Synaptisk beskärning: vad är det och varför är det så viktigt?
Vi andas, går, arbetar, leker med våra barn, hittar på recept och lagar dessa rätter. Det här är bara några av de aktiviteter vi kan utföra i vårt dagliga liv, utan att vi behöver fråga oss själva vad som ligger bakom det hela och vad som gör det möjligt. Svaret är synaptisk beskärning.
Denna tekniska bedrift fungerar genom att förstöra nervceller. Förstöra för att bygga och stärka? Paradoxalt nog, ja. Låt oss berätta vad synaptisk beskärning är och varför det är så viktigt.
Vad är synaptisk beskärning?
För att förstå vad synaptisk beskärning är, låt oss först ta en titt på vad neuroner är och hur de fungerar. Vi förstår neuroner som mycket specialiserade typer av nervceller, som har funktionen att ta emot, bearbeta och skicka information genom elektriska och kemiska impulser.
Neuroner är budskapsbärare. Och det är här följande koncept utspelar sig: synapsen.
Synaps är en hjärnprocess av kontakt mellan neuroner. Den sändande cellen skickar eller producerar signalsubstanser som deponeras i det synaptiska utrymmet och kommer i kontakt med den mottagande neuronen, som reagerar genom att antingen excitera eller hämma dess respons.
Enklare uttryckt är synaps neuronal kommunikation. Och i sin tur är synaptisk beskärning en process under vilken det sker ett avlägsnande av synaptiska kopplingar som vi inte använder och inte behöver.
Detta frigör hjärnan och hjälper den att bli mer effektiv. Det förekommer i barndomen, och särskilt i tonåren.
Detta beror på att vi föds med många neurala kopplingar, som är mycket högre under de första åren av livet jämfört med vuxen ålder. Hjärnan behöver dock fullända sin utveckling och funktion.
Stadier av synaptisk beskärning
Synaptisk beskärning sker i olika stadier:
- Från embryonalstadiet och upp till 2 år av livet finns en spridning av neuroner och kopplingar. Detta gör att hjärnan kan anpassa sig till sammanhanget och lära sig.
- Från 3 års ålder börjar synaptisk beskärning, som omorganiserar hjärnan, stärker de kopplingar som används och är nödvändiga, samtidigt som de som inte är det elimineras.
Vikten av synaptisk beskärning
Som vi nämnde så är denna neuronala förstörelse positiv och nödvändig, eftersom den gör att hjärnan kan fungera bättre. Men liksom ett urverk så behöver hjärnan alla dessa processer för att ske i rätt mått. När detta inte är fallet uppstår störningar. Till exempel är överdriven synaptisk beskärning associerad med schizofreni.
Synaptisk beskärning sker dock inte på samma sätt i alla hjärnstrukturer. I prefrontala cortex fortgår skapandet av synapser till ungefär 20 års ålder.
Denna cortex ansvarar för exekutiva funktioner (såsom planering och beslutsfattande) och för självreglering och impulskontroll. Strukturer som möjliggör bättre hantering av dessa funktioner konsolideras successivt.
Slutligen är det värt att notera att ingen av de processer som sker på hjärnnivå är isolerade från omgivningen. Inflytandet från det omgivande sammanhanget är också en nyckel i synaptisk beskärning.
Den stimulans som barn får i tidig ålder gör att hjärnan kan konsolidera lärdomar som är viktiga, medan andra kopplingar kommer att lämnas åt sidan. Därför handlar det om att skapa en optimal miljö för att erbjuda hjärnan olika upplevelser.
Att ta hand om hjärnan
Under alla omständigheter så är hjärnan ett organ med enorm potential och noggranna processer. Det kan verka som att den fungerar autonomt, nästan som om vi inte hade något inflytande över den. Det är dock inte hur det ligger till.
Våra vanor, vår kost, tiden vi ägnar åt vila och sport, såväl som intellektuella aktiviteter och fritidsaktiviteter, är bara några av de faktorer som påverkar hur hjärnan utvecklas, fulländas och mognar och lär sig.
Den kan verka fungera som en perfekt klocka, men den behöver också någon som vrider upp den. Och det är här vi själva spelar en viktig roll.
Därför är det viktigt att ta hand om den och vara uppmärksam på den, att söka ett liv som balanserar krav med rekreation och att undvika långvariga situationer av stress, ångest och obehag.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Rosselli, Mónica. (2003). Maduración Cerebral y Desarrollo Cognoscitivo. Revista Latinoamericana de Ciencias Sociales, Niñez y Juventud, 1(1), 125-144. Retrieved February 15, 2022, from http://www.scielo.org.co/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1692-715X2003000100005&lng=en&tlng=es.
- Rose, S. A. (1984). Developmental changes in hemispheric specialization of tactual processing in very young children: Evidence for cross-modal transference. Developmental Psychology, 20, 568-574.
