Knutor i brösten: egenskaper och orsaker

Tror du att du kan ha knutor i brösten? Har du någonsin undrat vad som kan göra att de dyker upp? Var inte rädd! Det är i de flesta fall ett godartat tillstånd.
Knutor i brösten: egenskaper och orsaker

Senaste uppdateringen: 18 april, 2021

Bröstcancer är en av de mest fruktade sjukdomarna bland kvinnor i alla åldrar. Det är därför inte konstigt att många oroar sig när de hittar knutor i brösten. De flesta av dessa är godartade, men varför uppstår de? Läs vidare för att ta reda på svaret.

Först och främst måste vi påpeka att brösten består av olika typer av vävnad: körtlar, fett och bindväv. Vissa knutor och knölar är således normala i ett bröst.

Vad exakt är knutor i brösten?

Detta är en vanlig anledning för gynekologiska konsultationer, eftersom bara tanken på en knöl orsakar ångest och oro. Knutor i brösten består av djupa lesioner med en annan struktur än den omgivande vävnaden, och de varierar i diameter.

Dessutom tenderar knölen inte att förändras under menstruationscykeln och skapar vanligtvis asymmetri i förhållande till det andra bröstet. Knölen kan vara smärtsam och i vissa fall kan också ett sekret utsöndras från bröstvårtan.

Många förknippar knutor i brösten med bröstcancer. Detta är dock ogrundat eftersom studier har visat att dessa är godartade i över 80% av fallen. Många av dem beror på hormonella förändringar under menstruationscykeln eller amning.

kvinna känner sig på bröstet
Smärtor i brösten kan bero på en bröstknuta, men det är inte nödvändigtvis ett tecken på cancer.

Olika typer av knutor i brösten

Det finns det många tillstånd som kan manifestera sig som antingen godartade eller maligna knutor i brösten.

Godartade knutor

Dessa är inte en indikation på förekomsten av cancer. Symptomen är väl definierade kanter, de kan vara smärtsamma och det finns få förändringar i huden.

Det här är några av de vanligaste orsakerna:

  • Hormonella förändringar under menstruationen
  • Bröstabscesser
  • Fibroadenom
  • Cystor i brösten
  • Intraduktala lipom och papillom
  • Duktal ektasi

Maligna (elakartade) knutor

I de flesta av dessa fall börjar knutor som godartade innan de utvecklas till ett karcinom. De känns då hårda, har oregelbundna kanter, är orörliga, inte smärtsamma och förändrar inte huden eller bröstvårtan.

Denna typ av knuta är vanligare hos kvinnor i 40-års åldern. En läkare måste utföra flera ytterligare undersökningar för att diagnostisera dem korrekt. Dessa undersökningar kan innefatta ett ultraljud av brösten, ett mammogram eller en biopsi.

Möjliga orsaker till knutor i brösten

Vi har nämnt några av de patologier som kan leda till detta tillstånd. Det är dock dags att dyka djupare in i de tre vanligaste orsakerna. Alla behöver ett medicinskt ingripande.

1. Bröstabscesser

Denna patologi är vanlig hos unga kvinnor som är gravida eller ammar. Bröstabscesser manifesterar sig som smärtsamma, inflammerade knölar. Området kan vara rött, uppsvällt och kännas varmt när man rör vid det.

Dessa beror på en bakteriell infektion och det börjar vanligtvis som mastit. Det kan resultera i en superinfektion där purulent vätska kan ackumulera om man inte behandlar tillståndet. Det är detta som  ger upphov till en abscess.

Behandlingen av detta tillstånd skiljer sig inte från behandlingen av andra abscesser i andra delar av kroppen. I detta sammanhang kan man behöva tömma vätskan – beroende på abscessens storlek. De kan vara ganska smärtsamma men kan försvinna inom några veckor med korrekt behandling.

2. Cystor i brösten

Detta är den vanligaste orsaken till knutor i brösten. Faktum är att uppskattningar visar att ungefär 90% av kvinnorna får dessa någon gång i livet. Denna typ av tillväxt är vanlig bland unga kvinnor mellan 20 och 40 år. De kan bero på hormonella förändringar även om orsaken inte har blivit helt klarlagd.

Dessa knölar består av vätskeavlagringar i en mjuk, rörlig kapsel som varierar i storlek och de kan vara bilaterala. Till skillnad från abscesser är vätskan sällan infekterad, så det förekommer ingen inflammation.

Vissa cystor kan dock vara smärtsamma och orsaka mastalgi under menstruationen. Det finns inga studier som kopplar denna förändring till risken för bröstcancer, men man rekommenderar regelbundna undersökningar.

