Kvävning hos barn: förebyggande och hantering
Tillgängliga data uppskattar att kvävning hos barn är bland de vanligaste olyckorna som inte sker på naturlig väg. Det är också den tredje ledande dödsorsaken hos både barn och vuxna. Därför är det viktigt att fokusera både på att förebygga det samt att veta hur man ska hantera det om det händer.
Att förebygga kvävning hos barn är såklart det bästa alternativet. Eftersom kvävning kan leda till död är det bäst att eliminera riskerna för att det överhuvudtaget ska ske – främst från och med fyra månaders ålder, när det börjar bli en latent fara.
Ibland spelar det ingen roll hur mycket man än försöker, man kan ändå inte undvika alla faror. Så om ett barn sätter i halsen och börjar kvävas är det därför viktigt att du vet vad du bör göra i denna situation så att konsekvenserna inte blir allt för allvarliga. Enkla åtgärder för första hjälpen kan rädda ett barns liv, så lär dig de viktiga stegen för hur du ska göra.
Kvävning hos barn
Specifikt så håller ett barn på att kvävas när ett främmande objekt blockerar luftvägarna. I värsta fall blir luftvägarna helt blockerade, vilket inte tillåter luften att nå lungorna, och detta kan därmed snabbt leda till dödsfall.
De flesta av dessa blockeringar förekommer hos barn under tre år, med allra oftast hos småbarn som är mellan 6 och 12 månader gamla. De flesta fall av kvävning gäller mat som till exempel nötter eller hårt godis.
Andra livsmedel som kan vara farliga är kött och korv, liksom ben och fiskben. På grund formen och konsistensen hamnar grillkorv också i farozonen. I allmänhet kan alla fasta föremål som passar i barnets mun också vara farliga.
Läs vidare: Första hjälpen för att återuppliva en bebis
Förebyggande åtgärder för kvävning hos barn
Kvävning hos barn har oförutsägbara resultat. Det är därför bäst att helt förebygga denna olycka. Det första du bör tänka på är att de flesta av dessa fall uppstår när ett barn äter eller leker. Därför är det viktigt att övervaka barn när de utför dessa aktiviteter.
Här är några andra förebyggande åtgärder:
- Håll koll på när ditt barn äter mellanmål och undvik vissa livsmedel. Nötter och frukter, som körsbär eller plommon, bör inte finnas inom räckhåll för barn under fem år eller förrän du är säker på att barnet vet hur man äter dem.
- Ta bort små föremål och leksaker. Du får inte lämna små fasta föremål, som till exempel batterier eller kulor, inom räckhåll för barn. Var också försiktig med ballonger och dylikt eftersom de är gjorda av material som lätt fastnar och kan blockera luftvägarna.
- Ha regler vid måltider. Barn bör sitta vid bordet och äta och absolut inte ligga ner. De bör inte heller äta varken när de springer eller leker. Du måste också lära dem vikten av att tugga ordentligt.
- Undvik halsband. Barn bör aldrig ha halsband på sig, särskilt inte om de är gjorda av bollar eller andra små föremål.
Vad man ska göra om ett barn kvävs
Heimlichmanövern är en lämplig metod om ett barn håller på att kvävas. Om kvävning sker hos ett barn, trots förebyggande åtgärder, måste du hålla dig lugn. Om du är lugn kan du snabbt bedöma situationen och komma ihåg vad det är du behöver göra. När ett barn håller på att kvävas är det första de gör att hosta, prata eller gråta.
Om barnet hostar är det bäst att låta honom eller henne hållas och också uppmuntra till att fortsätta. Ibland får olämpligt ingripande det främmande objektet att röra på sig, vilket kan göra så att det blir svårare att få ut det. Du ska inte slå på barnets rygg, trycka på buken eller ge något att dricka. Om hostan inte får ut föremålet bör du först ringa räddningstjänsten, och sedan göra följande medan du väntar på att de anländer:
- För det första, få upp barnet på fötterna och få barnet att luta huvudet
- Sätt en arm under armhålan och håll bröstet med handen
- Med din andra hand ger du kraftiga slag på övre ryggen mellan axelbladen. Du bör använda botten av handflatan och inte slå mer än fem gånger.
Heimlichmanövern
Om barnet inte hostar ut föremålet som de kvävs av, bör du utföra heimlichmanövern upp till fem gånger i rad. Här är stegen du bör följa:
- Stå bakom barnet och lägg dina armar runt midjan.
- Gör en knytnäve med en av dina händer och sätt knogen av tummen ovanför naveln, mitt i magen.
- Täck näven med din andra hand och tryck inåt och uppåt.
- Om barnet är medvetslöst bör du också utföra hjärt-och lungräddning genom att göra 30 brösttryck, sedan andas två gånger i barnets mun medan du håller för näsan. Fortsätt med detta tills hjälp kommer.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Fernández San Millán, R. (2016). Estudio crítico de la maniobra de Heimlich en la asfixia por atragantamiento. https://uvadoc.uva.es/bitstream/handle/10324/35271/TFG-L2313.pdf?sequence=1&isAllowed=y
- AEP. (n.d.). Atragantamiento. EnFamilia AEP. https://enfamilia.aeped.es/prevencion/atragantamiento
- Romero-Velarde, E., Villalpando-Carrión, S., Pérez-Lizaur, A. B., Iracheta-Gerez, M., Alonso-Rivera, C. G., López-Navarrete, G. E., … & Chávez-Palencia, C. (2016). Consenso para las prácticas de alimentación complementaria en lactantes sanos. Boletín médico del Hospital Infantil de México, 73(5), 338-356. http://www.scielo.org.mx/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1665-11462016000500338
- Giraldi, M. P., & Durán, F. D. M. (2015). Alimentación complementaria en el lactante. Pediatr Integral, 19(4), 260-267. https://www.pediatriaintegral.es/wp-content/uploads/2015/07/Pediatria-Integral-XIX-4_WEB.pdf#page=36
- Murua, J. K., & Prado, O. S. (2012). Cuerpos extraños en la vía respiratoria. Protocolos de Urgencias Pediátricas. 2nd ed. Madrid: Ergón, SA. http://www.aeped.es/sites/default/files/documentos/cuerpo_ext_via_aerea.pdf
- Mayo Clinic Staff. (n.d.). Ahogamiento: primeros auxilios. Mayo Clinic. https://www.mayoclinic.org/es-es/first-aid/first-aid-choking/basics/art-20056637
- Rubiales Ordax, M. (2019). Los primeros auxilios: RCP básica y maniobra de Heimlich, en Educación Primaria. https://uvadoc.uva.es/handle/10324/39640