Hur du tar hand om dina njurar och urinblåsa
Njurar och urinblåsa är två viktiga organ i din kropp. De är inte bara grundläggande för urinvägarna, utan utgör även en del av det lymfatiska systemet, som tillsammans med levern avgiftar kroppen och eliminerar slaggprodukter från våra celler.
När vi talar om gifter måste vi hålla i minnet hur sårbara vi vanligtvis är mot dessa externa och interna ämnen. Vårt blodomlopp kan invaderas av dessa ämnen som inte bara härstammar från gifter i maten, bekämpningsmedel och miljöföroreningar, utan också från stress. Ångest är ett exempel på ett tillstånd som höjer nivån av skadliga ämnen i din kropp.
Njurarna och levern är vitala organ i kampen mot orenheter, liksom urinblåsan – denna viktiga behållare genom vilken urinen elimineras bör alltid hållas på en god hälsonivå och skyddas från infektioner.
Våra vanligaste urinvägsproblem
- Problem med vesikelkontroll: inkontinens samt svårigheter att tömma urinblåsan.
- Infektioner
- Svårigheter med att filtrera blodet korrekt.
- Förändringar i urinblåsans vägg (den kan inte längre hålla lika mycket urin som tidigare).
- Urinrörsblockering
När ska jag kontakta läkare?
- Vid minsta tecken på urinvägsinfektion.
- När du har feber, frossa, kräkningar eller lider av extrem utmattning.
- När du känner behov av att ständigt behöva kissa.
- När du känner smärta vid urinering.
Riktlinjer för att ta hand om dina njurar och din urinblåsa
Att se över din kost är grundläggande och essentiellt för att hålla dina njurar och urinblåsa vid god hälsa. Här ger vi dig några lämpliga riktlinjer att hålla i minnet och tillämpa på dina matvanor.
Rengör dina njurar och urinblåsa var tredje dag
Att ge våra njurar vila var tredje dag kan förlänga våra liv och god njurfunktion kan även skydda hälsan hos våra urinblåsor. Så hur gör man? Det är väldigt lätt. Var tredje dag tar du bort följande livsmedel från din kost:
- Kaffe
- Alkohol
- Sockersötade drycker och koffeinhaltiga drycker
- Livsmedel med mycket högt proteininnehåll
- Salt
Dessa ämnen är mycket irriterande och gör att våra njurar måste arbeta dubbelt så hårt som i normala fall.
Nyttiga juicer
- Blåbärsjuice: Dess höga innehåll av antioxidanter skyddar urinvägarna, förebygger infektioner och hindrar bakterier från att fästa på urinblåsans vägg. Detta är essentiellt för dessa organ. Den rengör oss grundligt och bör konsumeras dagligen.
- Morotsjuice: Förutom att vara mycket välsmakande och uppfriskande renar den även blodet och underlättar njurarnas arbete.
- Druvsaft är en fantastisk källa till mineraler. Den hjälper oss att eliminera urinsyra och främjar regleringen av hjärtrytmen.
Grönsaker som är nyttiga för dina njurar och urinblåsa
Vi måste hålla ett mycket viktigt faktum i färskt minne: att äta råa frukter och grönsaker är helt nödvändigt för att upprätthålla en god hälsa. Varför? Eftersom de ger oss levande enzymer som går förlorade om vi kokar dem. De är livsviktiga för reningsprocessen i våra kroppar. Det är därför vi rekommenderar att du konsumerar frukter och grönsaker råa så ofta som möjligt. Nedan listar vi grönsaker som hjälper oss att ta hand om våra njurar och urinblåsa.
- Sparris: Det har vätskedrivande egenskaper som stimulerar njurfunktionen, eliminerar gifter och stimulerar urinering.
- Spenat: Rik på mineraler och den avgiftar våra kroppar och rengör njurarna.
- Selleri: Perfekt för sallader eller som infusion. Det är ett diuretikum och rikt på mineraler.
- Betor: Utmärkta njurrenare
- Vita bönor: Utmärkta för njurarna
Örter för våra njurar och urinblåsa
- Nässla och maskros: De är diuretika som renar våra njurar och eliminerar urinsyra.
