Kirurgi för att behandla gastroesofageal refluxsjukdom
Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) drabbar cirka 15 % av befolkningen och kan behandlas med kirurgi. Störningen ger ofta besvärande symtom, men är i de flesta fall milda. Dessa påverkar emellertid människors livskvalitet.
Även om medicinsk behandling vanligtvis är effektiv, finns det patienter som kan ha stor nytta av operation. Speciellt de som har låg respons på traditionell behandling.
Kirurgisk behandling är inte det mest efterfrågade alternativet och inte heller det mest indikerade. Det är ett giltigt alternativ för en viss grupp patienter, så länge utvärderingen av den kliniska bilden är komplett och tillräckliga kompletterande studier finns tillgängliga.
Kirurgi vid gastroesofageal refluxsjukdom: när är det ett alternativ?
Cirka 10 % av alla patienter med gastroesofageal refluxsjukdom opereras. Denna siffra är låg, men det finns flera viktiga anledningar till detta.
För det första, som alla kirurgiska ingrepp, medför det en risk som måste analyseras i förväg. Av denna anledning är vissa läkare ovilliga att ens nämna detta alternativ.
En annan orsak till det låga antalet GERD-patienter som opereras är sjukdomens svårighetsgrad. Mer än 70 % av alla personer med denna sjukdom uppvisar milda symtom. I dessa fall är det osannolikt att en läkare överväger det kirurgiska alternativet.
En sådan konservativ attityd är nästan alltid att föredra.
Å andra sidan är det många GERD-patienter som självmedicinerar, och därför inte ställs inför detta alternativ. Detta eftersom att deras symtom förbättras genom att de tar exempelvis antacida, som man kan få tag på utan recept. Sålunda, på grund av den tillfälliga lindringen av reflux, tar de inte kontakt med någon läkare, och får därigenom ingen utvärdering av andra möjliga alternativ.
Indikationer för kirurgi vid gastroesofageal refluxsjukdom
Det är viktigt att notera att hittills föreslår studier kirurgi som ett alternativ endast i specifika fall av gastroesofageal refluxsjukdom. Dessutom bör noggrann och individualiserad utvärdering alltid vara prioritet.
Indikationer för kirurgi inkluderar följande:
- Patienter hos vilka symtomen återkommer vid avbrytande av behandlingen. Eller vid behov av att ständigt öka dosen av medicinen.
- Fall där komplikationer av GERD, såsom esofagit, sår eller Barrets esofagus eller esofagusruptur uppstår.
- Personer som inte vill fortsätta att ta medicin.
- Unga människor med täta återfall.
- Förekomst av hiatusbråck.
Det är viktigt att veta att även om antirefluxkirurgi i de flesta fall verkar förbättra symtomen, kommer vissa patienter att fortsätta att behöva medicinering efter ingreppet. Ett exempel är de vars symtom uppträder när de sover.
Du kanske också vill läsa: Symptom på hiatusbråck och naturliga behandlingar
Rekommenderade tester för att välja kirurgi
Diagnosen GERD är klinisk. Det vill säga att den tar hänsyn till sjukdomens karakteristiska symtom (halsbränna, uppstötningar, rapningar, bulimia nervosa, halitos och även hosta).
Som kompletterande tester gör man bland annat följande:
- Utvärdering av esofagusfunktion genom manometri.
- Ambulatorisk pH-mätning (pH-metri).
- Radiologiska studier.
- Endoskopi.
Vissa forskare menar också att diagnos kan ställas vid anatomiska förändringar som är karakteristiska för gastroesofageal reflux. Dessa kan endast bevisas genom endoskopi och biopsi.
Det är relevant att också undersöka förekomsten av psykiatrisk sjukdom, såsom egentlig depression, eftersom kirurgi kan leda till en minskad känsla av tillfredsställelse.
Viktiga kirurgiska hänsynstaganden
Inte alla patienter med gastroesofageal refluxsjukdom är goda kandidater för operation. Därför bör informationen anpassas för varje persons individuella förutsättningar.
Situationer med lägre kirurgisk framgång inkluderar följande:
- Samtidig psykiatrisk patologi, såsom bulimia nervosa och egentlig depression.
- Fall med förbättring av förändringar i matstrupsslemhinnan med medicinering.
- Patienter med fetma, särskilt när den är svår.
- Resultat av pH-metri inom normala värden.
- Förekomst av en allvarlig motorisk störning i matstrupen.
- Personer med atypiska GERD-symtom.
Vad innebär kirurgi för gastroesofageal refluxsjukdom?
