Vad händer om man råkar äta mögligt bröd?

Att äta mögligt bröd är oftast riskfritt, men vissa gånger kan det leda till gastrointestinala besvär. Vi berättar mer.
Vad händer om man råkar äta mögligt bröd?

Senaste uppdateringen: 01 september, 2024

Säkert har du någon gång haft en obehaglig upplevelse när du råkat äta mögligt bröd. Kanske tog du en stor tugga av en god smörgås och fick plötsligt en syn på en en sporfläck på brödet.

Eller kanske tittade du i brödlådan och såg att limpan var täckt av luddiga delar med mögel i svarta och grönaktiga toner. Dessa gånger kan första tanken som dyker upp vara om man bara kan skära bort de mögliga bitarna och äta de delar som verkar vara i gott skick.

Ja, vad gör man i dessa situationer? Kan man bli sjuk om man råkar äta mögligt bröd? För att hjälpa dig att få svar på dessa frågor förklarar vi nedan vad som händer om du äter mögel och huruvida det är okej att bara skära bort de drabbade delarna eller inte. Som en bonus ska vi också ge dig några tips för hur du kan hålla brödet färskt.

Vad händer om du råkar äta mögligt bröd?

Få inte panik! Även om det finns en risk för gastrointestinala obehag, är det osannolikt att du drabbas av matförgiftning om du råkat äta en bit mögligt bröd. Om du just har insett att du av misstag har fått i dig en fläck med mögelsporer, behåll lugnet och var i stället uppmärksam på eventuella symptom som kan uppstå.

Så länge ditt immunförsvar är friskt är det osannolikt att det leder till några skadliga konsekvenser, annat än en känsla av avsmak vid tillfället. Du bör dock vara uppmärksam på symtom som illamående, diarré, kräkningar, feber och andningssvårigheter.

Hos vissa människor kan vissa mögelsorter som finns i bröd orsaka allergiska reaktioner som kan vara livshotande och hälsofarliga. Händer detta dig är det viktigt att omgående söka läkarvård. Hur lindrig eller allvarlig din situation är, och om reaktionerna uppstår direkt eller efter en viss tid, beror till stor del på typen av mögel.

Vissa kan uppleva illamående eller magsmärtor när de har ätit mögligt bröd. Men mest troligt kommer ingenting att hända, eftersom de flesta mögelsvamparna i dessa livsmedel är ofarliga. Det är om du har en allergi mot en viss typ av mögel som du kan bli sjuk.[/atomik-in-text]

Varför växer mögel på bröd?

Innan vi går vidare, låt oss ge dig lite sammanhang. Möglet man ser med blotta ögat på bröd är en svampväxt. De luddiga fläckarna som vanligtvis uppträder i vita, gula, grönaktiga, gråa eller svarta toner är kolonier av sporer som har funktionen att reproducera svampen.

Sporerna i sig är mycket små, nästan mikroskopiska, och transporteras genom luften utan att de märks av blotta ögat. Det är på så vis som de kan nå fram till ytor som uppfyller de nödvändiga förutsättningarna för att de ska växa och utvecklas. Som exempelvis på bröd.

När bröd får ligga framme – oavsett om det är under bakningsprocessen, vid försäljningen eller i köket hemma – lägger sig sporer på det. Med tiden, särskilt vid varmare temperaturer, reproducerar de sig och ger på så vis upphov till mögel.

Hela denna process gynnas om det är fuktigt och varmt i brödets förpackning. Ingredienserna som brödet innehåller är också en faktor.