- Persilja: Det spelar ingen roll hur vi äter den, rå eller som infusion. Denna ört är utmärkt för rengöring av njurarna. Koka en handfull persilja i 10 minuter i 2 liter vatten. Sila och förvara i kylen. Försök att dricka det i 5 dagar för att sedan ta en paus i en vecka. Detta kommer att rena dina njurar och eliminera eventuellt kvarvarande salt.
Vi måste komma ihåg att hälsan hos våra njurar och urinblåsa i huvudsak beror på vår kost. Du bör undvika livsmedel med hög fetthalt, salt, alkohol och sötsaker. Allt detta gör det svårare för njurarna att filtrera och rena blodet. Vi kan drabbas av njursten och få hjärtproblem.
Om god omsorg om hälsan är en del av vårt ansvar för att upprätthålla en hög livskvalitet skulle det inte vara en dålig idé att ägna särskild uppmärksamhet åt vår kost. Inkludera några av de livsmedel vi har talat om här. Om du gör detta, i tillägg till daglig motion, samtidigt som du tar dig igenom din dag mer avslappnad och undviker stressiga situationer kommer detta märkas på din kropp. Det är utan tvekan värt det.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Borrelli, S., Provenzano, M., Gagliardi, I., Michael, A., Liberti, M. E., De Nicola, L., Conte, G., Garofalo, C., & Andreucci, M. (2020). Sodium Intake and Chronic Kidney Disease. International Journal of Molecular Sciences, 21(13), 4744. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32635265/
- De Bhailis, Á. M., & Kalra, P. A. (2022). Hypertension and the kidneys. British Journal of Hospital Medicine (London, England : 2005), 83(5), 1–11. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35653320/
- Hoogeveen, E. K. (2022). The epidemiology of diabetic kidney disease. Kidney and Dialysis, 2(3), 433-442. https://www.mdpi.com/2673-8236/2/3/38
- Liu, X., Peveri, G., Bosetti, C., Bagnardi, V., Specchia, C., Gallus, S., & Lugo, A. (2019). Dose-response relationships between cigarette smoking and kidney cancer: A systematic review and meta-analysis. Critical Reviews in Oncology/Hematology, 142, 86–93. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31387065/
- Pan X. (2022). Cholesterol Metabolism in Chronic Kidney Disease: Physiology, Pathologic Mechanisms, and Treatment. Advances in Experimental Medicine and Biology, 1372, 119–143. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35503178/
- Patel, J. B., & Sapra, A. (2023) Nephrotoxic Medications. StatPearls. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK553144/
- Peterson, L. L., Hurria, A., Feng, T., Mohile, S. G., Owusu, C., Klepin, H. D., … & Tew, W. P. (2017). Association between renal function and chemotherapy-related toxicity in older adults with cancer. Journal of Geriatric Oncology, 8(2), 96-101. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1879406816301394
- Sellarés, V. L. (2021). Hidratación en la enfermedad renal crónica. https://www.nefrologiaaldia.org/es-articulo-hidratacion-enfermedad-renal-cronica-93
- Su, G., Song, H., Lanka, V., Liu, X., Fang, F., Valdimarsdóttir, U. A., & Carrero, J. J. (2021). Stress Related Disorders and the Risk of Kidney Disease. Kidney International Reports, 6(3), 706–715. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33732985/
- Varga, Z. V., Matyas, C., Paloczi, J., & Pacher, P. (2017). Alcohol misuse and kidney injury: epidemiological evidence and potential mechanisms. Alcohol Research: Current Reviews, 38(2), 283. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5513691/
- Wilkinson, T. J., Shur, N. F., & Smith, A. C. (2016). “Exercise as medicine” in chronic kidney disease. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 26(8), 985-988. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/sms.12714
- Zöllner, F. G., Konstandin, S., Lommen, J., Budjan, J., Schoenberg, S. O., Schad, L. R., & Haneder, S. (2016). Quantitative sodium MRI of kidney. NMR in Biomedicine, 29(2), 197-205. https://analyticalsciencejournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/nbm.3274