Eterisk olja från druvkärnor: fördelar och användningar
Tack vare sin fruktiga arom och smak används eterisk olja från druvkärnor i stor utsträckning vid marinering av kött och i vinägretter. Det är också populärt i kosmetika på grund av sina höga nivåer av linolsyra, en omega 6-fettsyra som kan förbättra hudens hälsa.
Oljan extraheras från vindruvskärnor och dess popularitet beror på dess höga koncentration av kemiska föreningar. Dessa inkluderar fleromättade fetter och vitamin E. Hur framställer man druvkärnolja? Vad är dess sammansättning? Vilka användningsområden har den? Ta reda på alla detaljer nedan.
Hur extraheras eterisk olja från druvkärnor?
Eterisk olja från druvkärnor erhålls från kärnorna av denna frukt, som anses vara en biprodukt av vinframställning. Under tusentals år har vinproducenter inte vetat vad de skulle göra med dessa kärnor. Men tekniken har nu hjälpt dem att utveckla en process där de extraherar olja från kärnorna.
Denna process innebär att de krossar kärnorna och använder lösningsmedel. Här finns det en oro över användningen av dessa ämnen, eftersom vissa, i detta fall hexan, är relaterade till hälsofarliga effekter. Lösningsmedel tenderar dock att försvinna i tillverkningsprocessen och det finns ännu inga vetenskapliga bevis för att hexanrester i olja orsakar korta eller långvariga skador. Naturligtvis kan miljöpåverkan vara en orsak till oro.
Med tanke på detta, säkerställ att den eteriska druvkärnoljan som du köper anger hur den framställts. Finns ingen uppgift bör du anta att det skett genom en kemisk process.
Sammansättningen av druvkärnolja
Enligt forskning publicerad i Nutrition and Metabolic Insights innehåller druvkärnolja fenolföreningar och omättade fettsyror. Dessa ger oljan antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaper. Generellt fördelas fettsyrorna i denna olja enligt följande:
- 10% mättade
- 16% enkelomättade
- 70% fleromättade
De flesta av de fleromättade fetterna består av omega 6. Enligt studier är denna i större utsträckning kopplad till inflammation i kroppen jämfört med omega 3. Detta rapporteras också i annan forskning som kopplar ett högt intag av omega 6-fettsyror med en ökad risk att utveckla kroniska sjukdomar.
Det finns dock vetenskapliga bevis som säger att linolsyra inte förändrar inflammationsmarkörerna i blodnivåerna. Inom detta ramverk kan det inte garanteras att en kost med höga omega 6-syror är orsaken till sjukdomar. Vi behöver fortfarande mer forskning för tydligare bevis.
Å andra sidan är druvkärnolja också en källa till vitamin E. En enda tesked på 3,9 milligram motsvarar 19% av det rekommenderade dagliga intaget.
Vilka andra användningsområden har den?
Även om vi vet att druvkärnolja kan förbättra hudens hälsa genom att bekämpa akne, behandla fet hud och föryngra hudvävnader, är det inte dess enda användningsområden. Vi kan också använda den i matlagning och aromaterapi, så låt oss titta på detta nedan:
I köket
Eftersom den har en hög rykpunkt går det att använda druvkärnolja för stekning och matlagning i wok. Det rekommenderas dock inte eftersom det är en källa till fleromättade fetter. Enligt en studie publicerad i Vascular Pharmacology tenderar dessa typer av fetter att reagera ogynnsamt på syre vid höga temperaturer. De kan enkelt producera skadliga föreningar och fria radikaler.
Därför bör du försöka undvika att använda denna olja för stekning och istället använda den som en salladsdressing, som en ingrediens när du tillagar majonnäs eller använda den vid bakning eller i köttfärs.
I aromaterapi
Kronisk stress kan utlösa en del besvärande hudproblem, som bland annat akne, håravfall, torr hud, utslag och även för tidigt åldrande. Lyckligtvis försäkrar experter oss att aromaterapi lugnar ångest. Oljan kan fungera som bärare eller basolja i denna praxis, liksom för sessioner som inkluderar massage.
Möjliga risker med druvkärnolja
För dem som inte är allergiska mot denna olja är riskerna få när man applicerar den på huden. Om du inte vet om du har en allergi eller inte räcker det med ett enkelt test. Detta består i att applicera lite olja på en del av kroppen, såsom handlederna eller fotlederna, och vänta 24 timmar. Om det efter denna tid inte syns någon reaktion (fläckar eller utslag) betyder det att huden tål det.
Men enligt USA:s nationella centrum för kompletterande och integrativ hälsa (NCCIH) kan druvkärnolja vara en dålig idé för vissa människor. I synnerhet de som lider av blodsjukdomar, de som ska genomgå operation och de som tar antikoagulantia som exempelvis warfarin.
Dessutom har forskning som publicerats i Journal of the American Oil Chemists Society visat att vissa druvkärnoljor kan innehålla skadliga halter av polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Detta är en grupp som består av över 100 kemikalier som är kända för att vara cancerframkallande hos djur. Hittills har dessa effekter inte bevisats hos människor.
Inte alla kan använda druvkärnolja
Druvkärnolja kommer från vindruvskärnor. De är en biprodukt vid vinframställning, och för att göra oljan behöver man krossa dem och använda ett lösningsmedel. Det finns de som inte stödjer denna process eftersom de anser att den är hälsoskadlig. Hittills har dock ingen forskning gjorts som visar att dessa lösningsmedel orsakar skador på kroppen.
När det gäller oljans fördelar kan vi notera en förbättring av hudens hälsa, som bland annat att bekämpa akne, behandla torr hud, minska mörka ringar kring ögonen och stimulera vävnadsföryngring. Dess användning, utöver i kosmetika, innefattar matlagning och aromterapi.
Inte alla kan använda den här oljan. Om du är allergisk, lider av en blodsjukdom, ska opereras eller tar antikoagulerande läkemedel, bör du undvika konsumtion och lokal användning.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Garavaglia, J., Markoski, M. M., Oliveira, A., & Marcadenti, A. (2016). Grape Seed Oil Compounds: Biological and Chemical Actions for Health. Nutrition and metabolic insights, 9, 59–64. https://doi.org/10.4137/NMI.S32910
- Simopoulos, A. P. (2006). Evolutionary aspects of diet, the omega-6/omega-3 ratio and genetic variation: nutritional implications for chronic diseases. Biomedicine & pharmacotherapy, 9(60), 502–507. https://doi.org/10.1016/j.biopha.2006.07.080
- Russo G. L. (2009). Dietary n-6 and n-3 polyunsaturated fatty acids: from biochemistry to clinical implications in cardiovascular prevention. Biochemical pharmacology, 77(6), 937–946. https://doi.org/10.1016/j.bcp.2008.10.020
- Su, H., Liu, R., Chang, M., Huang, J., & Wang, X. (2017). Dietary linoleic acid intake and blood inflammatory markers: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Food & function, 8(9), 3091–3103. https://doi.org/10.1039/c7fo00433h
- Ng, C. Y., Leong, X. F., Masbah, N., Adam, S. K., Kamisah, Y., & Jaarin, K. (2014). Heated vegetable oils and cardiovascular disease risk factors. Vascular pharmacology, 61(1), 1–9. https://doi.org/10.1016/j.vph.2014.02.004
- Moret, S., Dudine, A. & Conte, L. S. (2000). Processing effects on the polyaromatic hydrocarbon content of grapeseed oil. Journal of the American Oil Chemists’ Society, 77, 1289–1292. https://doi.org/10.1007/s11746-000-0203-5