Förlust av medvetande - varför det händer
Förlust av medvetande kallar man även att svimma. I grunden är en förlust av medvetande en frånkoppling från verkligheten. Den som lider av detta tillstånd tappar uppfattningen om vad som sker runt omkring honom eller henne och även uppfattningen av sig själva och sin kropp.
Den grundläggande mekanismen som är gemensam för alla orsaker till en förlust av medvetande är bristen på korrekt blodtillförsel till hjärnan. Det innebär att din hjärna inte får tillräckligt med blod under en stund, vilket orsakar en frånkoppling från verkligheten. Efteråt återhämtar sig personen vanligtvis spontant av sig själv. Spontan återhämtning inträffar bland annat eftersom, när personen faller ner till marken, så gynnar det horisontella läget tillförseln av blod till hjärnan.
Att svimma och förlora medvetandet är relativt vanligt. Det beräknas att tre procent av alla samtal till larmcentralen beror på detta tillstånd. Orsakerna kan vara ofarliga till livshotande. Nedan förklarar vi dem efter att vi delat dem upp i två olika kategorier: förlust av medvetande som inte är relaterat till hjärtat och hjärtrelaterad medvetandeförlust.
Förlust av medvetande som inte är relaterat till hjärtat
Vasovagal svimning
Detta är den vanligaste orsaken. Den vasovagala reflexen är en ofrivillig respons från nervsystemet på en given stimulans, som orsakar omedelbar vasodilatation, blodtrycksfall och omfördelning av blod till de nedre extremiteterna. Ibland kan det också uppkomma på grund av en stressande situation, eller av intensiv smärta i kroppen, uttorkning och extrema temperaturer.
Förändringar i position kan leda till förlust av medvetande
När du snabbt byter från en horisontell till en vertikal position, utan att ge kroppen tillräckligt med tid att aktivera sina kompensationsmekanismer, kan du drabbas av blodtrycksfall. Detta betyder att ditt blodtryck sjunker, vilket leder till bristande blodtillförsel till hjärnan.
Migrän som orsakar förlust av medvetande
Intensiv huvudvärk, som den från migrän, kan åtföljas av ett symptom som kallas aura. En av dessa aurorna är förlusten av medvetande. Denna medvetslöshet är vanligtvis tillfällig.
Hypoglykemi kan leda till förlust av medvetande
En drastisk minskning av blodsockernivåerna kan också orsaka en förlust av medvetande. Denna situation är vanlig bland diabetiker som, på grund av förändringar i kosten eller läkemedel, kan drabbas av extrema fall i sina blodsockernivåer.
Blodtryckssänkande medel
En person som lider av högt blodtryck får vanligtvis behandling med olika läkemedel med olika verkningsmekanismer. Några av verkningsmekanismerna för dessa läkemedel är vätskeförlust genom ökad urination och vasodilatation. Båda processerna kan drastiskt sänka blodtrycket och orsaka medvetslöshet.
Slag och förlust av medvetande
Detta är den allvarligaste och mest livshotande av svimningar som inte beror på problem med hjärtat. En stroke eller cerebrovaskulär händelse (CVA) kan vara ischemisk, på grund av en blockering i artärerna, eller hemorragisk, på grund av ett brustet kärl i hjärnan. Om du tror att du eller någon annan kan ha symptom på en stroke, kontakta omedelbart läkare.
Fortsätt läsa: 9 livsmedel som förebygger trombos och stroke
Hjärtrelaterad förlust av medvetande
Arytmier
Arytmier är tillstånd där hjärtat slår oregelbundet och onormalt. Dessa oregelbundna hjärtslag kan göra att inte tillräckligt med blod når hjärnan under en kortare eller längre tid. Således kan personen svimma av.
Problem med aorta
Aortan är kroppens huvudartär, som ansvarar för att fördela hjärtats blod till resten av människokroppen. Om det finns något problem med denna artär kan det leda till ett minskat blodflöde till kroppen. Eftersom hjärnan ligger över hjärtnivån krävs ett bra blodtryck för att pumpa upp blodet dit. Det första symptomet på allvarliga tillstånd, som en aortaruptur eller aortaaneurysm, är ofta en förlust av medvetande.
