Olika typer av synkope, mer känt som svimning

Synkope kännetecknas av en plötslig medvetslöshet som vanligtvis åtföljs av kall hud, blekhet och ytlig andning. Vi förklarar varför fenomenet förekommer samt vilka som är dess huvudtyper.

Synkope även kallat svimning, är ett mycket vanligt förekommande problem. Inom alla typer av synkope rör det sig om en tillfällig medvetslöshet och den beror på en minskning av blodflödet till hjärnan.

I allmänt tal används termen svimning istället för den medicinska termen synkope. Det faktum att det uppstår en minskning av cerebralt blodflöde kan bero på flera orsaker. Av denna anledning särskiljs olika typer beroende på deras etiologi.

Allmänna symtom vid olika typer av synkope

Synkope definieras som en övergående medvetslöshet. Enligt en studie publicerad i Frontiers in Physiology är det en mycket vanlig situation. Så vanlig att specialister uppskattar att det förekommer vid ett eller annat tillfälle hos 15 till 39 % av den allmänna befolkningen.

Dessutom kan det påverka människor i alla åldrar och kön. Det är dock vanligast att incidensen ökar med åldern. Från 70 års ålder och uppåt blir detta problem vanligare.

Svimning åtföljs vanligtvis av ett antal mycket karakteristiska symptom. Som anges i MSD-manualen kännetecknas förstadierna till synkope av uppfattningen av yrsel och överhängande svimning. Faktisk medvetslöshet har dock fortfarande inte inträffat i detta läge.

En person som drabbas av synkope förlorar faktiskt medvetandet. Personens hud blir vanligtvis kall och fuktig av svett. Pulsen försvagas och andningen blir mycket ytlig. Precis innan man tappar medvetandet förekommer det vanligtvis yrsel, dimmig syn, huvudvärk och svaghet.

I vissa fall kan ofrivilliga muskelrörelser uppträda. De kan tyckas vara kramper, men det är de inte. Detta är en av de mest relevanta differentialdiagnoser som läkaren måste ställa.

Vilka typer av synkope finns det?

Tidigare noterade vi att synkope beror på en minskning av blodflödet till hjärnan. Detta kan i sin tur bero på flera orsaker. Av denna anledning har specialister identifierat olika typer, vilka vi ska förklara i följande avsnitt.

Neurogen, reflexmedierad synkope

Denna typ är också känd som reflex-synkope och är den vanligaste typen. Det som händer är att vissa reflexer i det autonoma nervsystemet, som är ansvariga för att hålla blodtrycket och hjärtfrekvensen i schack, avregleras.

Som ett resultat saktar hjärtat ner och blodtrycket sjunker. Detta resulterar i ett undermåligt blodflöde till hjärnan.

Den vasovagala varianten, som förklaras av specialister på amerikanska Mayokliniken, är den som uppstår när kroppen reagerar oproportionerligt på vissa utlösare. Till exempel smärta eller starka känslor.

Å andra sidan kan svimning också vara relaterad till halspulsådern. Detta uppstår då ett tryck utövas på halspulsådern, som ligger i nacken. Det uppstår vanligen hos vissa män när de rakar sig eller när de bär mycket snäva slipsar.

Slutligen kan neuromedierat synkope också vara situationsbaserad, som när man utför specifika handlingar eller rörelser. Det förekommer oftast då vid hosta eller skratt.

Kardiovaskulär synkope

Kardiovaskulär synkope beror på ett problem i hjärtat. Den vanligaste orsaken är arytmier, såsom takykardi.

Det kan också finnas ett strukturellt problem, såsom klaffstörningar eller ischemisk kardiomyopati. De drabbade upplever ofta hjärtklappning och bröstsmärta.

Ortostatisk hypotension

Ortostatisk synkope är synkope som uppstår när man reser sig. Enligt en studie publicerad i Offarm är orsaken att rörelsen orsakar ett plötsligt blodtrycksfall.

