symtom, eller prodromer, som ofta kulminerar i svimning.
De uppstår som ett resultat av överdriven stimulering av vagusnerven. Detta leder till utvidgning av blodkärlen och en minskning av hjärtfrekvensen och blodtrycket. Under dessa förhållanden når mindre blod hjärnan och synkope, eller svimning, inträffar.
Man kan säga att vasovagal synkope orsakas av ett plötsligt blodtrycksfall. Inte alla gravida kvinnor drabbas vasovagal synkope, dock är tillståndet ändå mycket vanligt hos gravida. Vissa gravida kvinnor får det mycket frekvent och dessutom allvarligt.
Varför uppstår det?
Vetenskapen har inte kunnat fastställa en specifik orsak till vasovagal synkope. Man tror dock att det är vanligare hos personer med hög perifer venös belastning. Det vill säga personer som har något tillstånd som hindrar eller bromsar återgången av blod till hjärtat och hjärnan.
Under vanliga förhållanden kan vasovagal synkope uppstå av bland annat följande anledningar:
- Plötsliga förändringar i position
- Höjdförändringar
- Stående eller sittande under långa perioder
- Vid ansträngning för att kissa, bajsa eller hosta
- Stress eller ångest
- Uttorkning
- Hunger
- Illamående eller kräkningar
- Allergier mot vissa mediciner
- Alkohol- eller läkemedelsanvändning
Vasovagal synkope är dock vanligare hos gravida kvinnor av två skäl:
- Hormonella förändringar
- Venös stas i nedre extremiteterna. Det gör det svårt för blodet att flöda tillbaka i benen.
Det finns också en anatomisk anledning till varför det är lättare att vasovagal synkope uppstår under graviditeten. När den gravida kvinnan sitter länge överstimulerar magens tyngd vagusnerven. Som vi förklarat ovan så utlöser detta tillståndet.
Du kanske också är intresserad av: Fyra saker du bör undvika att äta under graviditeten
Symtom på vasovagal synkope
Vanligtvis uppstår vissa symtom innan medvetslöshet eller svimning inträffar. Det är mycket viktigt att känna till dessa initiala symtom, eftersom det underlättar tidiga åtgärder för att förhindra svimning.
De vanliga symtomen är följande:
- En känsla av värme
- Kallsvettning
- Illamående
- Lätt känsla i huvudet
- Begränsning av synfältet (tunnelseende) eller dimsyn
- Ringande i öronen
- Takykardi
- Blekhet
- Känsla av svaghet
- Trötthet
Svimning uppstår vanligtvis efter att du upplevt dessa symtom. Förlusten av medvetande är kortvarig och det sker sedan en spontan återhämtning, nästan alltid på mindre än en minut.
Läs mer om vagusnerven: Hur du “väcker” vagusnerven för bättre hälsa
Hur man förhindrar vasovagal synkope
Det finns några grundläggande åtgärder som kan hjälpa till att förebygga vasovagal synkope. De är särskilt användbara för gravida kvinnor som är mycket benägna att lida av tillståndet. Dessa är enkla vanor som är väl värda att införliva i din dagliga rutin.
Det du bör göra är följande:
- Sitt inte stilla under långa perioder. Efter ett par timmar, stig upp och gå runt lite.
- Stå inte under långa perioder. När du känner dig trött är det bästa du kan göra att sätta dig ner en stund eller ta några steg.
- Undvik plötsliga förändringar av din position. När du ställer dig upp, sätter dig ner eller går upp ur sängen, är det lämpligt att göra det långsamt i stället för att göra snabba positionsförändringar.
- Håll utrymmena där du befinner dig väl ventilerade. Detta är ännu viktigare i varmt väder.
- Ät något var tredje timme. En liten portion av någon hälsosam mat gör att du undviker alltför långa fasteperioder.
- Undvik kvav miljö.
- Utför djupandning i ett par minuter om du upplever stress.
Vad ska man göra när man upplever symtom
Det är mycket viktigt att veta vad man ska göra när de första symtomen på vasovagal synkope uppstår. Målet är att undvika synkope eller svimning, eftersom ett fall kan vara mycket farligt för en gravid kvinna.
De rekommenderade åtgärderna är följande:
- Lägg dig ner. Detta bör du göra försiktigt så att du undviker snabba rörelser. Höj gärna upp benen i några minuter. Detta hjälper blodet att stiga igen, vilket normaliserar funktionen hos hjärtat och hjärnan.
- Andas djupt. Försök att andas in och ut långsamt, utan brådska. Annars kan hyperventilering uppstå.
- Håll dig lugn. Det är viktigt att vara lugn. Om du är gravid och är ensam, är det lämpligt att be om hjälp medan du tar dig igenom episoden.
Rådgör med din läkare om du har haft vasovagal synkope
När du återfår medvetandet efter svimning orsakad av vasovagal synkope, är det bäst att ligga ner och inte stå upp förrän 15 till 30 minuter efter episoden. Gravida kvinnor som ofta drabbas av dessa symtom bör avstå från att köra bil, eftersom det kan vara mycket farligt.
Även om det inte finns någon specifik behandling för vasovagal synkope, är det bäst att berätta för din läkare omedelbart efter den första episoden. Detta möjliggöra en mer detaljerad uppföljning av situationen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Araya-Gómez, V. (2001). Síncope neurocardiogénico. Acta Médica Costarricense, 43(1), 11-19.
- Mateo Rico, D. (2013). Valoración y prevención de las complicaciones en el catéter venoso periférico.
- Pérez Rodríguez, A. F., Roche, M., & Larrañaga, C. (2009). Patología médica y embarazo: Trastornos gastrointestinales, neurológicos, cardiovasculares y dermatológicos. In Anales del Sistema Sanitario de Navarra (Vol. 32, pp. 135-157). Gobierno de Navarra. Departamento de Salud.
