Förebygg illamående och kräkningar hos bebisar & barn

januari 17, 2020
Om ett litet barn lider av illamående och kräkningar är prioriteten att bibehålla dess vätskebalans. Du måste följa en barnläkares instruktioner till punkt och pricka.

Illamående och kräkningar hos bebisar och barn är vanligt. Det är faktiskt inte konstigt om de upplever gastroenterit vid någon punkt.

Detta typ av obehag är dock oroande för föräldrar, och idag ska vi tala lite om hur man kan förebygga frekventa kräkningar hos bebisar. Vi ska även berätta vad som orsakar det.

Illamående och kräkningar

Inledningsvis är det viktigt att veta skillnaden mellan kräkningar och uppstötningar.

Att kräkas är att kasta upp mat genom munnen. Det är ofrivilligt och kräver ansträngning. Uppstötningar är i sin tur när bebisen äter för fort och sväljer luft, varpå maten utan ansträngning kommer upp igen.

Det är av denna anledning det kan vara svårt att skilja mellan kräkningar och uppstötningar hos bebisar. Kräkningar kan ske vid alla åldrar, men uppstötningar är vanligast hos småbarn.

Generellt kan man säga att kräkningar är fördelaktiga: det är ett sätt att eliminera mat som det till synes är något fel på. Det kan dock leda till allvarliga problem, som uttorkning.

Orsakerna till illamående och kräkningar hos bebisar och barn

Barn sitter på soffan

Gastroenterit kan leda till frekventa kräkningar hos barn.

Angående orsakerna till illamående och kräkningar kommer de bero på barnets ålder. Det finns dock två vanliga anledningarna till kräkningar hos bebisar:

  • Gastroenterit: detta är ett tarmvirus som kan orsaka diarré och kräkningar.
  • Gastroesofageal reflux: detta sker när bebisens outvecklade magmun inte slappnar av, vilket försvårar för maten att komma ned. Detta orsakar reflux och därmed kräkningar. Det varar vanligtvis i över tolv månader.

Vi rekommenderar att du läser: Bota tarminfektion med tre naturliga kurer

Andra mindre vanliga orsaker inkluderar:

Av alla dessa anledningar är det viktigt att tala med er barnläkare så att denne kan hjälpa er att identifiera orsakerna och påbörja behandlingen så snart som möjligt.

Saker att hålla utkik efter

Även om kräkningar kan komma och gå så finns det vissa symptom du måste ta hänsyn till. Ta ditt barn till läkaren om du observerar något av följande:

  • Kräkningar efter en smäll mot huvudet.
  • Blod i uppstötningarna (det kan se brunt ut).
  • Barnet kräks under en längre period.
  • Det kommer med letargi eller apati. Vissa bebisar kan även uppvisa irritabilitet eller ledsamhet.
  • Buksmärta och svullnad.
  • Blod i avföringen.
  • Uppstötningarna är gröna eller gulaktiga.
  • Barnet har feber.

Behandling av kräkningar hos bebisar

Att återställa vätske- och elektrolytbalansen är den viktigaste åtgärden för att undvika komplikationer. Att bibehålla vätskebalansen är det första du ska säkerställa när barnet kräks.

För att göra det ska du följa instruktionerna från din barnläkare. Beroende på barnets ålder kan läkaren skriva ut en elektrolytisk oral lösning eller en flytande kost tills hon återhämtar sig.

Se till att administrera dem långsamt så att de inte kräks upp igen. Det är viktigt att man inte tvingar ett sjukt barn att äta. Vänta tills det blir hungrigt.

Efter åtta timmar utan kräkningar kan du börja introducera en mjuk kost med buljong,soppor och bröd om barnet är över ett år gammalt. Amma det om du kan.

Du kanske vill läsa: Gör egen elektrolytdryck och förhindra uttorkning

Att förebygga kräkningar hos barn

För att förhindra kräkningar måste man hindra alla dess möjliga orsaker, vilket är omöjligt. När det kommer till gastroesofageal reflux så är det dock möjligt att ta förebyggande åtgärder:

  • Rapa bebisen efter varje måltid: detta är ett sätt att eliminera gaserna som annars kan leda till uppstötningar eller kräkningar.
  • Förändra dess kost: om du ammar bör du veta att om du eliminerar vissa läkemedel från din kost, kan barnet börja kräkas och stöta upp mindre.
  • Tala med din barnläkare om barnet äter modersmjölksersättning: det kan behöva en annan sort.
  • Mata ditt barn i en position som underlättar för maten att gå ned till magen (vertikal position). Undvik även att röra på barnet för mycket efteråt.
  • Prova långsam matning: detta är speciellt viktigt om man flaskmatar bebisen. Se till att nappen har ett lämpligt hål så att den inte äter för snabbt eller måste jobba för hårt.
  • Du kan även mata bebisen oftare men i mindre mängder om du ammar. På så sätt måste dess kropp inte handskas med så mycket mat åt gången.

Slutsats

Kräkningar är inte sällsynta hos bebisar. Vi måste dock vara på alerten och försöka upptäcka alarmerande tecken på större problem.

Glöm inte att vätskebalansen är det viktigaste när barnet kräks. Som vanligt ska du tala med en barnläkare och alltid följa dennes instruktioner.

  • Mercedes de la Torre Espí, Juan Carlos Molina Cabañero (2010), “Vómitos”, en Protocolos diagnóstico-terapéuticos de Urgencias Pediátricas SEUP-AEP, 263-270.
  • Juan José Díaz, Carlos Bousoño García, Eduardo Ramos Polo, (2010) “Manejo del niño vomitador”, en Protocolos diagnóstico-terapéuticos de Urgencias Pediátricas SEUP-AEP, 171-174.
  • Rocío Mosqueda Peña, Pablo Rojo Conejo, (2010), “Gastroenteritis aguda”, en Protocolos diagnóstico-terapéuticos de Urgencias Pediátricas SEUP-AEP, 97-102.