Hur du eliminerar tungmetaller från kroppen
Vi har ofta hört om de skadliga effekterna av att ha tungmetaller i kroppen, men hur vet vi vilka de är? Hur vet vi om vi har några i kroppen? Hur kommer de in i kroppen och hur kan vi förhindra det? Varför är de så skadliga?
Denna artikel kommer att svara på dessa frågor och hjälpa dig att förebygga samt naturligt behandla de många hälsoproblem som kan orsakas av tungmetaller, med hjälp av livsmedel och naturliga tillskott som chlorella, koriander, vitlök och magnesium.
Vad är tungmetaller?
Tungmetaller är mer eller mindre är en del av strukturen hos allt omkring oss – från jordens skorpa till våra egna kroppar: koppar, järn, kobolt, mangan, zink, aluminium, bly, arsenik, mm. Problemet är att när de samlas i stora mängder i kroppen börjar de förgifta den lite i taget. På samma sätt kan dessa metaller finnas kvar i flera sekel när de släpps ut i miljön.
Vilka effekter har de på kroppen?
Tungmetaller är väldigt svåra att få bort från kroppen och ansamlas därför med tiden, samtidigt som de påverkar oss. Sedan uråldriga tider har läkare i Grekland och Romarriket dokumenterat symtomen hos personer som utsatts för dem. Vissa av konsekvenserna för vår hälsa är bland annat:
- Cancer
- Njursjukdomar
- Leversjukdomar
- Utvecklingsstörning
- Autism
- Autoimmuna sjukdomar
- Ledsjukdomar
- Problem med nervsystemet
- Neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers
- Endokrina störningar
- Abnormiteter under graviditet
- Allergier
Konsekvenserna vi ser i listan är tillräckligt viktiga för att vi borde anstränga oss för att eliminera tungmetaller från våra kroppar.
Hur kommer de in i våra kroppar?
Runt omkring oss finns tungmetaller i olika former. Här är några av de vanligaste:
- Blyrör
- Stora, feta fiskar som lax, tonfisk och svärdfisk
- Kvicksilvertermometrar (när de går sönder)
- Energisnåla glödlampor (när de går sönder)
- Köksredskap av aluminium eller andra tungmetaller
- Vaccin
- Bekämpningsmedel
- Hygienartiklar och konventionell kosmetika
- Bensin
- Tobak
- Livsmedelstillsatser
- Mediciner
- Vatten från gruvor och industrier samt annat avloppsvatten
- Amalgam med kvicksilver (tandfyllning)
Hur eliminerar vi dem?
De naturliga behandlingarna för att eliminera tungmetaller baseras på följande naturliga tillskott som har kelatbildande egenskaper – de binder alltså tungmetaller och bär ut dem från kroppen. De är även fördelaktiga i att de till skillnad från läkemedel inte har några bieffekter:
Chlorella
Denna alg har en väldigt kraftfull, avgiftande effekt och kan ta bort alla typer av skadliga substanser, inte bara tungmetaller, i huvudsak tack vare dess höga halter av klorofyll. Det är den huvudsakliga ingrediensen i denna behandling. Du hittar den i hälsokostbutiker eller på nätet.
Koriander
Denna ört har traditionellt använts som ett tillbehör till mat. Utöver sina kelatbildande egenskaper innehåller den även mycket vitaminer; framförallt vitamin A och K samt mindre mängder vitamin B, C och E.
Vitlök
Detta medicinska livsmedel rekommenderas mot många sjukdomar och rekommenderas även i denna kur. Dess renande komponenter hjälper till att dra ut alla typer av gifter från kroppen. För att vårda våra kroppar efter denna behandling kan vi göra den berömda tibetanska vitlökskuren .
Magnesium
Detta mineral har inga kelatbildande egenskaper, men är väldigt användbar för att möjliggöra borttagningen av skadliga ämnen.
Dessa tillskott och livsmedel bör tas dagligen, som extrakt eller i tablettform, i enlighet med den rekommenderade maxdosen för ditt fall och i minst tre månader.
