Subaraknoidal- och subduralblödning

Orsaken till stroke kan bland annat bero på en dålig livsstil, men kan också bero på trauma. Vi berättar mer om subaraknoidal- och subduralblödning.

Spindelvävshinnan och den hårda hjärnhinnan är två av människans tre hjärnhinnor. Hjärnhinnor är strukturer som tillhör det centrala nervsystemet. Subaraknoidal- och subduralblödning refererar till blödningar som sker i dessa delar.

Hjärnhinnorna och subduralblödning

Kraniet och ryggraden skyddar hjärnan och ryggraden, dock har de även ett annat skyddssystem: hjärnhinnorna. Faktum är att dessa hjälper till med utvecklingen av nerverna.

Som NIH Cancer Dictionary förklarar det hela: “Hjärnhinnorna är de tre lagren av vävnad som täcker och skyddar hjärnan och ryggraden.” Vi har tre av dessa lager:

• Hård hjärnhinna (dura mater)
• Spindelvävshinna (arachnoidea)
• Mjuk hjärnhinna (pia mater)

Den yttersta och även den tjockaste, dura mater, är separerad från skelettet av epiduralrummet. Denna hårda hjärnhinna sitter utanför kraniet, och är kopplat till skelettet. Det sitter fast i ryggraden, där vener och fett finns.

Under dura mater sitter arachnoidea, åtskild från den hårda hjärnhinnan av subduralrummet. Detta utrymme existerar endast vid blödningar då blodet separerar de två hjärnhinnorna.

Arachnoidea täcker hela utrymmet, och under detta finns pia mater. I detta utrymme finns cerebrospinalvätska. Denna vätska dämpar tryckförändringar från plötsliga slag eller rörelser.

Under pia mater har vi till sist nervvävnaden, och dessa områden sitter fast vid varandra ända in i de minsta skrymslena. Forskare försöker fortfarande undersöka om den faktiskt också går in i själva nervvävnaden.

Subaraknoidal- och subduralblödning

Det första som händer vid en subaraknoidal- eller subduralblödning är att blodet flödar ut ur blodkärlen. Dessa kärl ligger i utrymmet mellan hjärnhinnorna, vilket är orsaken till att det kan skada hjärnvävnaden.

Dock kan effekterna vara olika, och det krävs olika behandlingar beroende på vilken typ av blödning det är.

Subduralblödning

En subduralblödning är när blod samlas i utrymmet mellan dura mater och arachnoidea. Detta blod kommer vanligtvis från vener efter något trauma. Blödningarna delas in i tre olika typer av blödningar beroende på hur lång tid de tar för att synas:

• Akut subduralhematom
• Subakut subduralhematom
• Kroniskt subduralhematom

Akut subduralhematom

Denna typ av blödning syns snabbast. Den uppkommer oftast på grund av allvarligt trama som sliter sönder venerna som går från hjärnbarken till hjärnhinnorna.

Den som drabbas av detta hamnar omedelbart i koma. Utöver det slutar även vissa delar av hjärnan att fungera. Några exempel på detta är:

• Hemipares: Vissa svårigheter att röra sig. Detta beror på att skadan har drabbat den del av hjärnan som styr motoriska färdigheter.
• Mydriasis: Pupillerna blir större. Detta beror på att skadan har drabbat ett område som kontrollerar ringmuskeln i iris.

Subakut subduralhematom

Detta tillstånd blir inte synligt lika snabbt och är oftast inte lika allvarligt. Det beror på att det förekommer en mindre mängd blod och blodet börjar även att koagulera. Dock orsakas även detta av trauma.

Oftast förlorar personen medvetandet för att sedan återhämta sig. Efter några dagar kommer den drabbade att uppleva en fördunklad syn och ha problem att fokusera blicken.

Kroniskt subduralhematom

Detta tillstånd är en konsekvens av flera skador över tid. Dessa skador är små mängder blodutgjutningar från venerna. När blodet sedan har absorberats igen, skapas efter en tid ett hematom, ett tillstånd som är vanligt bland äldre.

Det första symptomet är oftast huvudvärk och sedan förändringar i beteende och humör, något som sker lite i taget. Utöver det börjar personer som drabbats av detta att sova mer, uppleva problem med att tänka och även andra symptom.

Subaraknoidalblödning

Subaraknoidalblödningar är när det bildas blodpölar mellan arachnoidea och pia mater. Blodet kommer vanligtvis från artärer och blödningarna kan ha flera olika orsaker. Den vanligaste är en brusten artär. Men de kan också bero på andra orsaker.

Artärbråck kan skapa huvudvärk och till och med epileptiska anfall innan artären brister. I upp till ett av tre fall kan triggern vara något fysiskt med en emotionell komponent. Utöver det kan det uppstå på grund av att man varit i solen för länge.

När artären väl brustit börjar blödningen. Vanligtvis är det personer i åldrar mellan 40 och 60 år som blir drabbade av detta, och blödningen är kopplad till följande symptom:

• Kräkningar
• Fördunklade tankar
• Intensiv huvudvärk
• Smärta eller obehag vid små rörelser

Cirka 48 timmar senare börjar hjärnhinnornas symptom eftersom hjärnhinnorna är irriterade, vilket även får nacken att stelna till. Utöver det kan du uppleva problem med ögonen, exempelvis kan de bli paralyserade.

Subaraknoidalblödningar orsakar följdtillstånd i upp till 60% av fallen. Och 40% av de som överlever dessa kommer dessutom att behöva förlita sig på någon annan på olika sätt.