Symtom på parodontit: varför du måste vara uppmärksam
Att känna till de bakomliggande orsakerna och vilka symtom som visar sig vid parodontit gör att vi kan vidta förebyggande åtgärder mot denna sjukdom. På så sätt kan vi kontakta tandläkaren omedelbart om vi märker något ovanligt i tandköttet. Det bör inte ignoreras att denna sjukdom kan utvecklas till kliniska presentationer som komplicerar både vår orala och allmänna hälsa.
Dess ursprung är ofta de bakterier som ansamlas mellan tänderna och tandköttet. De lyckas kolonisera området när de förökar sig överdrivet. I detta avseende, som du ska få läsa i den här artikeln, spelar hygien en mycket viktig roll som en förebyggande åtgärd.
Hur utvecklas parodontit?
Parodontit har symtom som beror på utvecklingsstadiet för den kliniska bilden. Det är inte en sjukdom som visar sig tydligt och direkt eller som alltid kvarstår på samma sätt i kroppen.
Det första som uppstår är en inflammation i tandköttet, känd som gingivit. Vanligtvis märker man av det när man borstar tänderna och upptäcker blödningar i tandköttet när man gnuggar tandborsten mot det.
Bakterieplack kan man också märka. Detta är en film som satt sig på tandytan som innehåller bakterier och sammanslagna matrester. Det kallas ofta för en biofilm eftersom den har aktivitet och inte är inert – dvs den förändras hela tiden.
Nästa fas är att tandköttet dras tillbaka. Detta exponerar de nedre delarna av tandelementen mot utsidan. Ett av problemen med parodontit i detta skede är den överkänslighet som kommer då rötterna kommer i kontakt med kyla, värme och mat.
Om utvecklingen fortsätter kan den lokaliserade inflammationen spridas, först till resten av munnen och sedan till hela kroppen. Den inflammatoriska processen inte är begränsad till tandköttet hos vissa patienter, vilket utlöser reaktioner i avlägsna anatomiska områden, såsom benen i de nedre extremiteterna.
Vi tror att du också kan njuta av att läsa den här artikeln: 5 tips för att ta hand om din tandblekning
Symtom på parodontit
Som vi sa beror de symtom som man uppvisar vid parodontit på utvecklingsstadiet hos den person som lider av sjukdomen. Det finns dock ändå vissa besvär som är gemensamma för alla och varje fas, som blödande tandkött.
Detta blod är ljusrött och uppträder efter minimalt trauma. Borstning är den främsta utlösaren, följt av bruxism eller tandgnisslande på natten. Det är vanligt att personer med denna sjukdom vaknar på morgonen med blod runt tänderna.
Dålig andedräkt härrör också från bakteriell plack och dess konstanta aktivitet. Kvarsittande matrester jäser och bidrar till en förruttnelseprocess som skapar halitos.
Smärta eller känslighet när man tuggar är kopplat till tillbakadraget tandkött. När tandköttet dras tillbaka för mycket och rör sig bort från själva tandelementet, blottas roten. Detta gör att varma drycker och mycket kall mat, som glass, irriterar nerverna.
I extrema fall kan man tappa tänderna. Om tillbakadragningen av tandköttet är överdriven kan parodontit leda till spontan tandlossning när det fibrösa stödet försvinner.
Orsakerna till sjukdomen
Orsakerna till parodontit är bildandet av biofilm, som är bakteriell plack. Med andra ord är bakterier är huvudpersonerna i problemet, som i de flesta fall uppstår på grund av dålig hygien.
Den normala bakteriefloran i munnen är i sig inte elakartad. Tvärtom, den uppfyller väsentliga funktioner för reglering av salivens inre miljö och skydd mot externa smittsamma och patogena ämnen. Det är dock när den är o obalans som problem uppstår.
Om man inte har en korrekt tandborstningsteknik eller man inte borstar tillräckligt ofta. förökar sig bakterierna och koloniserar tandväggarna. Utöver detta fångas matrester av plack.
