Lär dig undvika orsakerna till hyperpigmentering

Även om hyperpigmentering inte medför någon skada eller risk kan det vara besvärligt. Idag ska vi prata om orsakerna till hyperpigmentering och vad du kan göra åt det.
Lär dig undvika orsakerna till hyperpigmentering

Senaste uppdateringen: 10 oktober, 2020

Hyperpigmentering är hudområden där pigmentet, exempelvis melanin, blir mer koncentrerat. Detta ger området en mörkare ton och kan visas i form av födelsemärken, fräknar, leverfläckar eller andra fläckar. Vad är orsakerna till hyperpigmentering? Hur kan man behandla det och förhindra det?

Först och främst är det viktigt att notera att huden får sin färg tack vare naturliga pigment som hemoglobin, melanin och karotenoider. I synnerhet är det melanin som ger färg åt hud, ögon och hår. Det bildas i melanosomerna av föregångarna, tyrosin och tyrosinas.

Huvudfunktionen för detta pigment är att skydda DNA:t från skador orsakade av ultraviolett strålning. Men när överstimulering inträffar kan det leda till hyperpigmentering, vilket många upplever som besvärande.

Vad är orsakerna till hyperpigmentering?

Enligt en artikel publicerad i Pigment Cell & Melanoma Research är exponering för sol en av de vanligaste orsakerna till hyperpigmentering. Detta stimulerar huden att utveckla melatonin, vilket har en skyddande effekt mot UV-strålar.

Detta är också varför många tycker om att vara ute i solen – det hjälper dem att få lite färg. Men långvarig exponering förändrar denna process och orsakar hudskador. Så småningom leder detta till hyperpigmentering. Nedan hittar du några av de associerade riskfaktorerna:

  • Genetisk predisposition.
  • Åldersfläckar: Dessa förekommer som ett resultat av åldrande, men också på grund av exponering för solen.
  • Inflammatoriska fläckar: Dessa inträffar efter läkningsprocessen av en hudskada, såsom en brännskada, ett skärsår, psoriasis eller eksem. Mer specifikt kan området vara något upphöjt och mörkare.
  • Hormoner: Melasma eller kloasma. Oregelbundet formade mörka fläckar uppträder när kvinnliga könshormoner ger en stimulans i produktionen av melanin på grund av exponering för solen.
  • Solexponering: Detta är den främsta orsaken till hyperpigmentering. Varje fläck på huden – åldersfläckar, fräknar, melasma eller postinflammatorisk hyperpigmentering – genomgår färgförändringar på grund av exponering för solen.
  • Läkemedel: Hyperpigmentering kan också vara en bieffekt av vissa mediciner. Några exempel är bland annat vissa hormonella behandlingar, läkemedel i form av kemoterapi, läkemedel mot malaria, antibiotika, blodförtunnande medel etc.
  • Sjukdomar: Hyperpigmentering kan också vara ett tecken på andra sjukdomar. Några exempel är vitaminbrist, autoimmuna processer, gastrointestinala sjukdomar och metaboliska störningar.
orsakerna till hyperpigmentering: kvinna solar
Solexponering är en av de vanligaste orsakerna till hyperpigmentering. Faktum är att nästan alla fläckar är relaterade till denna riskfaktor.

Vi tror att du kommer att gilla den här artikeln: Fem orsaker till pigmentfläckar i ansiktet

Hur man förhindrar hyperpigmentering

I allmänhet finns det flera åtgärder som vi alla kan vidta för att minska risken för att utveckla hyperpigmentering. Det är dock viktigt att notera att du måste använda dig av dessa åtgärder dagligen som en del av din rutin.

  • Först och främst bör du använda solskydd hela året. Det vill säga på våren, sommaren, hösten och vintern. Om möjligt och vid behov bör du använda ett solskyddsmedel med en skyddsfaktor på 50 eller högre.
  • Begränsa exponeringen för solen. Undvik att vara i solen mellan 11 och 15.
  • Använd kläder som ger tillräckligt skydd mot solen.

