Lär dig hur buller påverkar ditt humör
Enligt forskning påverkar buller humöret, något man kommit fram till särskilt under de senaste åren. Främst bör vi notera att överdrivet högt ljud orsakar dövhet och att detta problem medför en hel uppsättning ytterligare psykologiska svårigheter.
Dessutom utgör buller i sig en aggressiv stimulans för hjärnan. Ljud som klockor, biltutor, sirener och liknande ringer som larmklockor i öronen och skapar en spänning i kroppen. Resultatet är ökad stress, en av de största effekterna som buller har på humöret.
Dessutom blir hjärnan överstimulerad av höga ljud. Det förekommer nästan alltid buller samtidigt som vi håller på med andra dagliga aktiviteter. Detta får hjärnan att fokusera på många aspekter samtidigt och påverkar den kognitiva prestandan. Det är ett annat sätt på vilket buller påverkar humöret.
Hur buller påverkar humöret
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) bör bullernivåerna inte överstiga 65 decibel. Ett överskridande av denna nivå har en negativ inverkan på människors sociala beteende. Specifikt ökar det ångest, irritabilitet och känslor av hjälplöshet.
Enligt studier bekräftar sju av tio personer att buller gör att de inte kan koncentrera sig. Buller påverkar uppmärksamheten och kan på lång sikt också leda till inlärnings- och minnesproblem. De flesta känner också att de är på dåligt humör när det förekommer mycket buller i deras omgivning.
Ett annat sätt på vilket buller påverkar humöret är under vila. Vi behöver en lugn miljö för att kunna somna. Om det finns ljud i omgivningen leder det ofta till sömnlöshet eller avbruten vila. Detta kan leda till flera psykologiska och fysiska konsekvenser.
Ljudarkitektur mot buller
Ljudarkitektur fokuserar på hur buller påverkar humöret. Vetenskapen har fastställt att de akustiska egenskaperna i ett hem, en byggnad eller någon annan konstruktion direkt påverkar människors känslor. Detta är vad ljudarkitektur handlar om.
Experter inom området menar att det sätt på vilket en struktur byggs avgör dess akustiska egenskaper. Dessa egenskaper påverkar i sin tur vår sinnesstämning. Inom ljudarkitektur koncentrerar man sig på utformningen av en plats och det material man använder för att bygga den.
En av forskarna i detta ämne är Trevor Cox, en akustisk ingenjör vid University of Salford i Manchester, Storbritannien. Han påpekar att strukturer som exempelvis Hagia Sophia i Turkiet har en så akustisk estetik att när man går in i byggnaden upplever man en känsla av fred och andlighet.
En studie i detta ämne visade att en kort lyssning på en ton på 110 Hz minskar aktiviteten i talcentrat och överför aktiviteten till hjärnregioner associerade med abstraktion och kreativitet.
Musik och humör
Denna artikel kanske intresserar dig: Kan man använda musikterapi för att sänka blodtrycket?
Ljudets inflytande är så betydande att det faktiskt redan finns ett helt område tillägnad musikbaserad studie och terapi. En studie i detta ämne utförd av universitetet i Bari (Italien) och Helsingfors universitet (Finland) visar att musik förändrar känslornas biokemi.
Studien, som publicerades i tidskriften Nature, visar att det förekommer förändringar i dopaminreceptorerna vid musikalisk stimulans. Denna studie är den första med syftet att använda icke-farmakologiska behandlingar vid humörstörningar.
Faktum är att man använder musikbehandlingar med patienter med Alzheimers och Parkinsons sjukdom; något som har gett bra resultat. Om musik har all denna kraft är det därför inte så konstigt att buller också påverkar humöret åt andra hållet.
Du bör också läsa: Fem konsekvenser av höga ljud för din hälsa
Förebyggande och rekommendationer
Storstäder har som regel bullerproblem. Således borde alla försöka att minska bullernivån i sitt dagliga liv. Frivilliga handlingar, som att inte tuta om det inte är nödvändigt, undvika hög musik eller avstå från att tala i en mycket hög ton kan verkligen hjälpa med detta.
Det är också viktigt att använda hörselskydd när man befinner sig i bullriga miljöer där oljuden är omöjliga att kontrollera. Av samma anledning är det också viktigt att regelbundet spendera tid i tysta utrymmen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Galindo, M. (2003). La acústica en espacios religiosos católicos: iglesias Gótico-Mudéjares (Doctoral dissertation, Universidad de Sevilla).
- Quarto, T., Fasano, M. C., Taurisano, P., Fazio, L., Antonucci, L. A., Gelao, B., … & Pallesen, K. J. (2017). Interaction between DRD2 variation and sound environment on mood and emotion-related brain activity. Neuroscience, 341, 9-17.
- Herranz Pascual, K., & López Barrio, I. (2000). Modelo de impacto del ruido ambiental.