Kardiomyopatier kan orsaka förlust av medvetande
Dessa tillstånd påverkar hjärtmuskeln. En vanlig situation är att vänster hjärtkammare, som ansvarar för att pumpa ut blod i aorta för distribution, blir förstorad. I dessa fall kan samma mekanism som den som vi beskriver ovan uppstå.
Hjärtkammarsjukdomar
De inre håligheterna i hjärtat kommunicerar med varandra genom hjärtklaffar som gör att blodet endast kan rinna i en riktning, utan återflöde. Ibland är dessa hjärtklaffar bristfälliga eller mer stängda än de borde vara. När de inte gör sitt jobb kan detta göra så att inte tillräckligt med blod når upp till hjärnan.
Fortsätt läsa i den här artikeln: Livsmedel du bör äta om du varit med om en hjärtattack
Vad ska man göra efter att man förlorat medvetandet?
Som vi har sett måste du vara uppmärksam på symptom på de olika orsakerna till medvetenhetsförlusten. Det beror på att orsaken kan vara allt från en mindre medvetandeförlust eller ett tecken på en allvarlig hjärtsjukdom.
Om du är det minsta tveksam är det viktigt att konsultera en läkare så att han eller hon kan utföra nödvändiga tester och undersökningar. I allmänhet utför man undersökningen en tid efter att patienten har kvicknat till igen och efter att episoden är över.
Om förlusten av medvetande är plötslig, utan uppenbar förklaring och personen inte återfår medvetandet av sig själv, bör du ringa larmcentralen, 112. Detta kan vara ett tecken på en stroke eller hjärtsvikt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Herrera, Diego, et al. “SÍNCOPE/LIPOTIMIA.” Manual médico SALUDESA 1.1 (2016).
- Guías de Práctica Clínica sobre el manejo (diagnóstico y tratamiento) del síncope. Actualización 2004 *. Versión resumida. (2005) Revista Española de Cardiología, 58 (2), 175-193. https://doi.org/10.1157/13071892.
- Arribas, F., Barón-Esquivias, G., Coll Vinent, B., Rodríguez Entem, F., Martínez Alday, J., Ángel, MB, Núria, RG, Jiménez Candil, J., Ruiz Granell, R., José Miguel, O., José Luis, M., Peinado, R., Moya, Á., Díez Villanueva, P., Bonanad, C., García Pardo, H., Toquero, J., Atienza, F., Beiras , X., … Viana Tejedor, A. (2018). Comentarios a la guía ESC 2018 sobre el diagnóstico y el tratamiento del síncope. Revista Española de Cardiología, 71 (10), 787–793. https://doi.org/10.1016/j.recesp.2018.06.018.
- Araya-Gómez, Vivien. (2001) Síncope neurocardiogénico. Acta Médica Costarricense , 43 (1), 11-19. Recuperado el 19 de junio de 2020, de http://www.scielo.sa.cr/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0001-60022001000100004&lng=en&tlng=es.
- José Luis Zamorano, Juan Mayordomo, Arturo Evangelista, José Alberto San Román, Camino Bañuelos, Manuel Gil Aguado (2000). Guías de práctica clínica de la Sociedad Española de Cardiología en enfermedades de la aorta. Sociedad Española de Cardiología. https://www.revespcardiol.org/es-guias-practica-clinica-sociedad-espanola-articulo-X0300893200095085.
- Cáceres Toledo, María, La O Lozano, Yarlins, González Espinosa, Luis, & Olivera Leal, Irma R. (2005). Estudio oftalmológico de la migraña con aura visual. Revista Cubana de Oftalmología, 18(1) Recuperado en 19 de junio de 2020, de http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0864-21762005000100007&lng=es&tlng=es.
- Terwindt, G., Ophoff, R., Haan, J., Frants, R. y Ferrari, M. (1996). Migraña hemipléjica familiar: una comparación clínica de familias unidas y no unidas al cromosoma 19. Cefalalgia, 16 (3), 153-155. https://doi.org/10.1046/j.1468-2982.1996.1603153.x.
