Lär dig hur du gör kefir med mjölk
Kefir är ett av de bästa livsmedlen du kan äta för att bibehålla optimal tarmhälsa. Detta eftersom det innehåller bakterier från mjölksyrafermentering som selektivt koloniserar matsmältningskanalen. På grund av detta har denna mejeriprodukt en positiv effekt på matsmältningen och näringsupptaget. Fortsätt läsa för att ta reda på hur du gör din egen kefir av mjölk!
Det är viktigt att nämna att vi idag mer är mer medvetna om vår tarmfloras roll som en regulator av vårt hälsotillstånd. Vi vet nu att det är möjligt att få i oss bra bakterier och fibrer genom kosten för att optimera matsmältningssystemets funktion. Faktum är att det är ett utmärkt sätt att förhindra dysbiotiska processer, vilka kan leda till obehag och smärta.
Vad är kefir?
Kefir är en mjölkbaserad produkt som ser ut som lös yoghurt. Kefir framställer man genom att blanda mjölk med levande kulturer och sedan låta den syra sig över natten. Resultatet av denna process är ett probiotiskt livsmedel som förbättrar matsmältningshälsan. En studie publicerad i Nutrition Reviews förklarar hur detta hänger ihop mer i detalj.
Var medveten om att intaget av dessa mikroorganismer kan minska förekomsten av många inflammatoriska patologier på tarmnivå. De har också visat sig vara användbara vid behandling av olika tillstånd. De har nämligen förmågan att minska intensiteten och frekvensen av relaterade symptom. Av denna anledning är det många inom vården som rekommenderar att vi inkluderar denna produkt i vår vardagliga kost.
Du kan få kefir på två olika sätt. Du kan köpa den drickfärdig i din matbutik, den säljs i halvflytande konsistens. Det andra sättet är att du gör kefir själv hemma, till vilket du behöver få tag på några kefirkorn eller kefirgryn. Allt du behöver göra sedan är är att tillsätta mjölk, låta den bli syrad, sila av grynen och använda dem igen!
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Probiotika och prebiotika: De 15 nyttigaste varianterna
Hur du gör kefir hemma
Att göra kefir är i grunden mycket enkelt. Du måste dock först få tag på grynen eller kornen. Du kan i princip hålla dem vid liv för alltid om du bara följer de instruktioner som vi ger dig här. Placera helt enkelt grynen i mjölken i en glasbehållare och ställ den på en mörk plats utanför kylskåpet. Täck den med en tunn ostduk eller väv. Sedan behöver du bara vänta på att kefiren ska bli syrad, en automatisk process som tar i cirka 24 timmar.
Fermenteringen kommer att ske under den tid då kefir och vassle börjar separera sig. Vassle är något gulare, det är vätskan som flyter ovanpå yoghurten. Ju längre denna process pågår, desto surare blir slutprodukten. Detta beror på närvaron av en högre koncentration av mikroorganismer i den.
Den optimala jäsningstiden beror på temperaturen i rummet. Den beror också på antalet gryn och hur mycket mjölk du använder. Ju mer värme och ju fler gryn och mindre mjölk, desto snabbare går processen.
När produkten är klar, ta bort grynen med en sil av plast eller rostfritt stål. Det är viktigt att inte använda ett instrument eller behållare av annat material eller av metall, eftersom det kommer att orsaka en kemisk reaktion som skadar mikroorganismerna. Efter detta kan du antingen dricka kefiren direkt eller ställa in den i kylen för förvaring. Tänk på att ju längre den står i kylen desto surare blir den.
Förvaring av kefirgrynen när du syrar kefir hemma
Du måste förvara kefirkornen på rätt sätt. Det bästa sättet att bibehålla rätt pH-balans är att alltid förvara dem i mjölk. Detta beror på att mikroorganismerna i dessa gryn livnär sig på laktos.
Lägg därför grynen i en glasbehållare med färsk mjölk i kylen om du inte ska dricka kefir på några dagar. Den kalla temperaturen kommer att sakta ner syrningsprocessen, och gör att grynen kan hålla en hel vecka med samma mängd mjölk.
Du kan även frysa kefirkornen om du ska vara borta en längre tid. Det håller dem vilande. Lägg dem bara i en glasbehållare och ställ in i frysen. De kommer överleva och inte förlora några av sina egenskaper. Sedan är det bara att tina dem och lägga tillbaka dem i lite mjölk för att starta processen igen.
Variationer på kefir
Du kan även göra kefir på andra sätt, till exempel med kokosmjölk. Den här typen gör du med hjälp av kommersiella kefirgryn.
Så gör du egen kokoskefir
- Lägg fyra matskedar av den kommersiella produkten (finns att köpa i olika livsmedelsbutiker) i en glasburk.
- Tillsätt 2 dl kokosmjölk och rör om.
- Din kefir är klar att dricka efter att den har fått stå och syra sig i 12 till 14 timmar.
Precis som i föregående recept, ju längre din kefir jäser, desto surare och tjockare blir den.
Det går också utmärkt att smaksätta din kefir genom att blanda den med frukt, choklad, nötter och frön etc. Du kan också ha den till dina frukostflingor. Resultatet är en probiotisk måltid fullspäckad med antioxidanter.
Kom ihåg att probiotika är bra för din hälsa. Det har inte bara en positiv effekt på tarmhälsan, det förbättrar också immunsystemets funktion. Detta bevisas bland annat av en studie publicerad i den medicinska tidskriften Probiotics and Antimicrobial Proteins.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Probiotika till spädbarn – är det hälsosamt?
Hälsokost av högsta kvalitet
Kort sagt, kefir är mycket hälsosamt, och att lägga till det i en varierad och balanserad kost är starkt rekommenderat. Generellt sett bör du försöka konsumera fermenterade och syrade livsmedel frekvent och regelbundet för att bibehålla optimal tarmhälsa.
Och inkludera gärna kefir i din vanliga kost om du har matsmältningsproblem. Detta bidrar till att minska obehaget över tiden. Denna produkt kan också hjälpa till att lindra förstoppning och diarré.
Ett sista råd är att kombinera ditt intag av kefir med naturlig yoghurt. Båda innehåller stora mängder olika probiotiska bakterier och därtill proteiner med högt biologiskt värde samt viktiga vitaminer.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Kok, C. R., & Hutkins, R. (2018). Yogurt and other fermented foods as sources of health-promoting bacteria. Nutrition reviews, 76(Suppl 1), 4–15. https://doi.org/10.1093/nutrit/nuy056
- Abraham, B. P., & Quigley, E. (2017). Probiotics in Inflammatory Bowel Disease. Gastroenterology clinics of North America, 46(4), 769–782. https://doi.org/10.1016/j.gtc.2017.08.003
- La Fata, G., Weber, P., & Mohajeri, M. H. (2018). Probiotics and the Gut Immune System: Indirect Regulation. Probiotics and antimicrobial proteins, 10(1), 11–21. https://doi.org/10.1007/s12602-017-9322-6