Ökning av självmord: Viktiga fakta och siffror
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) begår cirka 1 miljon människor självmord varje år. Tragiskt nog har siffrorna ökat på senare tid. Även om vi kanske inte alltid är medvetna om det, är en persons beslut att avsluta sitt liv inte bara ett individuellt sådant; sociala faktorer spelar också roll. Därför bör vi möta denna ökning av självmord med allvar och information.
Om så många människor betraktar döden som den enda vägen ut ur sitt lidande, är det uppenbart att något är fel med vårt samhälle. Arbete och ekonomisk stress, individualism och ensamhet, bristande anknytning, dålig psykisk vård… det finns många områden att förbättra om vi vill stoppa denna stigande trend.
Relevanta siffror om självmord
Trots att det är ett tabubelagt ämne och omgivet av stigma är självmord en verklighet vi lever med dagligen. Den står för mer än hälften av alla våldsamma dödsfall i världen och är den tredje vanligaste dödsorsaken bland unga i åldern 15-29.
Suicidalt beteende påverkar människor av alla bakgrunder, klasser och åldrar. Och det är inte bara de yngsta som detta gäller.
En signifikant topp av incidensen har hittats hos personer över 65 år. Även barnpopulationen, som man tidigare ansåg var lågrisk, visar på en ökning av självmord.
Om dessa siffror kan upplevas som oroande, låt oss komma ihåg att de inte ens speglar hela situationen. Många dödsfall som registreras som olyckor är i själva verket frivilliga dödsfall. Passiva självmord (begås främst av äldre vuxna) förbises också.
Det finns också många självmordsförsök som även om de inte slutar med döden även de är alarmerande. När det gäller dessa ökade självmordsförsöken med 250 % i barn- och ungdomsbefolkningen 2022.
Alla dessa data uppmärksammar oss på att det finns en stor andel av befolkningen som upplever allvarliga känslomässiga problem och som lever genom så pass stressande upplevelser att de hamnar i omöjliga situationer.
Fortsätt läsa: Vad är näringspsykiatri och hur kan det hjälpa oss?
Fakta att ta hänsyn till
För den som aldrig varit i en sådan situation kan det vara komplicerat att förstå att någon skulle ta beslutet att avsluta sitt liv. Men sanningen är att detta kan gälla vem som helst och att tomhet och förtvivlan kan smyga sig in när som helst och sakta tära på personen tills denne är övertygad om att det inte finns någon väg ut.
Även om orsakerna och riskfaktorerna kan variera beroende på ens sammanhang, finns det vissa faktorer som är kända för att vara relaterade till suicidalt beteende:
- Att ha blivit utsatt för övergrepp.
- Man är utsatt för trakasserier eller fysiskt eller psykiskt våld. Faktum är att mobbning är en av de största riskfaktorerna bland minderåriga.
- Den sensationella spridningen av självmord i media.
- Att man lider av en viss psykologisk sårbarhet, har en psykisk störning eller har gjort tidigare självmordsförsök.
- Brist på starka relationer och brist på stödnätverk.
- Brist på bra copingstrategier för att hantera svåra och stressiga situationer.
Utöver ovanstående har den globala coronavirus-pandemin bidragit till denna ökning av självmord över hela världen. Den fick allvarliga konsekvenser, med miljontals jobb förstörda, ekonomiska system påverkade, ett konstant bombardemang av rädsla genom media, avbrott i rutiner och förlust av mänskliga kontakter på grund av utanförskap.
Utan tvekan har denna situation avsevärt försämrat mångas mentala hälsa. Och i avsaknad av personliga, hälsomässiga och sociala resurser för att hantera det som har hänt, kan frivillig död ha setts som den enda utvägen.
Läs mer: Mobbing av barn: alla kan drabbas
Hur vi kan agera för att förhindra ytterligare ökning av självmord
När vi pratar om självmord tenderar vi att bara fokusera på den person som avslutar sitt liv. Men detta är ett strukturellt problem som omfattar hela samhället.
Det är nödvändigt att vidta åtgärder för att stävja denna ökning av självmord från olika områden: administration, hälsa, social, familj och individuell omsorg. Program för att förebygga självmord har utformats med framgångsrika resultat.
Dessutom finns det andra åtgärder att ta till:
- Utbilda och öka medvetenheten bland befolkningen om självmord, dess orsaker och konsekvenser.
- Ta bort tabu och stigmat, prata om det ordentligt och medvetet. I detta avseende bör media betona möjliga lösningar och sätt att hjälpa till.
- Skapa program med specifika egenskaper för varje målgrupp.
- Begränsa effekten av riskfaktorer och förbättra skyddsfaktorerna.
- Utbilda vårdpersonal för att upptäcka tidiga varningssignaler.
- Ge tillräcklig, kvalitativ och specialiserad psykvård.
Kort sagt, att sätta stopp för ökningen av självmord måste vara en gemensam ansträngning och är en brådskande uppgift med tanke på siffror och data. En person som har en självmordsrisk ska få stöd och vård, både från omgivningen och från professionella. Primär prevention är nyckeln för att uppnå detta mål. I Sverige finns det flera nödnummer man kan ringa om man brottas med dessa tankar: Minds självmordslinje är ett exempel, och på Räddningstjänsten syds sida finns några fler nödnummer listade.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Arias López, H. A. (2012). Factores de éxito en programas de prevención del suicidio. Revista Vanguardia Psicológica Clínica Teórica y Práctica, 3(2), 215-225.
- Benítez Camacho, É. (2021). Suicidio: el impacto del Covid-19 en la salud mental. Medicina y ética, 32(1), 15-39.
- Navarro-Gómez, N. (2017). El suicidio en jóvenes en España: cifras y posibles causas. Análisis de los últimos datos disponibles. Clínica y Salud, 28(1), 25-31.
- Velásquez Suarez, J. M. (2013). Suicide in the Elderly. Revista Colombiana de Psiquiatría, 42, 80-84.
