Olika typer och användningar av antihistaminer
Antihistaminer är läkemedel som används för att lindra eller eliminera effekterna av allergier. Detta gör de genom att blockera de receptorer som histamin binder till under allergiska reaktioner. I dagens artikel ska vi berätta om olika typer och användningar av antihistaminer.
Som du senare kommer att se är histamin ett ämne som kroppen utsöndrar när den genomgår en allergisk reaktion.
Sedan upptäckten av antihistaminer (pyrilamin och difenhydramin) under 1930- och 40-talen har forskarna utvecklat hundratals molekyler med antihistaminegenskaper. Och detta är ett läkemedel som blivit mycket populärt under senare år.
Vidare har forskarna introducerat en andra och tredje generation av antihistaminer, vilket inneburit ett stort framsteg inom läkarvetenskapen. Dessa mediciner har liknande effekter som första generationens antihistaminer, men deras biverkningar är mycket mildare.
Förutom att behandla allergier finns det vissa antihistaminer som kan bidra till att förebygga svimning och yrsel. De kan också framkalla sömn hos personer som lider av sömnproblem.
Användningar av antihistaminer: olika kända histaminreceptorer
Histamin är en kemisk substans som deltar i och är involverad i många olika processer som sker i våra celler. Bland dessa processer utmärker sig framför allt dess roll vid allergiska reaktioner, inflammationer, produktionen av magsyra och överföringen av nervimpulser.
För att ingripa i dessa processer binder histaminet till en rad olika receptorer som finns runt om i kroppen.
Och då histaminet binder till en av dessa strukturer aktiverar kroppen mekanismer som frigör ämnen som aktiverar och binder till andra strukturer. Detta utlöser en fysiologisk reaktion.
De reaktioner som histaminet utlöser beror på vilka receptorer det binder till. Följande är några av de receptorer som histamin binder till:
- Histamin H1-receptorer: Dessa strukturer finns i bronkerna, i de mjuka muskelvävnaderna i mag- tarmkanalen samt i hjärnan. När dessa receptorer aktiveras leder detta till sammandragning såväl i bronkernas glatta muskulatur som i blodkärlen.
- Histamin H2-receptorer: H2-receptorer är fördelade i magslemhinnan, i livmodern och i hjärnan. När något utlöser dem blir följden att genomsläppligheten i blodkärlen ökas och att produktionen av magsyra stimuleras.
- Histamin H3-receptorer: Dessa receptorer är lokaliserade i hjärnan och i bronkerna. De ansvarar för kärlutvidgningen i hjärnan och kan vara involverade i ett återkopplingssystem eller i negativ återkoppling. I detta system hämmar histaminet sin egen syntes och frisättning från nervändarna.
Olika typer och användningar av antihistaminer
Klassiska eller H1-antihistaminer av första generationen
Den här sortens antihistaminer kan lätt passera blod-hjärnbarriären i hjärnan. Denna barriär är ett slags membran som skyddar hjärnan. När antihistaminerna passerar barriären och lyckas binda till receptorerna i detta organ får de starkt sedativa verkningar.
Dessutom har de även andra egenskaper, bland annat motverkar de illamående och rörelsesjuka. Det är de sedativa och antikolinerga effekterna av dessa läkemedel som orsakar dessa verkningar.
Exempel på mediciner som tillhör denna grupp av läkemedel är:
- Etanolaminer: Främst bör vi nämna läkemedlet dyfenhydramin. Dess derivat, dimenhydrinat, förebygger rörelsesjuka, så det kan användas om man vill undvika att bli åksjuk. Dessutom finns det studier som visar att de aktiva beståndsdelarna är effektiva vid behandlingen av svindel och som profylax för att undvika kräkningar efter en operation.
- Etylendiaminer
- Akylaminer
- Piperaziner
- Fentiaziner
- Piperidiner
Andra generationens H1-antihistaminer
Andra generationens H1-antihistaminer är selektiva för H1-receptorer som inte förekommer i hjärnan. Här har forskarna har tagit bort de delar av deras kemiska struktur som gjorde att de lätt passerade blod-hjärnbarriären. Detta medför att de inte längre kan passera denna barriär.
Följaktligen utlöser de färre biverkningar. Bland annat har de mindre sedativa och antikolinerga effekter. Några exempel på sådana mediciner är:
- Loratadin: Detta är ett antiallergiskt medel som nästan helt saknar sedativa och antikolinerga effekter.
- Ebastin: Har inga sedativa eller antikolinerga egenskaper, men kan leda till viktuppgång. Det kan vara effektivt i behandling av årstidsbunden allergi.
- Desloratadin: Detta läkemedel hjälper vid behandlingen av akuta allergier.
Ofta använda läkemedel
Som framgår väljer läkare vanligen att förskriva antihistaminer mot allergier. Men dessa medel kan även användas för att förebygga kräkningar och för att framkalla sömn hos personer som lider av sömnlöshet.
Nu när du har lärt dig mer om olika typer och användningar av antihistaminer kan du lättare rådgöra med din läkare om vilket antihistamin som passar bäst för din situation. Tänk sedan på att alltid följa din läkares rekommendationer!
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Aguilar, A. G. (1996). Antihistamínicos. Revista Alergia Mexico.
- Petriz, N., & Parisi, C. (2013). Uso de antihistamínicos en pediatría. Conexion Pediatrica.
- Presa, I. J. (1999). Antihistamínicos H1: revisión. Alergol Inmunol Clin, Octubre.