Det finns flera olika typer av svampar som kan växa på bröd, vilket är varför man kan hitta mögel av olika utseende och färg. Följande är de vanligaste:

  • Penicilina: En typ av mögel som är ofarlig för de flesta. Faktum är att det är ett vanligt använt och välkänt antibiotikum. Vissa människor kan dock vara allergiska mot det. Till en början kan den vara vit till färgen, senare antar den blågröna eller olivgrå nyanser.
  • Rhizopus Stolonifer: Detta är populärt känt som svart mögel. Det producerar toxiner som är skadliga för personer med svagt immunförsvar.
  • Cladosporium: Detta är en av de vanligaste inomhussvamparna. Dess färg varierar från mörkgrönt till svart. Det är vanligtvis det mest irriterande möglet hos personer med allergi.
  • Aspergillus: Dessa finns vanligtvis i livsmedel som frukt och bröd. De har ett sammetslent utseende och är vitaktiga med blåaktiga, grågröna och gulaktiga toner. De producerar mykotoxiner som orsakar magbesvär. D kan också förändra tarmens mikrobiota.

Du kanske också vill läsa: Hur man eliminerar nagelsvamp på tårna

Kan man skära bort den mögliga delen av brödet och äta resten?

Du kanske ser mögelfläckar på bara vissa små delar av brödet, eller på bara några skivor, medan resten ser ut att vara i gott skick. Och därför kanske du drar slutsatsen att det är säkert att bara skära bort de drabbade delarna och äta resten. Men stämmer detta? Är det verkligen säkert att göra?

Svaret är ett tydligt nej! Du måste ta hänsyn till att detta är ett fuktigt och poröst livsmedel som uppfyller alla förutsättningar för svampens tillväxt. Så även om möglet inte är synligt på hela limpan, är det mest troligt att dess mikroskopiska rötter redan spritt sig över hela produkten.

Det kan också samtidigt vara förorenat med bakterier och flera andra typer av svampar. Även om många är ofarliga, går det i detta läge inte att bekräfta om de är det.

Risken för detta är en möjlig exponering för mykotoxiner som kan orsaka allt från matsmältningssymtom (illamående, kräkningar, buksmärtor och diarré) till mer allvarliga reaktioner, som bland annat andningssvårigheter, immunsvaghet och njur- och leverproblem.

När man har ätit mögligt bröd, hur lång tid tar det innan man blir sjuk?

Du kanske blir eller kanske inte blir sjuk av att äta mögligt bröd. Detta beror till stor del på vilken typ av mögel det handlar om och mängden som du intagit. Men till största del beror det på ditt immunförsvar.

Om du är mottaglig för allergier eller redan har en mögelallergi, är det mer sannolikt att du drabbas av komplikationer. Det går inte att exakt säga hur snart man upplever symtom. I vissa fall kan de komma direkt, men i andra fall kommer reaktionerna först senare.

Det viktigaste är att vara vaksam efter att ha ätit den mögliga maten. Om du upplever magsmärtor, illamående, kräkningar eller diarré, eller några andra varningstecken, är det bäst att söka läkarvård. Vissa personer som har högre risk att bli sjuka är följande:

  • Små barn
  • Gravida kvinnor
  • Patienter med diabetes
  • Vuxna över 65 år
  • Personer med nedsatt immunförsvar (patienter med lungsjukdom, hjärtsjukdom, cancer och humant immunbristvirus – HIV)

Du bör tänka på att vissa av mykotoxinerna i matmögel kan förändra miljön i tarmmikrobiotan. Genom att förstöra de nyttiga bakterierna i tarmen ökar de risken för kroniska sjukdomar. Denna situation uppstår dock vanligtvis vid stort eller långvarigt intag.

Hur man går tillväga om maten är möglig

Vissa mögelsvampar i mat är säkra att äta, som ädelost. I andra hårda grönsaker, som morötter, paprika och kål, är det svårare för dessa mikroorganismer att sprida sig, så i dessa fall är risken låg och man kan skära bort de drabbade delarna.

Men när det kommer till livsmedel som bröd – som är mjuka, fuktiga och porösa – är säkrast att kassera hela produkten. Detsamma gäller produkter som yoghurt, korv, smör, gelé och mjuka frukter och grönsaker (gurka, tomat, persika etc.).

