Komedogena oljor att undvika om du har fet hud
Hud som är benägen att få finnar behöver produkter som inte förvärrar tillståndet. Ju naturligare alternativen är, desto lägre är risken för att porerna täpps igen. Komedogena oljor och icke-komedogena oljor sticker ut bland de ekologiska alternativen.
Dessa produkter är avsedda att återfukta, ge näring och reparera huden. De innehåller växter, frukter och frön m.m.
Men i vissa fall kan även dessa produkter orsakar mindre önskvärda reaktioner. När hyn är fet eller aknebenägen bör du ägna särskild uppmärksamhet åt sammansättningen av de ansiktsoljor du väljer.
Vad är komedogena oljor?
Komedogena oljor är produkter som lätt täpper till porerna och kan orsaka inflammation eller hudallergi. En vetenskaplig studie från 1989 klassificerar i detta sammanhang komedogenitet i följande nivåer:
- 0 eller icke-komedogen: täpper inte till porerna
- 1 eller mycket låg: det finns en liten sannolikhet för att porerna täpps igen
- 2 eller måttligt låg: i de flesta fall bör det inte täppa till porerna
- 3 eller måttlig: beroende på hudtyp kan det täppa till porerna.
- 4 eller ganska hög: med en tendens att täppa till porerna hos de flesta.
- 5 eller hög: täpper till porerna, väldigt få hudtyper tål det.
Oljor som motsvarar de 3 sista stegen främjar bakterietillväxt. Faktum är att komedogena produkter är mat för dessa mikroorganismer och komplicerar dermatologiska tillstånd.
Du kanske också vill läsa: 5 behandlingar med olivolja för huden
Syror som påverkar den komedogena effekten
Akne är en process som kan verka inflammerande och påverkar ansiktet, bröstet och ryggen. Att behandla detta hudtillstånd kräver en medicinsk undersökning med recept på orala och topiska läkemedel.
Dessutom bör man utforma en hudvårdsrutin för att förhindra utbrott och bibehålla en god hälsa. Denna praxis inkluderar oljor som du använder för att rengöra och ge näring till dermis.
Beroende på syftet med dessa produkter kan de innehålla omega-fettsyror såsom oljesyra, linolsyra, linolensyra, gamma-linolensyra, palmitinsyra, palmitolsyra, palmitoleinsyra, eikosensyra och stearinsyra. Var och en har egenskaper som återfuktar, regenererar, mjukar upp, reparerar skador och ökar elasticiteten.
Men hudtyp, sjukdomar, vätskekonsumtion och miljöfaktorer i kombination med ingredienserna i vissa oljor kan producera komedoner.
Komedogena oljor är kontraindicerat för fet hud
Brist på linolsyra skapar talg med oljesyra som täpper igen porerna med pormaskar. För att förebygga pormaskar är det lämpligt att använda substanser som innehåller komedogena komponenter under nivå 3.
Följande är oljor som definitivt inte är fördelaktiga för fet hud.
Avokadoolja
Den komedogena klassificeringen av avokadoolja är 3. Även om det rekommenderas för torr hud, på grund av dess struktur och ton, kan det täppa till porerna. Den innehåller 15 % linolsyra, 0,8 % linolensyra och 65 % oljesyra. Graden av den sista komponenten predisponerar för utbrott.
Sojabönsolja
Sojabönolja är antioxidativ, men tåls inte väl av de flesta hudar. oljan är i den komedogena kategorin 4 till 5. Den innehåller 50 % linolsyra, 24 % oljesyra och 7 % linolensyra.
Komedogena oljor att undvika om du har fet hud: Kokosolja
Kokosolja är en ingrediens som mjukar upp och lyser upp torr hud. Den används också för att behandla psoriasis, eksem och atopisk dermatit. Dock kan denna olja ha negativa effekter för fet hud.
Den har en 4:a på den komedogena skalan, med en sammansättning av 0,2 % linolensyra, 5 till 8 % oljesyra, 1 till 3 % linolsyra och 45 till 52 % laurinsyra.
Det är denna sista syra som delar åsikterna gällande denna olja, där viss forskning visar att höga andelar laurinsyra avsevärt minskar tillväxten av bakterier som orsakar akne. Så se till att fråga en hudläkare om råd för om du ska inkludera kokosolja i din skönhetsrutin eller inte.
