Olika tekniker för assisterad befruktning

Assisterad befruktning är ett sätt för par med fertilitetsproblem att få barn. Läs vidare för att ta reda på vad det handlar om.

Assisterad befruktning inkluderar en mängd olika tekniker och medicinska behandlingar för att underlätta att en graviditet inträffar. Det är i grunden en metod för att hjälpa par som vill ha barn men som är infertila.

Det finns alltså flera sätt att göra detta. Gemensamt för dem alla är att de kräver spermier och ett ägg för att producera ett embryo som sedan kan bli inseminerat i en kvinnas kropp.

Fortsätt läsa för en detaljerad förklaring av assisterad befruktning .

Olika tekniker för assisterad befruktning

Totalt finns det tre tekniker för att åstadkomma befruktning i ett laboratorium. Alla leder till olika resultat och har sina egna för- och nackdelar.

Artificiell insemination

Denna teknik handlar om att man deponerar en dos spermier i det kvinnliga reproduktionssystemet. Målet är att göra spermiernas fertilitetskapacitet mer effektiv med förbättringar som man kan utföra i ett laboratorium.

Kvinnan måste ha minst en äggledare som producerar ägg. Det finns två typer av procedurer att använda i denna teknik: spermier från en make eller från en donator.

För att utföra befruktningsproceduren måste man först öka antalet ägg genom att stimulera äggstockarna vilket man gör med olika läkemedel. Spermieprovet måste innehålla en stor mängd spermier av god kvalitet. Därför rekommenderar man sexuell avhållsamhet i minst tre dagar innan provet ska lämnas.

Av samma anledning testar man spermieprovet för att garantera så hög kvalitet som möjligt. När provet är klart inseminerar teknikern det i livmoderhalsen med hjälp av en speciell kateter som går in i livmodern och deponerar spermierna. Teknikern tar sedan ut katetern.

Proceduren är särskilt lämplig om det finns en minskning av spermatogenesen eller förändringar i rörlighet eller morfologi. Den kan även användas vid ejakulationsstörningar och spermieförändringar.

Därtill kan den också vara effektiv vid problem som förändringar i livmoderhalsslem, förekomst av antikroppar mot spermier, förträngning av livmoderhalsen och vaginal dysfunktion.

In vitro-fertilisering (IVF)

Denna metod består av att reproducera befruktningsprocessen i ett specialiserat laboratorium. För att göra detta extraherar man ägg och spermier och överför dem till en miljö som uppmuntrar till befruktning.

Denna teknik är vanligtvis vid fall där det förekommer dålig spermiekvalitet, blockerade äggledare, svår endometrios och sterilitet av okänd orsak.

Läkarna undersöker först paret noggrant. De stimulerar sedan äggstockarna med hormoner, extraherar oocyterna, inseminerar dem med spermierna och analyserar dem därefter i en kultur för att bedöma om befruktningen var framgångsrik. Två till sex dagar senare överför de embryona till kvinnans livmoder.

ICSI (intracytoplasmatisk injektion)

Med hjälp av mikroinjektion introducerar en tekniker spermier i ägget för att underlätta befruktningen. Det är en hjälpmetod för provrörsbefruktning och man använder den främst när spermierna är av dålig kvalitet.

Man kan också använda mikroinjektion i fall av äldre oocyter. Tekniken går ut på att man tar en enda spermie med en mikroinjektionspipett och för in den i ägget – samtidigt som proceduren observeras genom ett speciellt mikroskop.

Fördelarna med assisterad befruktning

Det finns många fördelar med assisterad befruktning beroende på omständigheterna. Det viktigaste är möjligheten för ensamstående och samkönade par att få barn.

En annan fördel är att det möjliggör planering för att undvika ärftliga sjukdomar genom genetisk diagnostik före implantation. Detta är en uppsättning procedurer utformade för att bestämma de genetiska egenskaperna hos de embryon som erhålls genom in vitro-fertilisering. Allt för att försöka överföra de bästa till livmodern.

Nackdelar med assisterad befruktning

Assisterad befruktning är vanligtvis dyr. Därtill kan även komplikationer uppstå beroende på vilken metod som man använder sig av.

Ovariellt hyperstimuleringssyndrom är en av de viktigaste komplikationerna. När detta uppstår expanderar äggstockarna och buken sträcker ut sig. Det kan åtföljas av illamående, kräkningar och buksmärtor. Smärtfria vaginala blödningar kan också uppstå efter follikulär aspiration eller embryoöverföring.

Det finns risk för flerbördsgraviditeter samt lesioner i organen nära äggstockarna, som urinblåsan, tarmarna eller blodkärlen när du tar och överför mer än ett embryo. När det gäller risken för missfall är det 12 till 17 % risk för missfall med IVF.

Vid komplikationer till följd av konstgjord insemination kan kramper, lätta blödningar, illamående och kräkningar eller bäckeninfektion uppstå om en blockering har uppstått i äggledarna. Detta kan gälla även i fall då det finns en aktiv livmoderhalsinfektion.

Dessutom pågår bioetiska debatter kring frågan om att välja “lämpliga” och “olämpliga” embryon samt om spermiedonationer som kan komma från en avliden person.

Hur som helst är assisterad befruktning något som kan hjälpa individer och par som har svårigheter att bli gravida. Det är i sig ett ganska imponerande vetenskapligt framsteg!