Ibland finns det en koppling till vissa mediciner, till exempel antidepressiva medel. Det kan också vara associerat med alkoholkonsumtion, uttorkning och blodförlust.

Cerebrovaskulär synkope

Cerebrovaskulär synkope är relaterat till ett problem i blodkärlen som ansvarar för administrering av syresatt blod till hjärnan. Den är en av de minst frekventa men allvarligaste typen.

Den kan till exempel bero på förekomsten av aneurysmer eller vara ett resultat av en stroke. I de flesta fall härrör orsaken från ett problem med åderförkalkning som minskar artärernas kaliber och hindrar blodet från att flyta normalt.

Hur man hanterar dessa olika typer av synkope

Tidigare såg vi att alla olika typer av synkope kännetecknas av en rad symptom och att vissa av dem fungerar som en varning för vad som kommer att hända. Det är viktigt att veta hur man ska agera för att förhindra möjliga komplikationer relaterade till fall eller slag när man tappar medvetandet.

Hur du bör agera vid synkope

När känslan av svaghet eller överhängande svimning dyker upp, är det viktigt att hitta en plats på vilken man kan sitta eller ligga tryggt. Det är bäst att ligga ner med benen upplyfta för att hjälpa blodet att sjunka med tyngdkraften mot hjärnan.

Detta minskar också risken att falla om svimning till sist inträffar. Om du tappar hållningen och faller kan du slå huvudet mot något objekt, eller mot golvet.

Det är viktigt att ligga eller sitta tills yrselkänslan försvinner. Därefter, när det är dags att stiga upp, ställ dig då upp långsamt och gradvis.

Hur du kan hjälpa andra vid synkope

Om du ser någon som är yr eller svimmar, försök då att hjälpa dem. Det första du ska göra är att kontrollera om personen har kollapsat och om den andas. Det är viktigt att komma ihåg att andningen vanligtvis är svagare och grundare, men den bör vara märkbar.

Det är i samtliga fall viktigt att be om hjälp. Speciellt om personen inte återfår medvetandet eller har fått en skada.

Hur kan läkare ställa differentialdiagnosen?

Eftersom det finns så många anledningar till att synkope kan inträffa innebär det att det ibland är svårt att ställa en differentialdiagnos. Även om de allra flesta fallen är godartade och övergående, är det viktigt att hitta orsaken om det händer väldigt ofta.

Av denna anledning måste läkaren känna till patientens fullständiga medicinska historia. Speciellt om de lider av någon sjukdom eller om de tar någon medicin. Dessutom är det viktigt att göra en korrekt undersökning.

De vanligaste kompletterande testerna är elektrokardiogram och ekokardiogram. Med den förra kan läkaren observera hjärtats elektriska aktivitet. Det är ett enkelt, ofarligt och billigt test. Elektrokardiogrammet, å andra sidan, ger en detaljerad bild av patientens hjärtmorfologi.

Läkaren kan också ordinera ett stresstest. Karotissinusmassage går ut på att massera halspulsådern för att kontrollera om det orsakar att synkope uppstår. Läkaren kan komplettera detta med magnetisk resonanstomografi eller datortomografi.

Viss synkope kan förhindras

Synkope uppstår ofta som svar på vissa utlösare som lätt går att identifiera. Till exempel uppstår det vanligtvis när det förekommer låga blodsockernivåer eller uttorkning.

Därför är ett enkelt sätt att undvika svimning att äta flera gånger om dagen, även om det är i mindre mängder. På samma sätt behöver man dricka tillräckligt med vatten. Att undvika alkohol och andra droger, till exempel marijuana, minskar också risken.

När man ska stiga upp rekommenderar specialister att man gör det långsamt och successivt. Detta är ännu viktigare om man har legat länge. Men om man trots detta ändå svimmar ofta, är det bästa att kontakta sjukvården.