Du kanske också vill läsa: Vad är hudsjukdomen atopisk dermatit?
Vetegroddsolja
Få människor tål vetegroddsolja på huden. En topisk användning innebär i allra flesta fall en hudreaktion. Den har en 5:a på den komedogena skalan och innehåller 55 % linolensyra, 7 % linolsyra och 14 % oljesyra.
Vetegroddsämnen är rika på E-vitamin och påskyndar sårläkning, så om du har tålighet kan du med fördel använda den för andra ändamål, bara inte i ansiktet.
Morotsfröolja
Denna grönsak innehåller mycket oljesyra: 68,4 %. I sammansättning med 0,2 % linolensyra och 20,8 % linolsyra, fungerar morotsolja inte på hy med akne. Dess komedogena nivå är 4.
För hud som tål den, hjälper denna produkt att fördröja tecken på åldrande, lugna irritationer och öka elasticiteten.
Camelinaolja
Även om camelinaolja är idealisk som åldersmotverkande medel och hudbarriärreparatör, har den en komedogena nivå som varierar från måttlig till ganska hög: 3-4.
Det är en olja som med stor sannolikhet täpper till porerna. Den innehåller 19 % oljesyra, 12 % eikosensyra, 16 % linolsyra och 38 % linolensyra.
Palmfröolja
Palmolja är av komedogen klassificering 4 och är därför kontraindicerat för fet hud. Åsikterna och effekterna av denna produkt är liknande dem för kokosolja.
Den återfuktar, mjukar upp och ger lyster åt torr hud, men du bör undvika den i ansiktet. Palmföolja innehåller 48% laurinsyra, 2,3% linolsyra och 15% oljesyra.
Komedogena oljor att undvika om du har fet hud: Linfröolja
Linfröoljans höga komedogena nivå placerar den i kategori 4 på skalan. Det tolereras inte av de flesta hudtyper.
Personer med torr hud kan dra nytta av fördelarna med omega-3, mineraler och vitaminer. Sammansättningen är 59 % linolensyra, 17 % linolsyra och 15 % oljesyra.
Bomullsfröolja
Med en nivå på 3 rekommenderas inte bomullsfröolja för fet hud. Det tenderar att generera utbrott.
Det är inte en särskilt vanlig ingrediens, men i kosmetika kan det förekomma som en lipidbarriäråterställande ingrediens, och för att ge vitamin E. Dess koncentration av oljesyra varierar från 19 till 30 %, linolsyra från 42 till 54 % och linolensyra 1 %.
Icke-komedogena oljor idealiska för fet hud
Du kan använda icke-komedogena oljor med en nivå mellan 0 till 2 om du lider av akne. De kännetecknas av sina mjukgörande egenskaper och höga inträngande förmåga i huden för att reparera skadade celler, minska skador, minska inflammation och reglera talgproduktionen.
Arganolja, mandelolja och neemolja är utmärkta ingredienser för fet hud. Du kan välja någon av dessa för att tillgodose dina behov i din ansiktsrengöring, men se till att avlägsna resterna efteråt så att de inte tränger in så djupt och påverkar porerna i längden.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Fang J-Y, Gallo R, Huang Ch.M, Kao M, Nakatsuji T, Zhang L, Zouboulis C. Antimicrobial property of lauric acid against Propionibacterium acnes: its therapeutic potential for inflammatory acne vulgaris. J Invest Dermatol. Estados Unidos; 2009. https://piel-l.org/blog/wp-content/uploads//2010/04/Antimicrobial-Property-of-Lauric-Acid.pdf
- Fulton J. Comedogenicity and irritancy of commonly used ingredients in skin care products. J. Soc. Cosmet. Chem. Vol. 40. pp. 321-333. Estados Unidos; 1989. https://insolitbeauty.com/documentacion/Comedogenicidad%20e%20irritacion%20de%20los%20ingredientes%20de%20uso%20comun%20en%20productos%20para%20el%20cuidado%20de%20la%20piel.pdf
- Guía para pacientes con acné. Academia Española de Dermatología y Venereología. Fundación Piel Sana. https://aedv.es/wp-content/uploads/2021/05/Gui%CC%81a-pacientes-con-acne.pdf