Enligt dietisten Lillian Craggs-Dino, via Cleveland Clinic, beror säkerheten för andra livsmedel på situationen. Till exempel, om möglet finns på skalet, är det osannolikt att det finns på frukten om det inte syns tydliga tecken när du skalar den; såsom mörka fläckar eller lukt.

Hur länge håller färskt bröd?

Brödets hållbarhet beror på om det är hembakat eller industribakat. Som en allmän regel har hembakat eller hantverksbröd en hållbarhet på tre till fyra dagar i skafferiet och två till tre månader i frysen.

Kommersiellt bröd håller som regel upp till två veckor i rumstemperatur eller i kylen och upp till fem månader i frysen. Detta beror på att det innehåller kemiska ämnen som kalciumpropionat och sorbinsyra, som förhindrar svamptillväxt.

Du kanske också vill läsa: 9 misstag som orsakar mögel i hemmet

Hur håller man brödet färskt längre?

Flera faktorer ligger bakom sannolikheten för att bröd börjar utveckla svamp. Beredningsmetoden, de tillsatta ingredienserna och typen av konservering är bland de mest relevanta. Oavsett, om du vill hålla brödet färskt längre, kan du omsätta följande tips:

Låt brödet svalna innan du förpackar det

Kom ihåg att mögel växer lättare i varma, fuktiga miljöer. När du förvarar bröd mycket varmt, främjar ångan dessa förhållanden. Se därför till att låta det svalna innan du lägger in det i skafferiet, brödlådan eller i förpackningen.

Håll brödet täckt

Även om de inte är synliga, finns mögelsporer i luften. Ett sätt att minska deras kontakt med bröd är att täcka brödet. Tygpåsar och brödpåsar anses vara de bästa alternativen, följt av papperspåsar.

Förvara på en sval, torr plats

När brödet ligger i påsen eller brödlådan, se till att förvaringsutrymmet är svalt, torrt och helst mörkt. Se till att det inte finns några värmealstrande apparater i närheten. Utrymmet ska också rent och fritt från fukt.

Satsa på att frysa

Medan att kyla bröd är ett bra alternativ för att stoppa tillväxten av mögel, är det ännu bättre att frysa det. Varför? Jo, denna konserveringsmetod förändrar inte konsistensen lika mycket och förlänger livsmedlets hållbarhet. Tänk bara på att se till att brödet är uppskuret så att du bara kan ta ut en skiva för att värma upp efter behov.

Intressant faktum: Glutenfritt bröd är mer mottagligt för mögeltillväxt. Det är därför det ofta säljs fryst.

Välj surdegsbröd

Idag är surdegsbröd bland de mest rekommenderade alternativen när vi vill äta så färskt och konserveringsmedelsfritt som möjligt. Hållbarheten på dessa bröd är längre på grund av innehållet av naturliga enzymer.

Faktum är att vissa bröd av denna sort innehåller mjölksyrabakterier (probiotika) som, genom att producera syror, förhindrar tillväxten av mögel.

Lägg till kryddor eller vinäger till ditt hemlagade recept

Vissa hembakade brödrecept föreslår att man lägger till vissa kryddor, såsom kanel och kryddnejlika, eller äppelcidervinäger, som ett knep för att bevara och förhindra spridning av svampar. Nackdelen? De ändrar smaken och aromen i slutprodukten. Men om detta inte är ett problem för dig är det ett bra alternativ.

Vad ska man göra med gammalt bröd?

Om brödet är gammalt och ännu inte mögligt kan du använda det i andra förberedelser. En bra idé är att rosta det och lägga i en matberedare för att göra ströbröd. Detta kan du sedan använda i till exempel panering.

Du kan också rosta brödet, skära det i tärningar och lägga till i sallader. Ett gott tips är att blanda brödtärningarna med lite olivolja, ställa in i ugnen och sedan strö över med kryddor. Du kommer att älska det!

Vad ska man komma ihåg om man råkar äta mögligt bröd?

