Hur penicillin fungerar i kroppen
Användning av penicillin är vanligt för att bekämpa vissa sjukdomar. Det är ett antibiotikum som härrör från svampen penicillium. Denna stora upptäckt i medicinvärlden tillskrivs Alexander Fleming, en skotsk bakteriolog som upptäckte penicillinet år 1928. Experter lyckades dock inte producera det förrän 10 år senare. De ansvariga för denna uppgift var bland andra yrkesverksamma biokemisten Ernst Boris Chain och patologen Howard Florey. Läs vidare för att lära dig hur penicillin fungerar i kroppen.
Penicillin är ett antibiotikum som tillhör familjen beta-laktamer (β-laktamer). Detta antibiotikum har ett brett spektrum och är effektivt mot många olika bakterier såsom pneumokocker, streptokocker, clostridium tetani (som utlöser tetanus, eller stelkramp) och meningokocker.
Inom medicinvärlden var det en fantastisk upptäckt eftersom det hjälpte till att utrota flera sjukdomar som varit dödliga. Dessa inkluderade bland annat sepsis, gonorré och scharlakansfeber.
Läkare har dock missbrukat administreringen av både penicillin och de syntetiska och semisyntetiska derivaten som har upptäckts med tiden. Som ett resultat har bakterier blivit resistenta mot dessa antibiotika. Detta har idag blivit ett allvarligt globalt hälsoproblem. Numera fortsätter experter att undersöka nya verkningsmekanismer och terapeutiska alternativ för att bekämpa dessa resistenta bakterier.
Vad är beta-laktamantibiotika?
Generellt har denna typ av antibiotika ett smalt spektrum eftersom det bara är effektivt mot vissa bakterier. Dessa läkemedel administreras oralt och parenteralt. De är också mycket säkra eftersom de möjliga biverkningarna är begränsade till överkänslighetsreaktioner. Reaktionerna måste dock övervakas eftersom de kan orsaka anafylaktisk chock. Dessutom, trots att de kan passera placentabarriären, kan läkare skriva ut dem till gravida kvinnor på grund av den goda säkerhetsprofil som de har visat i kliniska tester.
Sammantaget har dessa antibiotika många användningsområden.
Typer av beta-laktamantibiotika
Bland de grupper som utgör denna familj av antibiotika kan vi hitta:
- Penicillin
- Cefalosporin
- Monobaktamer, som bekämpar gramnegativa bakterier
- Karbapenem
Hur penicillin fungerar i kroppen
Penicillin är ett läkemedel som fungerar genom att det dödar och hämmar bakterietillväxt. Av denna anledning kallar läkare det för ett bakteriedödande läkemedel. Det kan dock bara döda mikroorganismer som växer och förökar sig, inte de som är vilande.
Som vi nämnde ovan tillhör penicillin gruppen av β-laktam antibiotika. Denna familj av läkemedel hämmar syntesen av bakteriell cellväggsstruktur vilket är viktigt för bakteriernas liv, för att döda dessa mikroorganismer.
Närmare bestämt hämmar det transpeptideringsprocessen och förhindrar slutligen peptidoglykansyntes. Sammantaget måste antibiotikumet tränga in i cellen och binda till proteinerna från penicillinet.
Detta kanske också intresserar dig: Antibiotika med brett spektrum: vad är det?
Penicillinallergi
Även om penicillin är relativt säkert kan det orsaka flera biverkningar. Bland dem finns överkänslighet eller allergi mot penicillin. Även om detta är den mest signifikanta biverkningen varierar svårighetsgraden från patient till patient. Symtomen inkluderar:
- Episodiska hudutslag
- Urtikaria (nässelutslag)
- Anafylaktisk chock
Andra reaktioner som detta läkemedel kan utlösa är gastrointestinala störningar såsom diarré, illamående och kräkningar, och ytterligare infektioner, såsom candidiasis.
Du kanske också vill läsa denna artikel: Möjliga risker med att ta antibiotika
Sammanfattning om hur penicillin fungerar
Upptäckten av penicillin var ett genombrott inom medicinen. Denna medicinering har hjälpt till att utrota många dödliga sjukdomar.
Missbruk av detta läkemedel, liksom andra upptäckter, har dock lett till utveckling av antibiotikaresistens. Således har dessa antibiotika avsevärt tappat sin effektivitet. Därför finns det ett behov av nya antibiotika.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Ligon, B. L. (2004). Penicillin: Its Discovery and Early Development. Seminars in Pediatric Infectious Diseases, 15(1), 52–57. https://doi.org/10.1053/j.spid.2004.02.001
- Kardos, N., & Demain, A. L. (2011, November). Penicillin: The medicine with the greatest impact on therapeutic outcomes. Applied Microbiology and Biotechnology. https://doi.org/10.1007/s00253-011-3587-6
- Lobanovska, M., & Pilla, G. (2017). Penicillin’s discovery and antibiotic resistance: Lessons for the future? Yale Journal of Biology and Medicine, 90(1), 135–145.
- Gaynes, R. (2017). The discovery of penicillin—new insights after more than 75 years of clinical use. Emerging Infectious Diseases, 23(5), 849–853. https://doi.org/10.3201/eid2305.161556
- Macy, E. (2018). Penicillins. In Drug Allergy Testing (pp. 103–113). Elsevier Inc. https://doi.org/10.1016/B978-0-323-48551-7.00010-9