När denna ansamling pågår under flera år, reagerar immunförsvaret genom att uppfatta att det finns skadliga yttre ämnen. I nästa steg mobiliserar kroppen vita blodkroppar till tandköttet för att bekämpa problemet, vilket leder till vävnadsinflammation och efterföljande tillbakadragning.
Den omedelbara komplikationen är bildandet av mellanrum mellan tanden och tandköttet, på grund av indragningen. Om det lämnas obehandlat gör det att fler bakterier och matrester sätter sig där.
Det är också viktigt att komma ihåg att vissa risksituationer gynnar uppkomsten av parodontit:
- Tobak: Rökare har en mycket högre risk för sjukdomen än resten av befolkningen.
- Hormonella förändringar: Hos kvinnor, särskilt under graviditet och klimakteriet, förändras flera system, vilket stimulerar plackbildning och immunförsvaret i tandköttet.
- Vitaminbrist: Särskilt brist på vitamin C är relaterad till tandköttssjukdomar.
Gillar du den här artikeln? Du kanske också vill läsa: Minska plack på tänderna med 6 naturliga lösningar
När ska man konsultera en tandläkare
Parodontit är en sjukdom som behöver behandlas av en professionell tandläkare. Ju tidigare behandling, desto lättare blir det att förhindra komplikationer. Därför måste du vara uppmärksam när du borstar tänderna om du märker någon blödning. Om du ser blod på tandborsten är det värt att konsultera en tandläkare. Detta kan vara det första tecknet på uppkomsten av sjukdomen.
Det är också en bra idé med ett tandläkarbesök om du flera gånger vaknar på morgonen med svullet och rött tandkött efter en natts vila. Upptäcker du förändringar i färgen på tandytan kan detta också bero på plack, och detta är också nödvändigt att få det kontrollerat av en tandläkare. Detta är inte något du ska försöka ta bort hemma, eftersom du då riskerar att skada både tänder och tandkött. Vänta inte; boka tid hos en tandläkare så snart som möjligt.
Våra tänder är viktiga eftersom det inte finns någon ersättning för dem när vi är vuxna. De vi har är de vi vill ha med oss resten av livet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Amaro, Ilusión Melina Romero, et al. “Consideraciones periodontales de la hipersensibilidad dentinaria-Revisión de la literatura.” Acta odontológica venezolana 56.1 (2018): 13-14.
- Ramos-García, V., E. M. Otero-Rey, and A. Blanco-Carrión. “Relación entre enfermedad periodontal y artritis reumatoide.” Avances en Periodoncia e Implantología Oral 28.1 (2016): 23-27.
- Herrera, David, et al. “La nueva clasificación de las enfermedades periodontales y periimplantarias.” Revista científica de la Sociedad Española de Periodoncia 1.9 (2018): 94-110.
- Duque, Andrés, and Carolina Tejada. “Halitosis: Un asunto del odontólogo (Halitosis: A matter of dentist).” CES Odontología 29.1 (2016): 70-81.
- Soares, Renata de Souza Coelho, et al. “Movilidad dentaria en la periodontitis crónica.” Acta odontológica venezolana 49.4 (2011): 21-22.
- Guilarte, Carolina, and Marianella Perrone. “Bacterias Periodontopatógenas: Bacilos Anaerobios gran negativos como agentes Etiológicos de la Enfermedad Periodontal.” Acta Odontológica Venezolana 43.2 (2005): 198-204.
- Poyato Ferrera, Manuel María, et al. “La placa bacteriana: Conceptos básicos para el higienista bucodental.” Periodoncia, 11 (2), 149-164 (2001).
- Rojas, Javier Patricio, L. A. Rojas, and R. Hidalgo. “Tabaquismo y su efecto en los tejidos periodontales.” Revista clínica de periodoncia, implantología y rehabilitación oral 7.2 (2014): 108-113.
- Schlafer, Sebastian, et al. “Filifactor alocis-involvement in periodontal biofilms.” BMC microbiology 10.1 (2010): 1-13.
- Aguilar-Cordero, María José, et al. “La Enfermedad Periodontal como factor de riesgo de complicaciones durante el embarazo y parto.”