Varför åderbråck bildas och hur man behandlar det
Åderbråck bildas då blodkärl med oregelbunden form utvidgar sig på grund av en försvagning i kärlväggarna. De kan vara gröna, blå eller lila. Vissa är även omgivna av små röda kapillärer, som också kallas spindelvener eller ådernät.
Både åderbråck och ådernät kan uppkomma var som helst på kroppen. Mest vanligt är att de uppkommer på benen och kring bäckenområdet.
Symptom
- Inflammation
- Synliga blå, lila eller gröna vener
- Benkramper
- Smärta på knäets baksida
- Klåda runt venen
- Trötthet
- Sårbildning
- En brunaktig hudton
Varför åderbråck bildas
Åderbråck bildas då friska vener inflammeras och förhindrar att blodet flyter normalt. Venerna är de ådror som transporterar blodet åter till hjärtat. Det är svårt att helt klarlägga varför blodet blockeras, men det finns vissa faktorer som ökar risken:
- Gener
- Graviditet
- Fetma
- Hormonella förändringar
- Att man står under långa perioder
- Att man bär för tighta kläder
Diagnos
Om du har något av symptomen ovan är det bäst att du kontaktar sjukvården för en undersökning. Efter en fysisk undersökning av kroppen görs ett ultraljud för att undersöka hur blodet rör sig. Ultraljudet visar tydligt både ytliga och djupt liggande vener.
Lyckligtvis behöver inte alla åderbråck medicinsk behandling, det vill säga så länge de inte stör ditt dagliga liv.
Du bör vara uppmärksam på ifall åderbråcken:
- Hindrar dig från att gå eller stå några längre stunder
- Det finns synliga sår
- Du får svullna fötter och fotleder
Sårbildning kan uppkomma på grund av venös stasis, det vill säga när blod ansamlas i venerna vilka utvidgas för att de inte dräneras som de ska. Såren uppkommer då på grund av att huden inte får syre.
Utöver detta riskerar du också att utveckla flebit (inflammation i venen) och trombos (blodproppar i venen).
Behandling av åderbråck
En av de vanligaste behandlingarna av åderbråck är icke-kirurgisk och kallas skleroterapi. Vid skleroterapi injicerar man en saltlösning, vilket medför att venerna kollapsar. Det innebär att blod inte längre kan flyta igenom venen, och denna “försvinner” till slut.
Men vad händer med blodet då? De närmaste friska ådrorna tar över jobbet att transportera blodet till hjärtat. Med andra ord återgår cirkulationen till normalläge. Skleroterapi är en metod som utförs i flera sessioner: i genomsnitt 3 injektioner per ven.
Hur fungerar skleroterapi?
Man kan behandla upp till 40 ådror under en session. Efteråt krävs 4-6 veckors vila för att låta ådrorna läka. Under denna tid rekommenderas att man bär strumpor. Under vilotiden kan man göra behandlingen på andra vener, dock inte på dem som nyligen blivit behandlade.
Hur känns skleroterapi?
Till en början kan det förstås kännas obehagligt, bland annat från det lilla sticket från nålen. Vissa människor får även biverkningar som:
- Mild inflammation
- Blåmärken
- Klåda
- Rodnad
- Smärta
Efter skleroterapi rekommenderas måttlig träning för snabbare läkning.
Efter 6 månader försvinner de behandlade ådrorna och det är sällsynt att de återkommer.
Vi vill dock påpeka att skleroterapi inte hindrar nya åderbråck från att bildas. Metoden tar bara bort de åderbråck som redan finns där.
Finns det alternativ?
Några alternativa behandlingar för åderbråck är:
- Behandling med intensivt pulserande ljus. Detta utförs i 1 till 6 sessioner.
- Laserbehandling, för de små blodkärlen i ansiktet och benen.
- Ligatur av venerna: Detta är ett kirurgiskt ingrepp där ett snitt görs i huden och venerna tas bort eller knyts ihop.
- Radiofrekvensablation: Radiofrekvensenergi används via en kateter för att stänga venen.
Hur förhindrar man att åderbråck bildas?
- Sitt inte i solen för långa perioder.
- Håll benen höjda i några minuter innan läggdags.
- Om du går mycket är det en bra idé att stanna upp varannan timme och stretcha.
- Använd kompressionsstrumpor.
- Ät en balanserad kost för att hantera vikten.
- Drick inte och rök inte.
- Var försiktig med plötsliga temperaturförändringar.
- Utför någon fysisk aktivitet åtminstone 3 gånger i veckan en halvtimme åt gången.
- Använd inte nylonstrumpor och korsetter.
- Sitt inte med korsade ben.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Briones, A., Nauffal, D., and Villa, P. (2001). Características clínicas y prevalencia de los estados de hipercoagulabilidad en pacientes con enfermedad tromboembólica venosa. Medicina Clínica 116, 201–205.
- San Norberto García, E.M., Brizuela Sanz, J.A., Díaz, B.M., and Puerta, C.V. (2013). Patología venosa y linfática. Medicine – Programa de Formación Médica Continuada Acreditado 11, 2691–2699.
- García-Madrid, C., Pastor Manrique, J. Ó., Gómez Blasco, F., & Sala Planell, E. (2011, August). Nuevos avances el el tratamiento de las varices: Radiofrecuencia endovenosa VNUS Closure ®. Cirugia Espanola. https://doi.org/10.1016/j.ciresp.2011.04.010
