Hjärtarytmi: symtom och konsekvenser
En trötthetskänsla eller att hjärtat klappar fort – har det någonsin drabbat dig? De flesta gångerna har det inga större konsekvenser för din hälsa, men ibland kan det vara en indikation på hjärtproblem som du måste ta ställning till. I denna artikel bjuder vi in dig att utöka dina kunskaper om hjärtarytmi.
Vad är hjärtarytmi?
Vid någon punkt i ditt liv kanske du har genomgått ett elektrokardiogram. När du gör detta kan du se en grafisk representation av ditt hjärtas elektriska aktiviteter, och en specialist kan utvärdera hur lång din hjärtcykel är och hur din kropps elektriska impulssystem fungerar rent generellt.
Din läkare kan då se om din arytmi orsakar en mild eller allvarlig ändring av din normala hjärttakt, vilket kan försvaga organet i det långa loppet.
Typer av arytmi
- Sinusbradykardi. När du lider av detta tillstånd tenderar din hjärtrytm att vara lite långsammare än normalt, men det är vanligtvis inte särskilt allvarligt. Ibland kan det vara ett resultat av vissa läkemedel.
- Kammarflimmer. Med denna typ av arytmi har hjärtat otillräcklig elektrisk aktivitet, vilket är mycket farligt. Det kräver omedelbar behandling. Detta inträffar oftast hos yngre personer som ägnar sig åt krävande sporter eller träning, och resulterar ofta i döden. Det är ett väldigt sorgligt och allvarligt tillstånd. Den enda indikatorn på att du kan vara i riskzonen för denna typ av arytmi är att du har familjemedlemmar eller en genetisk bakgrund som ökar risken.
- Långt QT-syndrom. Detta är ytterligare en medfödd sjukdom, som gör att du drabbas av kort och plötslig takykardi och ibland tappar medvetandet.
- Förmaksflimmer. Runt 50% av alla patienter med denna typ av arytmi kan gå från ett normalt stadium till plötslig och våldsam arytmi, med få symtom som förvarnar om attacken. Den enda behandlingen är en pacemaker.
- Paroxysmal supraventrikulär takykardi (PSVT). Denna arytmi visar sig vanligtvis efter hård träning. Den kan hålla i sig i allt från några minuter till flera timmar. Den ackompanjeras av kraftiga bröstsmärtor och kan identifieras under barndomen som en abnormitet i hjärtmuskeln. Därför rekommenderas regelbundna undersökningar.
Symtom för hjärtarytmi
Uppmärksamma följande symtom, eftersom de kan indikera att du har arytmi. Framförallt ska du dock komma ihåg att alla symtom, oavsett hur små, bör vidarebefordras till din läkare:
- Hjärtklappning: Denna är givetvis det vanligaste symtomet. Det kan inträffa efter ansträngningar eller till och med när du vilar, helt utan provokation. Notera dock att du ibland inte känner av detta i bröstet, utan i halsen. Detta är viktigt att komma ihåg.
- Yrsel: Detta symtom inträffar vanligtvis efter ansträngningar. Först kan du lägga märke till högre hjärtrytm, följt av yrsel och avslutningsvis att du tappar medvetandet.
- Dyspné (andnöd) eller trötthet: Kanske känner du behovet av att ta djupare andetag efter att ha tränat, även om du inte ansträngt dig särskilt hårt. Du känner att kallsvettningar är på väg och att du känner dig utmattad. Det snurrar i huvudet och du känner en stark, pumpande känsla i bröstet eller halsen. Detta är väldigt allvarligt, så se till att kontakta din läkare.
- Hjärtsvikt: Detta symtom är väldigt allvarligt. Om detta drabbar dig kommer du troligtvis läggas in på sjukhus med andningssvårigheter. Du är på gränsen till kollaps och behöver omedelbar hjälp.
- Synkope (svimning): Detta inträffar när din hjärna inte får tillräckligt med blod och resulterar i omedelbar svimning. Du kan återhämta dig snabbt och behöver inte lägga alltför stor vikt vid det. Kom dock ihåg att alla svimningar grundar sig i något, och du måste informera din läkare. Även om du återhämtar dig och mår prima.
Riktlinjer för att hålla hjärtat friskt och undvika hjärtarytmi
Du känner förmodligen redan till att de flesta hjärtproblem är på grund av ärvda, genetiska faktorer eller till och med skador under födseln. Du bör dock även komma ihåg att 60% av alla dödsfall på grund av hjärtproblem kan förebyggas genom att leva en hälsosam livsstil. Följ dessa tips:
1. Håll koll på vikten
Försök alltid bibehålla en god och sund vikt.
2. Följ en balanserad diet
Det betyder att du ska inkludera gott om fisk, magert kött, nötter, omega 3- och 6-fettsyror, olivolja, frukter, grönsaker, och annat.
3. Håll ett öga på kolesterolen
Detta är väldigt grundläggande eftersom det inte finns något värre än högt kolesterol när det kommer till att skada kroppens vener och artärer.
4. Få gott om sömn
Mellan sju och åtta timmar per natt är bra för din hälsa.
5. Genomför måttlig men regelbunden träning
Försök att komma ut och gå varje dag eller börja springa och cykla. Dina artärer blir hälsosammare och ditt blodtryck lägre.
6. Minska nivåerna av stress och ångest
Ta väl hand om din emotionella hälsa och försök att minska pressen från ditt dagliga liv och orosmoment. Säg ja till en hälsosam livsstil där du kan njuta av tid tillsammans med dina vänner och alla de små sakerna i livet. Ditt hjärta kommer tacka dig!
Avslutningsvis har forskning vid Linköpings universitet visat att specifika fettsyror kan vara nyckeln till att förebygga detta tillstånd. Forskarna hoppas att man i framtiden kommer kunna ta fram ett läkemedel som nyttjar jonkanaler för att förebygga hjärtarytmi.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Sanguinetti, M. C., & Tristani-Firouzi, M. (2006). hERG potassium channels and cardiac arrhythmia. Nature. https://doi.org/10.1038/nature04710
- Antzelevitch, C., & Burashnikov, A. (2011). Overview of Basic Mechanisms of Cardiac Arrhythmia. Cardiac Electrophysiology Clinics. https://doi.org/10.1016/j.ccep.2010.10.012
- Grace, A. A., & Roden, D. M. (2012). Systems biology and cardiac arrhythmias. The Lancet. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(12)61462-7
- de la Cuerda, R. C., Diego, I. M. A., Martín, J. J. A., Sánchez, A. M., & Page, J. C. M. (2012). Programas de rehabilitación cardiaca y calidad de vida relacionada con la salud. Situación actual. Revista Española de Cardiología, 65(1), 72-79.
- Zayas Molina, R. (2012). Actualización sobre el síndrome de QT largo congénito. Revista Cubana De Investigaciones Biomédicas, 31(2), 0-0. Retrieved from http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_abstract&pid=S0864-03002012000200001&lng=es&nrm=iso&tlng=es
- Fu D guan. Cardiac Arrhythmias: Diagnosis, Symptoms, and Treatments. Cell Biochem Biophys. 2015;
- Behere SP, Weindling SN. Inherited arrhythmias: The cardiac channelopathies. Annals of Pediatric Cardiology. 2015.
