Hur kommer det sig att vi pratar i sömnen?
Har du någonsin fått höra att du pratar i sömnen? Har folk till och med sagt att du haft samtal med människor runt omkring dig eller per telefon?
Vill du veta varför du pratar i sömnen? Läs vidare!
Sa jag något pinsamt?
När någon vi har sovit i samma rum med säger “Du pratar i sömnen” så är det första vi tänker “Nej, det gör jag inte”, och strax därpå “Tänk om jag sagt något konstigt?!”
Då kanske du vill veta varför du pratar i sömnen. Den goda nyheten är att det finns en vetenskaplig förklaring.
Att prata i sömnen är inte konstigt. Det sker undermedvetet och i de flesta fall består pratet av enkla konstateranden eller meningslösa fraser under några sekunder.
Men det finns undantag, naturligtvis, och det är när man pratar och pratar flera gånger varje natt. Det är vanligare än du tror, särskilt hos barn och tonåringar.
Att vi pratar i sömnen beror på flera faktorer. Det kan ha sin grund i en komplicerad dag, att vi känner oss överväldigade eller att vi inte vill uttrycka vad vi känner.
Men om vuxna pratar i sömnen varje natt (eller flera nätter i rad) kan det betraktas som en sömnstörning.
Om du pratar mycket i sömnen kan det bero på långvarig exponering för stress, spänning och utmattning, både fysisk och psykisk. Andra relaterade problem kan vara exempelvis tandgnissling och sömngång.
Det här händer när vi pratar i sömnen
Att prata i sömnen är inte farligt och anses inte vara ett psykologiskt eller medicinskt problem, och det orsakar inte heller problem för de som gör det (med undantag för pinsamma uttalanden).
Det är i princip bara en naturlig egenskap hos en person som sover.
Sömnprat inträffar under två faser av sömnen: I REM-fasen (Rapid Eye Movement) och i icke-REM-fasen.
I det första steget fungerar våra nervceller på ett liknande sätt som när vi är vakna. Således är denna fas känd som “paradoxalsömn” och drömmar är intensivare.
I REM-fasen, å andra sidan, sker en förändring. Munnen, halsen och stämbanden (som hålls inaktiva) “aktiveras” och är i funktion i ett par sekunder. Det är då orden vi uttalar i vår sömn sägs “högt”.
När vi pratar i sömnen under icke-REM-fasen så är det på grund av våra drömmar. Det beror på att vi är halvvakna och mekanismerna för vakenhet tillåter oss att tala.
I motsats till vad som händer när vi är 100% vakna har orden eller fraserna ingen betydelse.
Vad ska jag göra åt det?
Om du sover med din partner eller delar sovrum med någon så har denna person förmodligen försökt att dechiffrera vad du försöker säga.Men du kan hävda att det är meningslöst. Varför? För att du inte är medveten om vad du säger!
Innehållet i talet är helt slumpmässigt och varar bara i några sekunder. Det kan vara lösa ord, babbel eller något relaterat till de senaste dagarnas upplevelser.
Det är viktigt att förstå det är en omedveten manifestation som inte nödvändigtvis har någon relation till dina vakna tankar eller känslor, precis som är fallet med drömmar.
Dessa ord är fragment av saker du har upplevt under dagen eller kanske för två veckor sedan, eller till och med förra året. Du vet inte när hjärnan kommer att ta upp dem! Det är därför som varken den som pratar i sömnen eller den som hör på borde oroa sig eller tänka för mycket på det.
Det är inget allvarligt problem
Att prata i sömnen är inte ett allvarligt problem som kräver psykologisk behandling. Det enda som kan leda till bekymmer är om du säger något pinsamt eller komprometterande, eller något som kan få dig i trubbel.
Om du har en partner som är lättväckt kan det vara besvärligt. Emellertid är detta också fallet om du snarkar eller har en mardröm.
Samtidigt, om fenomenet dyker upp plötsligt efter 25 års ålder, eller om det inträffar flera gånger i veckan, kan det vara bra att träffa en specialist.
Det kan bero på rädsla, emotionella problem eller förhöjd stress.
Några av de vanligaste behandlingarna för allvarligt eller kroniskt sömnprat kan vara lugnande vanor innan sänggåendet, såsom:
- Att ta en varm dusch
- Lyssna på klassisk musik
- Läsa en bok
För att inte prata för mycket i sömnen ska du undvika:
- Att dricka alkohol eller läsk
- Att träna efter solnedgången
- Att titta på nyheterna eller filmer som kan öka hjärnaktiviteten (exempelvis skräckfilmer)
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Adrados RP. Parasomnias: fenómenos episódicos del sueño. Revista española de pediatría: clínica e investigación 2005; 61 (1): 49-54. Available at: https://www.seinap.es/wp-content/uploads/Revista-de-Pediatria/2005/REP%2061-1.pdf#page=45. Accessed 01/11, 2019.
- Cruz Menor E, Hernández Rodríguez Y, Morera Rojas BP, Fernández Montequín Z, Rodríguez Benítez JC. Trastornos del sueño en el adulto mayor en la comunidad. Revista de Ciencias Médicas de Pinar del Río 2008; 12 (2): 121-130. Available at: http://scielo.sld.cu/scielo.php?pid=S1561-31942008000200014&script=sci_arttext&tlng=en. Accessed 01/11, 2019.
- Marín Agudelo HA, Vinaccia S. Contribuciones desde la medicina comportamental del sueño al manejo de la somnolencia excesiva diurna. Psicología desde el Caribe 2011; 15: 95-116. Available at: http://rcientificas.uninorte.edu.co/index.php/psicologia/article/view/1874. Accessed 01/11, 2019.
- Ohayon MM, Guilleminault C, Priest RG. Night terrors, sleepwalking, and confusional arousals in the general population: their frequency and relationship to other sleep and mental disorders. The Journal of clinical psychiatry 1999; 60 (4): 268-76. Available at: https://europepmc.org/abstract/med/10221293. Accessed 01/11, 2019.
- Portuondo Alacán O, Fernández Rivero CG, Cabrera Amigo P. Trastornos del sueño en adolescentes. Revista Cubana de Pediatría 2000; 72 (1): 10-14. Available at: http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0034-75312000000100002. Accessed 01/11, 2019.