Behandlingar för pigmentering

Behandlingen av hyperpigmentering är en utmaning för vården. Även om behandlingarna har utvecklats med tiden är det fortfarande en svår uppgift att komma tillrätta med problemet. Enligt en studie publicerad i Indian Journal of Dermatology är aktuella behandlingar ineffektiva för många patienter. Så vad finns det för alternativ?

  • Kemisk peeling: Detta minimerar hyperpigmentering genom att ta fram ett nytt hudskikt med en mer homogen ton.
  • Laserbehandling: Här liknar effekten den som involverar syror i kemisk peeling, men laserbehandlingen kan hudläkare använda mycket mer exakt. Kort sagt orsakar hudläkaren skador på de mest drabbade områdena med hjälp av en högenergilaser. Ju mer intensiv behandlingen är, desto effektivare når den de djupaste lagren i huden.
  • Krämer för utvärtes bruk: Användningen av hydrokinon är till stor hjälp i många fall, detta ämne är dock klassat som karcinogent och därmed förbjudet i EU. Det är också viktigt att vara noga med att förhindra irritation och postinflammatorisk hyperpigmentering. C-vitamin är effektivt mot fläckar och kan användas tillsammans med andra aktiva ingredienser. På senare tid har det blivit vanligt att använda ämnen som kojisyra, arbutin, retinoider och azelainsyra.
kvinna får hudbehandling
Bevis avseende effektiviteten av topiska behandlingar för hyperpigmentering är fortfarande begränsade. Dessa behandlingar har dock visats kunna vara effektiva efter flera applikationer.

Orsakerna till hyperpigmentering – glöm inte detta

Om det uppstår nya fläckar eller oegentligheter i samband med hyperpigmentering är det bäst att prata med en hudläkare. Dessa är utbildade för att kunna avgöra om fläckarna är normala eller om de har ett patologiskt ursprung. Dessutom kommer han eller hon att kunna rekommendera den bästa behandlingen, beroende på varje enskilt fall.

Det är viktigt att notera att behandlingar för hyperpigmentering inte ger resultat över en natt. De kräver tid och tålamod. Dessutom, kom ihåg att använda dig av grundläggande, förebyggande vanor, särskilt när det gäller solexponering.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Tran TT, Schulman J, Fisher DE. UV and pigmentation: molecular mechanisms and social controversies. Pigment Cell Melanoma Res. 2008;21(5):509‐516. doi:10.1111/j.1755-148X.2008.00498.x
  • Handel AC, Miot LD, Miot HA. Melasma: a clinical and epidemiological review. An Bras Dermatol. 2014;89(5):771‐782. doi:10.1590/abd1806-4841.20143063
  • Hassan S, Zhou X. Drug Induced Pigmentation. [Updated 2019 Jun 30]. In: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2020 Jan-. Available from: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK542253/
  • Fatima S, Braunberger T, Mohammad TF, Kohli I, Hamzavi IH. The Role of Sunscreen in Melasma and Postinflammatory Hyperpigmentation. Indian J Dermatol. 2020;65(1):5‐10. doi:10.4103/ijd.IJD_295_18
  • Bandyopadhyay D. Topical treatment of melasma. Indian J Dermatol. 2009;54(4):303‐309. doi:10.4103/0019-5154.57602
  • Soleymani T, Lanoue J, Rahman Z. A Practical Approach to Chemical Peels: A Review of Fundamentals and Step-by-step Algorithmic Protocol for Treatment. J Clin Aesthet Dermatol. 2018;11(8):21‐28.
  • Avci P, Gupta A, Sadasivam M, et al. Low-level laser (light) therapy (LLLT) in skin: stimulating, healing, restoring. Semin Cutan Med Surg. 2013;32(1):41‐52.
  • Davis EC, Callender VD. Postinflammatory hyperpigmentation: a review of the epidemiology, clinical features, and treatment options in skin of color. J Clin Aesthet Dermatol. 2010;3(7):20‐31.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.