Under den renande processen är det möjligt att märka av symtom på avgiftningsprocessen, som smärta, akne och diarré, som är ett resultat av kroppens arbete att eliminera de giftiga substanserna. Vi bör ha detta i åtanke och inte avsluta behandlingen, utan fortsätta dricka rikligt med vatten mellan måltider för att hjälpa avgiftningen och elimineringen.
Vidare är det alltid viktigt att undvika förstoppning, eftersom det kan störa evakueringen av dessa tungmetaller och få dem att återigen förgifta kroppen.
Det är även rekommenderat att denna behandling övervakas av en läkare eller annan expert på denna typ av behandling.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Agencia Española de Seguridad Alimentaria y Nutrición (2015). Metales pesados. Available at: http://www.aecosan.msssi.gob.es/AECOSAN/web/seguridad_alimentaria/subdetalle/metales_pesados.htm. Accessed 17/03/2020.
- Alimentarious, C. (2009). Norma general para los contaminantes y las toxinas presentes en los alimentos y piensos. CODEX STAN, 193-1995. Available at: http://www.fao.org/input/download/standards/17/CXS_193s_2015.pdf. Accessed 17/03/2020.
- Jaishankar, M., Tseten, T., Anbalagan, N., Mathew, B. B., & Beeregowda, K. N. (2014). Toxicity, mechanism and health effects of some heavy metals. Interdisciplinary toxicology, 7(2), 60-72. Available at: https://doi.org/10.2478/intox-2014-0009. Accessed 17/03/2020.
- Kapahi, M., & Sachdeva, S. (2019). Bioremediation Options for Heavy Metal Pollution. Journal of Health and Pollution, 9(24), 191203. Available at: https://doi.org/10.5696/2156-9614-9.24.191203. Accessed 17/03/2020.
- Khan, A. Z., Ding, X., Khan, S., Ayaz, T., Fidel, R., & Khan, M. A. (2020). Biochar efficacy for reducing heavy metals uptake by Cilantro (Coriandrum sativum) and spinach (Spinaccia oleracea) to minimize human health risk. Chemosphere, 244, 125543. Available at: https://doi.org/10.1016/j.chemosphere.2019.125543. Accessed 17/03/2020.
- MedlinePlus (2018). Prueba de sangre de metales pesados. Available at: https://medlineplus.gov/spanish/pruebas-de-laboratorio/prueba-de-sangre-de-metales-pesados/. Accessed 17/03/2020.
- Nwokocha, C. R., Owu, D. U., Nwokocha, M. I., Ufearo, C. S., & Iwuala, M. O. (2012). Comparative study on the efficacy of Allium sativum (garlic) in reducing some heavy metal accumulation in liver of wistar rats. Food and chemical toxicology, 50(2), 222-226. Available at: https://doi.org/10.1016/j.fct.2011.11.003. Accessed 17/03/2020.
- Puga, S., Sosa, M., Lebgue, T., Quintana, C., & Campos, A. (2006). Contaminación por metales pesados en suelo provocada por la industria minera: Heavy metals pollution in soils damaged by mining industry. Ecología aplicada, 5(1-2), 149-155. Available at: http://www.scielo.org.pe/scielo.php?pid=S1726-22162006000100020&script=sci_arttext. Accessed 17/03/2020.
- Reglamento (CE) no 1881/2006 de la Comisión, de 19 de diciembre de 2006, por el que se fija el contenido máximo de determinados contaminantes en los productos alimenticios. Diario Oficial de la Unión Europea, 364, 20.12.2006, 5–24. Available at: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/ES/TXT/?uri=LEGISSUM%3Al21290. Accessed 17/03/2020.
- Rengel, Z., Bose, J., Chen, Q., & Tripathi, B. N. (2016). Magnesium alleviates plant toxicity of aluminium and heavy metals. Crop and Pasture Science, 66(12), 1298-1307. Available at: https://doi.org/10.1071/CP15284. Accessed 17/03/2020.