Om du inser att du har råkat äta mögligt bröd, håll dig lugn; för det mesta är det ofarligt. Men tänk ändå på att vara uppmärksam på symtom som illamående, kräkningar, diarré, magbesvär eller andningssvårigheter, vilket kan vara tecken på en allergisk reaktion på mögel.

Om detta händer, tveka inte att uppsöka läkare så snart som möjligt. Tänk på att det också kan vara hälsoskadligt att andas in sporer, särskilt om du vet att du är mögelallergiker. Undvik att lukta på brödet om du märker synliga fläckar!

Dessutom, när du ser mögel på delar av brödet, så även om det inte täcker hela limpan, se till att kasta bort det. Detta på grund av att brödets porösa och fuktiga egenskaper uppfyller de rätta förutsättningarna för att svampar ska föröka sig, även obemärkt.

Om du vill förlänga hållbarheten på ditt bröd, förvara det på en sval, mörk plats (om du ska äta det inom de kommande två eller tre dagarna) eller lägg in i frysen (om vill att det ska hålla några veckor).


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Aguirre, J. F., Osella, C. A., Carrara, C. R., Sánchez, H. D., & Buera, M. del P. (2011). Effect of storage temperature on starch retrogradation of bread staling. Die Starke, 63(9), 587–593. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/star.201100023
  • Axel, C., Zannini, E., & Arendt, E. K. (2017). Mold spoilage of bread and its biopreservation: A review of current strategies for bread shelf life extension. Critical reviews in food science and nutrition, 57(16), 3528–3542. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26980564/
  • Clinic, C. (2021). What happens if you accidentally eat moldy food? Cleveland Clinic. https://health.clevelandclinic.org/what-happens-if-you-eat-moldy-food
  • Dagnas, S., & Membré, J. M. (2013). Predicting and preventing mold spoilage of food products. Journal of food protection, 76(3), 538–551. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23462093/
  • Degirmencioglu, N., Göcmen, D., Inkaya, A. N., Aydin, E., Guldas, M., & Gonenc, S. (2011). Influence of modified atmosphere packaging and potassium sorbate on microbiological characteristics of sliced bread. Journal of food science and technology, 48(2), 236–241. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23572740/
  • Deligeorgakis, C., Magro, C., Skendi, A., Gebrehiwot, H. H., Valdramidis, V., & Papageorgiou, M. (2023). Fungal and toxin contaminants in cereal grains and flours: Systematic review and meta-analysis. Foods (Basel, Switzerland), 12(23), 4328. https://www.mdpi.com/2304-8158/12/23/4328
  • Denkova, R., Ilieva, S., Denkova, Z., Georgieva, L., Yordanova, M., Nikolova, D., & Evstatieva, Y. (2014). Production of wheat bread without preservatives using sourdough starters. Biotechnology, biotechnological equipment, 28(5), 889–898. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26019574/
  • El Sheikha, Aly & Mahmoud, Yehia. (2015). Bread Fungal Contamination: Risk of Mycotoxins, Protection of Anti-fungal and Need to Fungal Identification. https://www.researchgate.net/publication/
  • Huang, D., Cui, L., Sajid, A., Zainab, F., Wu, Q., Wang, X., & Yuan, Z. (2019). The epigenetic mechanisms in Fusarium mycotoxins induced toxicities. Food and chemical toxicology : an international journal published for the British Industrial Biological Research Association, 123, 595–601. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30599843/
  • Liew, W.-P.-P., & Mohd-Redzwan, S. (2018). Mycotoxin: Its impact on gut health and Microbiota. Frontiers in cellular and infection microbiology, 8. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fcimb.2018.00060/full
  • Molds on Food: Are They Dangerous? (2023). United States Department of Agriculture (USDA). https://www.fsis.usda.gov/food-safety/
  • Quattrini, M., Liang, N., Fortina, M. G., Xiang, S., Curtis, J. M., & Gänzle, M. (2019). Exploiting synergies of sourdough and antifungal organic acids to delay fungal spoilage of bread. International journal of food microbiology, 302, 8–14. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30220438/

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.