Fryskirurgi: Ett nytt behandlingsalternativ för bröstcancer
Att tala om fryskirurgi, även kryokirurgi eller “cryoablation”, och idén om att “frysa” en tumör för att stoppa canceraktivitet kan låta som något från science fiction-världen.
Resultaten vi ser idag är dock lika hoppfulla som de är positiva.
Det är ett både rättframt och sofistikerat tillvägagångssätt. En utbildad radiolog behöver bara föra in en liten nålsond genom huden på bröstet.
Väl inne identifieras primära tumörer och potentiella nya utväxter, varpå man fryser dem.
Och det är inte bara en ny medicinsk strategi för att behandla bröstcancer – fryskirurgi har blivit ett bra alternativ för lung– och prostatacancer.
Operationen är mer precis och ökar patientens livslängd.
Det är ett nytt perspektiv i det medicinska fältet som är värt att lära sig lite mer om.
Fryskirurgi – när is bekämpar bröstcancer
Vi vill börja med att klargöra något väldigt viktigt: fryskirurgi botar inte cancer. Vad du kommer se är dock följande:
- Minskad spridning av cancerceller
- Högre förväntad livslängd
- Minskad påverkan från cancerbehandlingar
Utöver det hindrar fryskirurgi inte patienten från att genomgå mer aggressiva behandlingsformer, såsom kemoterapi eller strålbehandling, antingen före eller efter.
Detta tillvägagångssätt erbjuder generellt positiva resultat när det används under cancerns tidiga skeenden. I mer avancerade stadier måste en läkare besluta vilka strategier som ska följas.
Låt oss detta till trots ta en titt på all information.
Fryskirurgi: ett nytt tillvägagångssätt för behandling av tumörer
De första testerna på människor gjordes för 13 år sedan. Det så kallade “indexfallet” var Laura Ross-Paul – en kvinna från Oregon i USA som diagnostiserades med det första stadiet av bröstcancer.
Tekniken var snabb och effektiv, trots att den lämnade ett märke. Det var ett nytt ingripande som faktiskt räddade hennes liv. Låt oss se vad som utgör tekniken:
- Fryskirurgin utfördes med hjälp av en sond. Det är en apparat som liknar en väldigt tunn, ihålig stav.
- Den är kopplad till en källa av väte eller argon som snabbt kyler ner sonden.
- Personen som administrerar behandlingen är en specialiserad radiolog som punkterar i bröstet med hjälp av bland annat tomografi och ett flytande färgämne som injiceras i patientens blodomlopp.
- Sakta men säkert fryser man tumörer och annan potentiellt drabbad vävnad. Radiologen skadar inte frisk vävnad och riktar bara in sig på cancerceller för den kryogeniska frysningen.
Behandlingen tar lite mer än en halvtimme
- Tumörer som är mindre än en centimeter i diameter utvecklas inte till mer avancerade cancerstadier efter behandling med fryskirurgi. Det är utan tvivel ett hoppfullt fynd, men för att ha stor chans till framgång måste behandlingen utföras i ett tidigt skede.
- American Society of Breast Surgeons har använt tekniken i några år med goda resultat.
- Med fryskirurgi måste inte patienter tas in i en operationssal. Ingreppet tar lite mer än en halvtimme och kan göras medan patienten är vaken, utan mer allvarliga behandlingar.
- Jämfört med traditionella metoder är fryskirurgi en mycket effektiv, icke-kirurgisk behandling för bröstcancer. Det finns såklart också vissa fall där behandlingen inte fått väntade resultat.
- Men vad man upptäckt är att majoriteten av cancercellerna dör och att tillväxten av kvarvarande tumörer är mycket långsammare. I vissa fall följs behandlingen upp med kemoterapi eller strålning.
Även goda resultat för lungcancer
Som vi nämnde i början används fryskirurgi även för andra typer av cancer.
Många av studierna som gjorts, såsom en som publicerades i ScienceDaily, visar att behandlingen kan stoppa tillväxten av tumörer i lungorna.
- I ovan nämnda studie behandlades 22 patienter med lungcancer med fryskirurgi. Efter 27 ingrepp på tre månader var behandlingen 100% effektiv för fem patienter.
- De kvarvarande patienterna minskade förekomsten av sina tumörer. Cancern fanns fortfarande kvar, men den maligna aktiviteten hade minskat avsevärt.
På så sätt kan patienter åtnjuta ett längre liv med bättre livskvalitet.
Du kan ta reda på mer om detta framsteg i tidskriften Radiology.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Kovacs, K. M., & Lavigne, D. M. (1986). Cystophora cristata. Mammal. Spec. https://doi.org/10.2307/3503888
- Chu, K. F., & Dupuy, D. E. (2014). Thermal ablation of tumours: Biological mechanisms and advances in therapy. Nature Reviews Cancer. https://doi.org/10.1038/nrc3672
- Erinjeri, J. P., & Clark, T. W. I. (2010). Cryoablation: Mechanism of action and devices. Journal of Vascular and Interventional Radiology. https://doi.org/10.1016/j.jvir.2009.12.403