Även om olika kirurgiska tekniker finns tillgängliga för att hantera GERD, är målet att återställa normal funktion av den nedre esofagusfinktern. Den vanligaste operationen är fundoplication och kan utföras antingen genom buken eller genom bröstkorgen. Kirurgen kan också välja att göra ett snitt (laparotomi) eller en laparoskopi.
Fundoplikationer: Nissen och Toupet
De två mest beskrivna teknikerna är fundoplikationer. Bland dessa är Nissen den vanligaste och den med högst framgång. I denna teknik försöker kirurgen skapa en klaffmekanism för att kontrollera gastroesofageal reflux.
Toupet är å andra sidan lämplig för patienter som förutom GERD också har esofagusmotilitetsstörningar.
Andra kirurgiska alternativ
Det finns även andra, mindre använda tekniker med lägre framgångsfrekvens. Vissa endoskopiska procedurer syftar till att normalisera den nedre esofagussfinkterfunktionen för att undvika konstant reflux.
Dessa inkluderar följande:
- Endoskopisk gastroplastik.
- Radiofrekvensablation.
- Injektion av vissa ämnen.
Minimalt invasiva tekniker har föreslagits för hantering av GERD. De utgör ett lovande behandlingsalternativ, såsom magnetiskt hjärtarmband och elektrisk stimulering av den nedre esofagusfinktern. Men här behöver vi fortfarande fler studier.
Vilka är komplikationerna vid kirurgin?
Som vid alla andra kirurgiska ingrepp finns det risker kopplad till alla typer av kirurgi och användning av anestesi. Exempelvis blödning, tromboembolism och infektion.
Men i det här fallet kan det också finnas andra komplikationer beroende på tillvägagångssätt; genom laparotomi (öppen kirurgi) eller genom laparoskopi. Följande är några av de komplikationer som är typiska för dessa operationer:
- Luftretention.
- Perforation av matstrupen eller magen.
- Smärta när man äter mat (dysfagi).
- Mediastinalt eller subkutant emfysem.
- Oförmåga att kräkas.
- Lever- eller mjältskada.
- Pneumothorax.
Fördelar med kirurgi vid gastroesofageal refluxsjukdom
Även om kirurgi är en procedur som kräver noggrann utvärdering, är det ett giltigt behandlingsalternativ för vissa patienter med gastroesofageal refluxsjukdom. Det är viktigt att betona att effektiviteten av behandlingen liknar den som visas av mediciner. Det kirurgiska alternativet har dock den ytterligare fördelen att det inte orsakar långtidsbiverkningar.
Därutöver kan kirurgi förhindrar esofagusskador som produceras av den konstanta närvaron av magsyra på organets väggar från att utvecklas till andra sjukdomar som är svårare att behandla. Detta är fallet med Barretts esofagus, som har en särskild risk att utvecklas till adenokarcinom.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Acosta, M. A. G., & González, S. M. (2001). Antiesophageal reflux surgery. Revista de la Facultad de Medicina UNAM, 44(2), 55-57.
- Badillo, R., & Francis, D. (2014). Diagnosis and treatment of gastroesophageal reflux disease. World journal of gastrointestinal pharmacology and therapeutics, 5(3), 105.
- Braghetto, I., Korn, O., Valladares, H., Silva, J., & AZABACHE, V. (2010). Indicaciones de cirugía antirreflujo:¿ Buenos y malos candidatos para la cirugía? Revisión bibliográfica y experiencia personal. Revista médica de Chile, 138(5), 605-611.
- Borstnar, C. R., & López, F. C. (Eds.). (2020). Farreras Rozman. Medicina Interna. Elsevier Health Sciences.
- Csendes, A., Díaz, J. C., Burdiles, P., & Maluenda, F. (2016). Detalles técnicos y morbimortalidad de la fundoplicatura de Nissen laparoscópica en 503 pacientes con reflujo gastroesofágico. Revista chilena de cirugía, 68(2), 143-149.
- Ganz, R. A. (2016). A review of new surgical and endoscopic therapies for gastroesophageal reflux disease. Gastroenterology & Hepatology, 12(7), 424.
- Moore, M., Afaneh, C., Benhuri, D., Antonacci, C., Abelson, J., & Zarnegar, R. (2016). Gastroesophageal reflux disease: a review of surgical decision making. World journal of gastrointestinal surgery, 8(1), 77.
- Violante, F. T. (2011). La cirugía antirreflujo, ¿está subutilizada?. Cirujano General, 33(S1), 61-62.
