Symtom på ventrombos i benen

venös trombos

Många lider dag efter dag av åderbråck på benen, men utöver att vara oestetiskt och ibland smärtsamt kan det även vara farligt. Strunta aldrig i att kolla upp hur det förhåller sig med dina ådror. Det är viktigt att du går på regelbundna kontroller för att undvika ventrombos.

Som du säkert vet uppkommer åderbråck p.g.a. dålig blodcirkulation, men ibland kan blodet koagulera och motarbeta bra cirkulation. Hur förebygger man denna ventrombos, eller blodpropp? Vilka är symtomen?

Vad är ventrombos?

Denna enkla term kan låta skrämmande: ventrombos. Det hänvisar helt enkelt till en koagulering av blod i venerna, som nästan alltid uppkommer i ett område där cirkulationen är något sämre, exempelvis i låren.

Den största risken är att denna propp kan bryta sig loss och föras vidare genom blodet till exempelvis en viktig lungartär och där blockera cirkulationen, något som är känt som lungemboli.

Problemet drabbar främst personer mellan 50 och 60 år, men det kan även drabba yngre. Allt beror på i vilket skick dina ådror är.

Läkare anser att det koagulerade blodet alltid löper större risk att orsaka problem om det sitter i den övre delen av benen, i låren. Därför är det mycket viktigt att göra regelbundna undersökningar. Läkare kan dock rådgöra om de behöver göra något ingrepp, ifall du ligger i riskzonen.

Symtom på ventrombos i benen

venös trombos

Vilka är de vanligaste symtomen på ventrombos? Först och främst bör vi nämna att det finns två olika typer, en ytlig och en allvarligare som utan tvekan medför en större hälsorisk. Följande symtom associeras med båda problemen:

1. Ytlig ventrombos: Experter säger att symtomen framkommer betydligt snabbare vid ytlig ventrombos; du upptäcker då förstorade åderbråck på olika delar av kroppen. Ytan på dessa känns hårda vid beröring och de har en blåaktig färg. De är väldigt tydliga och ofta mycket smärtsamma. Området där dessa uppkommer känns varm och kännetecknas av att ha ett starkt tryck. Var vaksam på denna ytliga version av ventrombos eftersom det många gånger kan vara ett tidigt skede av en mer allvarlig form av tillståndet. Du kan även få inflammation i venernas väggar.

2. Djup ventrombos (DVT): Tyvärr utvecklas den ytliga versionen av ventrombos i många fall till den mer allvarliga formen utan att vi märker det. Var därför vaksam på följande tecken:

  • Ett förhöjt tryck vid de zoner där du har de mest synliga blå åderbråcken.
  • En stark känsla av värme i dessa zoner.
  • Stickningar mellan benet och ljumsken.
  • Benet känns väldigt hårt och stelt.
  • Var väldigt vaksam på om huden på benet blir blåaktig, och även om huden blir för blek. Det senare kan innebära att du har väldigt dålig blodcirkulation i dessa zoner.

Hur förebygger man ventrombos?

venös trombos

Först och främst bör du tänka på att problemet med åderbråck nästan alltid grundar sig i ett genetiskt problem. Det är en ärftlig faktor, som tillsammans med en stillasittande livsstil och dålig kost och/eller övervikt kan leda till åderbråck.

När du ser att åderbråck börjar uppkomma på dina ben bör du försöka se till att det inte övergår i den ytliga formen av ventrombos:

  • Träna varje dag. Det kan exempelvis hjälpa att ta en halvtimmes promenad. Cykling och simning är också bra alternativ.
  • Duscha benen i kallt vatten.
  • Ät inte salt, socker, fett eller vitt raffinerat mjöl… Med andra ord bör du undvika alla typer av mat som kan försämra blodcirkulationen.
  • Drick mycket vätska, naturliga juicer och avkok på exempelvis åkerfräken, mynta eller rosmarin.
  • Om du har fått den ytliga versionen av ventrombos, och dina vener har en väldigt stark blå färg, bör du prata med din läkare för möjlighet till operation. Det finns alltid en risk med att låta ventrombos vara, så hör alltid med din läkare!