Vad du behöver veta om tjocktarmscancer
Tjocktarmscancer har blivit en allt vanligare sjukdom, så det är viktigt att du vet hur du kan förebygga samt att du får behandling så tidigt som möjligt om du drabbas. Eftersom det är den allvarligaste sjukdomen som kan drabba tjocktarmen är det viktigt att veta så mycket som möjligt om tjocktarmscancer. Denna artikel går igenom allt du behöver veta.
Tjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste dödsorsakerna i många länder. Vid tidig diagnos är sjukdomen dock möjlig att bota. Cancer i tjocktarmen börjar i slemhinnorna i tjocktarmen och ändtarmen.
Vilka är orsakerna till tjocktarmscancer?
Det finns ingen enskild orsak till denna sjukdom. De flesta patienter får först godartade polyper som sedan blir cancerogena om de lämnas obehandlade eller tillåts växa i storlek. Människor som löper störst risk att utveckla tjocktarmscancer är:
- De över 60 år.
- Afroamerikaner eller de med östeuropeisk härkomst.
- De som konsumerar mycket processat eller rött kött.
- De med kolorektala polyper.
- De med en inflammatorisk tarmsjukdom såsom ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.
- Patienter med viss ärftlighet (särskilt om det finns fall av adenomatös polypos i släkten).
- De som äter en fettrik kost med lite fibrer.
- De som röker eller dricker i överskott.
- Feta eller överviktiga.
Endast 10% av polyperna omvandlas till cancerceller, men de måste behandlas innan alltför lång tid har gått.
Vilka är symtomen på tjocktarmscancer?
Symtomen kan variera beroende på var i tarmen tumören sitter:
- Om den sitter i den vänstra sidan av tjocktarmen är symtomen blod i avföringen, diarré och förstoppning samt känslor av ofullständig tömning.
- Om den sitter i tvärgående delen av tjocktarmen: Smärta, blockering, kramper, kräkningar och uppsvälld buk.
- Om den sitter på den högra sida av tjocktarmen: Inre blödningar, kronisk anemi, trötthet, blekhet och brist på ork.
I samtliga fall kan tjocktarmscancer orsaka aptitlöshet, drastisk viktminskning, feber, kronisk trötthet, känslighet och smärta i nedre delen av buken tillsammans med tunn avföring.
Hur upptäcks tjocktarmscancer?
Det finns medicinska tester som kan avgöra om en person har tjocktarmscancer (eller det föregående stadiet, det vill säga polyper). Läkaren applicerar tryck på buken samt utför en rektal undersökning för att känna efter knölar i området.
Även avföringen kan undersökas för att se om det finns närvaro av blod, vilket kan tyda på cancer i tjocktarmen (och andra sjukdomar). Andra tester kontrollerar blodet för att se om patienten har anemi och leverproblem.
En koloskopi gör det möjligt för läkaren att undersöka hela tarmen för att se om den är drabbad av cancer eller polyper. Med detta test kan man observera hela tarmkanalen, och prover kan tas på misstänkt vävnad för senare analys. Om skador inte tillåter en koloskopi används istället ett bariumlavemang för att visa en silhuett av tjocktarmen på röntgenbilder.
Om diagnosen tjocktarmscancer fastställs kan andra tester bestämma cancerns omfattning samt om den har spridit sig genom datortomografi (CT) och magnetisk resonanstomografi (MRT) i buken och nedre delen av magen.
Det finns fem stadier av tjocktarmscancer:
- 0: Den uppstår på de yttre skikten av tjocktarmen.
- I: Den har nått de inre skikten av tjocktarmen.
- II: Den har spridit sig genom tjocktarmsväggen.
- III: Cancern har spridit sig till lymfkörtlarna.
- IV: Cancern har spridit sig till andra organ (metastaser).
Valet av behandling beror på många faktorer, såsom fasen och lokaliseringen av sjukdomen. Behandlingarna varierar i komplexitet och inkluderar kirurgi för att avlägsna cancerceller, kemoterapi för att förstöra cancerceller och strålningsterapi för att förstöra cancervävnad.
Tjocktarmscancer kan botas om den upptäcks och behandlas i tid. Prognosen beror också på patientens ålder, immunsystemet, fasen då behandlingen inleddes, mm. Om fem år har gått efter behandlingen och cancern inte har återkommit anses patienten vara botad.
Tidig diagnos och förebyggande av tjocktarmscancer
Det finns många metoder tillgängliga för tidig upptäckt av tjocktarmscancer, men i de inledande faserna kan symtomen förväxlas med andra sjukdomar. De som är över 50 år rekommenderas att få sin avföring undersökt för förekomst av blod en gång per år. Större förebyggande åtgärder bör vidtas om det finns en familjehistoria av cancer, inklusive endoskopi med början vid 40 års ålder och som sedan upprepas vartannat år. Om resultatet är positivt kan en koloskopi utföras såsom beskrivits tidigare.