För närvarande finns det ingen specifik behandling för detta tillstånd. Läkare kan rekommendera att låta tömma dem om de orsakar stort obehag eller är stora. Det finns dock en risk att de kommer tillbaka.

Vi rekommenderar att du läser detta: Bröstsmärta efter plastikkirurgi: Varför gör det ont?

3. Fibroadenom

Detta är en godartad knöl i bröstet som uppträder när bröstkörteln växer oregelbundet. Man förväxlar ofta dessa knölar med en malign variant eftersom denna typ av knöl är hård, smärtfri, mobil och kan fortsätta växa med tiden.

Det finns tre typer av fibroadenom: enkla, komplexa och gigantiska.

  • Den första består av tumörer som är mindre än 5 cm där alla cellerna som utgör den har liknande egenskaper. Det vill säga det finns ingen risk för malignitet.
  • På liknande sätt har komplexa fibroadenom en grad av cellulär atypi. Det vill säga cellerna börjar variera i sammansättning. Enligt American Cancer Society förekommer dock inte signifikant ökad risk för att utveckla ett karcinom från ett fibroadenom.
  • Slutligen anses ett fibroadenom vara gigantiskt om det överstiger 5 cm i diameter. I de flesta fall försvinner dessa med tiden. Det är tillräckligt med egen övervakning för att upptäcka förändringar i storlek eller form.

Extrema fall kan kräva operation, särskilt när knutan är besvärlig eller stor. De kan dock dyka upp igen, precis som cystor.

knutor i brösten på röntgen
Kompletterande avbildningsmetoder för att studera knutor i brösten.

Rekommendationer om du har knutor i brösten

Som du kan se är en knöl i bröstet inte synonymt med cancer, eftersom den troligen är godartad. Du bör dock alltid prata med din läkare så att hon eller han kan utföra tester och ge dig en korrekt diagnos.

Dessutom bör alla kvinnor kontrollera sina bröst själva minst en gång i månaden. Detta beror på att det är det enda sättet att lära känna sina brösts anatomi och därmed kunna upptäcka eventuella förändringar.

Detta kanske intresserar dig
8 goda vanor för att ha friska bröst
Steg för HälsaLäs det Steg för Hälsa
8 goda vanor för att ha friska bröst

För att ha friska bröst bör du ta hand om dem på rätt sätt. Här ger vi dig åtta sunda vanor som du kan börja praktisera redan idag.



  • Jiménez VX, Rivera HM, García RFM, et al. Nódulo mamario palpable. Abordaje diagnóstico. Revista del Hospital Juárez de México. 2011;78(1):35-40.
  • Gallego G. Nódulo palpable de mama. Revista Colombiana de Obstetricia y Ginecología. 2005;56(1):82-1.
  • Aznar F, Cortadellas T, Xercavins J. Patología benigna de la mama II: Tumores benignos de mama. Fundamentos de Ginecología. Sociedad Española de Ginecología y Obstetricia SEGO. 2005:483-92.
  • Bajo Arenas J, Melchor Marcos J, Mercé Alberto L. Fundamentos de Ginecología (SEGO). Sociedad Española de Ginecología y Obstetricia; 2009.
  • Gallego G. Nódulo Palpable de Mama. Revista de Colombiana de Obstetricia y Ginecología. 2005;56(1):82-91.
  • Kosir M. Tumoraciones mamarias (nódulos de mama) – Ginecología y obstetricia – Manual MSD versión para profesionales [Internet]. Manual MSD versión para profesionales. 2019.
  • Gallardo, María García, et al. “Lesiones papilares intraductales mamarias: nuestra experiencia 2007-2017.” Revista de Senología y Patología Mamaria 33.3 (2020): 88-93.
  • Mendoza Salazar, Jennifer Vanessa. Nivel de asociación entre nódulos mamarios en adolescentes y su menarquía. Diss. Universidad de Guayaquil. Facultad de Ciencias Médicas. Carrera de Medicina, 2018.
  • Delgado, S., et al. “Mastitis infecciosas durante la lactancia: un problema infravalorado (I).” Acta Pediatr Esp 67.2 (2009): 77-84.
  • Loke, Benjamin Nathanael, et al. “Genetics and genomics of breast fibroadenomas.” Journal of Clinical Pathology 71.5 (2018): 381-387.
  • Rodríguez López, Pilar, et al. “Fibroadenoma gigante juvenil de mama: Presentación de un caso clínico.” Revista chilena de obstetricia y ginecología 85.4 (2020): 376-382.