Världsdagen för tuberkulos: Det är dags att sätta stopp för tuberkulos
Världsdagen för tuberkulos uppmärksammar vi den 24 mars, till minne av dagen då Robert Koch berättade för världen att han identifierat bakterien som orsakar sjukdomen. Det är en sjukdom som fortfarande drabbar många människor i världen, särskilt i utvecklingsländer.
Världsdagen för tuberkulos hålls varje år den 24 mars runt om i världen, enligt ett initiativ från Världshälsoorganisationen (WHO). Årets tema var: “Det är dags att sätt stopp för tuberkulos”.
Anledningen till valet av just detta datum var att fira dagen då Robert Koch tillkännagav för världen att han hade identifierat mikroorganismen som orsakar sjukdomen. Mycobacterium tuberculosis är en stavformad, aerob bakterie. Tuberkelbacillen går också informellt under namnet “Kochs bacill”.
Upptäckten ägde rum år 1882, och det var inte förrän hundra år senare som världsdagen för tuberkulos infördes. Detta event, sponsrad av International Union Against Tuberculosis and Lung Disease, har hållits sedan den 24 mars 1982.
Sjukdomen infekterar cirka 10 miljoner människor om året i världen, varav mer än 10 % dör. Därför är det en av de 10 vanligaste dödsorsakerna på vår planet, och bland personer som lever med HIV är det den främsta orsaken till dödlighet.
Enbart åtta länder står för det största antalet nya fall varje år de senaste åren. Dessa inkluderar bland annat Indien, Filippinerna, Pakistan och Nigeria. Asien och Afrika är de två kontinenter som tuberkulos drabbar hårdast.
Vad är tuberkulos?
Världsdagen för tuberkulos syftar till att öka medvetenheten om en sjukdom som många inte känner till, trots att den drabbar väldigt många människor runt om i världen. Det är inte en sjukdom som tar upp stor plats i de flesta länders folkhälsoagendor, och det gör att den lätt hamnar i skymundan.
Men som vi har sett enligt statistik är det ett stort problem för sjukvården runt om i världen. Dess påverkan på lungorna kan vara kroniska. Detta, i kombination med dess förmåga att orsaka svåra komplikationer hos HIV-patienter, gör att denna sjukdom är ett allvarligt hot i dagens samhälle.
Tuberkulos definieras som den patologi som orsakas av Mycobacterium tuberculosis när den tar sig in i organismen och etablerar sig i lungorna. Där leder infektionen till en reaktion som bildar knölar i lungvävnaden.
Smittspridning
Överföring av bakterier från en person till en annan sker via luften. Bakterierna tar sig genom luften när en smittad person hostar eller nyser, eller när de spottar. De som har störst risk att bli smittade är personer som tillbringar mycket tid i närkontakt med den sjuke.
Bakterien i fråga kan samexistera med en mänsklig organism under lång tid utan att manifestera sjukdomen. Det är till och med möjligt att vara värd åt denna bakterie under en hel livstid utan att faktiskt utveckla några symptom på det. Men om ditt immunförsvar av någon anledning blir försvagat, gör detta aktivering av patogenen möjlig.
Även om tuberkulos främst drabbar lungvävnad, eftersom mikroorganismen färdas genom luften, finns det andra vävnader som också kan uppvisa tecken på infektion. Det kan förekomma tuberkulos i benvävnader, urinvägar och i matsmältningssystemet. I jämförelse med tuberkulos i lungorna är förekomsten av dessa typer dock minimal.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Diagnos njurtuberkulos: symptom och behandling
Symptom på tuberkulos
När lungtuberkulos blir aktiv uppstår symptom som är lätta att känna igen. En infekterad person med aktiv sjukdom är också smittsam om han eller hon inte genomgår någon form av behandling, som vi ska titta på nedan.
För det första är de klassiska symptomen på patologin:
- Svår hosta: Ihållande och produktiv, ofta med visst blodinnehåll – hemoptys.
- Smärtor i bröstet: Förknippat med andningsrörelser.
- Viktminskning: Mycket påtaglig och progressiv, upp till mer än 10 kilo.
- Nattlig feber: Ett av kännetecknen är en förhöjd kroppstemperatur som i dessa fall främst förekommer på kvällen och under natten.
Hos barn är symptomen inte lika tydliga. Det är möjligt att förväxla uppkomsten av denna sjukdom med andra, vanligare barnsjukdomar, som bakteriell lunginflammation eller influensa.
Världsdagen för tuberkulos vill uppmärksamma problemet med bakteriell resistens för tuberkulos
Med världsdagen för tuberkulos vill man, förutom att öka medvetenheten om sjukdomen, också uppmärksamma problemen med behandlingen av denna sjukdom. De senaste decennierna har varit oroande på grund av den resistens som bakterien har visat sig utveckla mot många av de tidigare behandlingarna.
Även om behandlingen av tuberkulos traditionellt utförs med lättillgängliga läkemedel, har bakterien utvecklat resistensmekanismer. Dessa mekanismer har krävt en modifiering av de terapeutiska behandlingarna.
Detta har lett till att läkare infört begreppet multiresistent tuberkulos. Detta definierar man som tuberkulos som inte svarar på två förstahandsantibiotika: Rifampicin och Isoniazid. När detta tillstånd upptäcks är det nödvändigt att gå över till att använda läkemedel som för närvarande är svårare att få tag på och som har en längre varaktighet. Behandling med dessa läkemedel kan behöva pågå under lång tid – ibland upp till två år.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Fakta om rifampicin och tuberkulos
Vad ska man göra på världsdagen för tuberkulos?
Frekvensen av denna sjukdom betyder att du kan vara säker på att någon gång i livet stöta på människor som drabbats av den. Det är en av de vanligaste sjukdomarna i världen och därigenom en vanlig dödsorsak. Därför måste den få den uppmärksamhet den förtjänar.
På världsdagen för tuberkulos kan vi börja med att informera oss bättre om sjukdomen och kanske ta reda på vilka föreningar som arbetar med denna sjukdom i vårt närområde och runt om i världen. Det finns olika sätt att hjälpa och bidra till att minska lidandet som denna sjukdom medför.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Quirós-Roldán, E., et al. “Bases moleculares de resistencia de Mycobacterium tuberculosis.” Revista de Diagnóstico Biológico 50.4 (2001): 200-203.
- Grupo de Trabajo de Tuberculosis de la Sociedad Española de Infectología Pediátrica. “Documento de consenso sobre el tratamiento de la tuberculosis pulmonar en niños.” Anales de Pediatría. Vol. 66. No. 6. Elsevier Doyma, 2007.
- World Health Organization. TB: Tuberculosis. No. WHO/CDS/TB/2003.321. Geneva: World Health Organization, 2003.
- Flynn, JoAnne L., and John Chan. “Immunology of tuberculosis.” Annual review of immunology 19.1 (2001): 93-129.
- Gómez, MN Altet, et al. “Estudio del retraso diagnóstico de la tuberculosis pulmonar sintomática.” Archivos de Bronconeumología 39.4 (2003): 146-152.
