Vad är transfusioner av plasma?
Transfusioner av plasma har blivit mycket populära under de senaste åren. Vad är plasma? Det är en del av blodet som är en klar, lätt gulaktig vätska och som inte innehåller blodceller.
Plasma utgör nästan 55% av den totala volymen av vårt blod. Den andra delen består av celler som röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. I denna vätska finns det många proteiner, som bland annat albumin, som utför mycket viktiga funktioner i kroppen.
Även om många inte är medvetna om det, kan transfusioner av plasma behandla många sjukdomar och tillstånd, som blödningar och brännskador. I den här artikeln kommer vi förklara vad denna procedur består av och varför det är så viktigt att ge blod.
Vad är blodplasma?
Som vi redan har nämnt är plasma den flytande delen av blodet, som tillsammans med blodcellerna, både röda och vita och blodplättar, utgör vårt blod. När de två delarna är åtskilda ser plasma ut som en transparent vätska.
Plasma består till nästan 90% av vatten. Resten av dess sammansättning är dock en blandning av proteiner och mineralsalter som är nödvändiga för att kroppen ska fungera som den ska.
För det första innehåller plasman immunglobuliner, som är den del av immunsystemet som hjälper dig att skydda dig mot infektioner. Dessutom finns det också albumin, som är en molekyl som ansvarar för att transportera vissa ämnen till vävnaderna.
På samma sätt är det viktigt att känna till att plasma också innehåller koagulationsfaktorer. Det är detta som hjälper blodet att börja koagulera när det uppstår en blödning någonstans i kroppen.
Du kanske också gillar: De 7 bästa livsmedlen för att öka mängden blodplättar
Hur fungerar transfusioner av plasma?
Plasmatransfusioner är faktiskt väldigt enkla procedurer. Först måste det finnas en donator, eller blodgivare. Om du vill ge plasma måste det vara en altruistisk och osjälvisk handling. Här kommer en sjuksköterska att ta blodet från givaren, en process som vanligtvis varar mellan 30 och 45 minuter.
Nu är det dags att separera blodcellerna från plasman. Sedan tar man hand om blodcellerna och lagrar vätskan. När det handlar om donationer med enbart plasma kallas det plasmaferes.
Det senare skiljer sig från bloddonation genom att de extraherade blodcellerna återinförs i kroppen och donationen endast innehåller plasma. Dessutom är återhämtningstiden kortare och du kan donera plasma var femtonde dag.
Det är också viktigt att notera att plasmagivaren och mottagaren måste ha samma blodtyp för att kunna utföra en plasmatransfusion. Detta beror på att det i plasma finns proteiner som kan få kroppen att avvisa det donerade blodet.
Du kan läsa mer här: Höga nivåer av monocyter i blodet: symptom och behandlingar
Vad använder man det till?
Det finns många skäl till varför läkare utför en plasmatransfusion. Till exempel när någon har fått brännskador eller har varit med om en allvarlig olycka. I dessa fall hjälper transfusioner av plasma blodet att återfå förlorad volym.
Eftersom plasma har koagulationsfaktorer gör de det dessutom möjligt att stoppa blödningar snabbare. Faktum är att det är särskilt användbart för personer som lider av sjukdomar som hemofili, orsakade av bristen på någon av dessa faktorer.
Det används också vid levertransplantationer. Emellertid har tekniker utvecklats och man kan nu använda bara de molekyler mottagaren behöver, istället för att överföra hela plasman. Dessa molekyler kallas blodprodukter.
För någon med exempelvis hemofili kan man överföra koagulationsfaktorn som denna behöver. Även om en plasmatransfusion är en säker teknik har det fler nackdelar jämfört med då man bara överför blodprodukter.
Vad vi behöver komma ihåg är att transfusioner av plasma är enkla procedurer som kan rädda många liv. Därför är det viktigt att vi alla är medvetna om att genom att göra en enkel donation kan vi hjälpa många människor.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Estrategias de transfusión de plasma para pacientes graves | Cochrane. (n.d.). Retrieved May 5, 2020, from https://www.cochrane.org/es/CD010654/INJ_estrategias-de-transfusion-de-plasma-para-pacientes-graves
- Indicaciones para la transfusión | Centro Regional de Transfusión Sanguínea de Granada y Almería. (n.d.). Retrieved May 5, 2020, from http://transfusion.granada-almeria.org/actividad/indicaciones-para-la-transfusion
- ¿Para qué se utiliza el plasma? | Banco de Sangre. (n.d.). Retrieved May 5, 2020, from https://www.donarsang.gencat.cat/es/donacion-plasma/para-que-se-utiliza/
- Isabel Laura Campano-Pérez. (2018). Utilización del recambio plasmático como herramienta terapéutica en la práctica clínica. FARMACIA HOSPITALARIA, 1, 16–19. https://doi.org/10.7399/fh.10845