3 vanliga misstag när man gör sin egen kompost
Vissa av oss gör en del misstag när vi vill göra egen kompost hemma. Detta är något vi använder som naturligt gödsel i ekologiskt jordbruk för att ge näring till olika typer av växter. Det är också ett effektivt alternativ för att minimera organiskt avfall och miljöföroreningar.
I sin bok “Organic Agriculture: Compost” berättar den argentinska agronomen Adriana Van Konijnenburg om hur de animaliska och vegetabiliska restprodukter som når jorden är mat för många varelser som lever där. Dessa arter är ansvariga för att omvandla sådant avfall till organiskt material med förmågan att förbättra jordens porositet, mikrobiella liv och struktur.
Vad bör du alltså tänka på när du gör din egen kompost? Vilka misstag bör du undvika? Fortsätt läsa för att lära dig mer!
Lämpliga material för att göra egen kompost
Som vi nyss nämnde är processen med kompostering hemma inte komplex. Trots det måste vi, förutom att verkligen se till att ha ett gott tålamod – eftersom det är en långsam process – ta hänsyn till vissa frågor.
En av dem är vilka material vi faktiskt kan lägga ner i komposten, eftersom inte alla rester är lämpliga för denna process. Så vilka är de bästa? Följande är de mest använda.
- Gräsklipp som har fått torka i solen
- Skal och små bitar av frukt och grönsaker
- Torkade löv
- Kaffesump och terester
- Grenar och kvistar från när vi beskär träd och buskar, klippta i små bitar
- Citrusfrukter
- Djurgödsel
Du kanske också gillar den här artikeln: Magisk vit lera: Vad är det och varför ska du använda det?
3 vanliga misstag vid kompostering hemma
Det finns många indikatorer på att något är fel med din kompost, och dessa beror inte alltid på samma faktorer. Det kan till exempel bero på problem med temperatur, förekomst av fel typ av insekter eller röta. Vilka misstag kan ligga bakom detta?
1. Komposten har en blågrön färg, och dess inre är fuktigt och kompakt
Detta kan innebära att komposten har ett överskott av vatten och otillräcklig ventilering. För att lösa det här problemet bör du blanda din kompost och bryta sönder den i mindre partiklar, samtidigt som du vänder ihop de våta lagren med de torrare yttre lagren, vilket Van Konijnenburg beskriver i sin bok.
2. Blandningen är inte uppvärmd
När nedbrytningen börjar ska temperaturen stiga avsevärt. Om detta inte händer kan du ha gjort misstag i komposteringen. Det finns många orsaker och dessa kan inkludera följande:
- Din kompost är för liten för att värmas upp: För att förhindra detta är det bäst att förvara komposten i kärl.
- Den innehåller material som är för torrt: Detta är ett mycket enkelt misstag att rätta till. Det är bara att vattna blandningen med regelbundna 12 timmarsintervall.
- Du anlade din kompost på vintern: Om du påbörjat din kompost under alltför kalla temperaturer är det bäst att vänta till våren för att vända den och lägga till nya lager av färskt material. På detta sätt kommer du att kunna aktivera den.
- Den är för blöt: I det här fallet kan du aktivera nedbrytningen genom att blanda din kompost med torra material.
3. Din kompost drar till sig flugor och luktar ruttet
Som Van Konijnenburg varnar i sin bok, att om man gör den här typen av komposteringsmisstag är det bästa botemedlet att vända blandningen och kombinera de mer kondenserade lagren med porösa och kolrika material. Exempel på sådana ingredienser är torrt gräs, sågspån och halm.
Tips för att få till en bra egen kompost hemma
Att göra hemmagjord kompost minskar inte bara behovet av att använda kemiska gödningsmedel, utan bidrar också till att skydda miljön. Å andra sidan, som anges i Farmer’s Composting Manual från Food and Agriculture Organization of the United Nations, har det andra fördelar jämfört med storskalig kompostering.
Å ena sidan tillåter det en mer exakt kontroll av angrepp från fåglar och gnagare. Det är också lättare att vända blandningen och att skydda den från vind och regn. För att skapa en bra kompost och undvika ovan nämnda misstag har vi här samlat ihop några tips.
Välj typ av kompost och plats med omsorg
Valet av en horisontell eller vertikal komposterare beror på mängden material som du kommer att använda och den tillgängliga ytan. När det gäller denna sista punkt bör platsen helst vara väl ventilerad, täckt och lättillgänglig.
Skär eller klipp materialet i små bitar och fyll behållaren
För optimal utveckling av nedbrytningen bör du skära ingredienserna till mellan 5 och 20 cm stora bitar. Att fylla kompostbehållaren kan ta två till tre veckor. Sedan måste du låta den vila tills processen är klar. Därefter kan du ta bort komposten.
Att avsluta processen och erhålla den slutliga komposten
Om du har kommit till detta steg utan att göra några misstag när du gör komposten, bör du nu vända, lufta, sikta och kontrollera kvaliteten på din kompost. Med detta kommer du att kunna extrahera den slutliga komposten. När processen är klar återstår bara att använda den.
Du kan läsa mer i den här artikeln: Hur man skapar en urban trädgård i ett begränsat utrymme
Kompostera tillsammans, ett sätt att undvika vanliga misstag
En studie utförd av det internationella universitetet i Andalusien visar effektiviteten av komposteringstekniker på lite större skala som en del av lösningen på problemet med fast hushållsavfall i städer.
Människor som kom till den kommunala trädgården L’Hortet del Forat, i Barcelona, hade tillgång till sitt organiska avfall 24 timmar om dygnet. De blev dessutom erbjudna ett utbud av teoretiska och praktiska workshops om kompostering.
Slutsatsen av det arbete de utförde var positivt. De fastställde att denna teknik lyckades öka medborgarnas medvetenhet, förståelse och förmåga i förhållande till separering och återvinning av organiskt avfall.
Av denna anledning föreslår författarna av studien att vi bör ta saken i egna händer för att skapa avfallsreducerande planer i stadsdelar och kommuner. De menar att man till och med skulle kunna belöna de hushåll, till exempel med skattereduktion, som använder sig av korrekt utförd kompostering.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Instituto Nacional de Tecnología Agropecuaria. Van Konijnenburg, Adriana. Agricultura Orgánica: el Compost. Argentina 2007.
- Organización de las Naciones Unidas para la Alimentación y la Agricultura. Manual de Compostaje del Agricultor: experiencias en América Latina. Chile 2013.
- Universidad Internacional de Andalucía. Análisis de las características técnicas y sociales asociadas a procesos de compostaje comunitario. España 2012.