Dina ångestvanor: Hur du bryter den onda cirkeln
De flesta människor upplever vissa nivåer av ångest i sina dagliga liv, så dina ångestvanor kan vara helt normala. Trots detta är det en god idé att lära sig att hantera dessa känslor som ofta kommer av tankar på vad som ska komma att hända. För det är ju ändå normalt att vi hela tiden tänker på framtiden.
Specialister beskriver ångest som en defensiv och förberedande reaktion. Detta eftersom det låter dig se framåt och förbereda dig inför olika scenarier.
Men när din ångest orsakar konstant oro eller andra problem i ditt liv, kan den ta över ditt liv. Oavsett situation är det viktigt att känna till några övningar som kan hjälpa dig att hantera dina ångestvanor.
Fortsätt läsa för att lära dig mer!
Vanor som kan trigga din ångest
Ibland är det svårt att inse vilka vanor som utlöser och triggar din ångest. Vi tenderar att analysera vad vi känner istället för vad som fått oss att känna så.
Så, vilka vanor kan orsaka ångest?
Det finns många.
Idag ska vi ta upp några av de vanligaste.
Ohälsosamt beteende
Ångest har en fysiologisk komponent. Att ta hand om din fysiska hälsa kan därför hjälpa till att minska din ångest.
Dessutom är det en bra idé att:
- Få tillräckligt med sömn.
- Äta en hälsosam och balanserad kost.
- Undvika stimulantia som koffein, alkohol och psykofarmaka.
- Promenera minst 15 minuter om dagen.
- Utöva andra former av fysisk träning.
Rättfärdiga din oro och dina bekymmer
En av anledningarna till att människor utvecklar ångestvanor är att de tycker att deras oro är berättigad. Till exempel är personer med ångest “fångade” i en allt mer stressande loop eftersom de tror att det att oroa sig för detta problem kommer att hjälpa dem att undvika det eller kontrollera situationen.
Dessutom tror de att genom att visualisera framtida scenarier kommer de att vara bättre förberedda att möta dem. De försöker också rättfärdiga sin oro med att den motiverar dem. De tror att det att oroa sig för framtiden kommer att motivera dem att göra rätt.
Men dessa är alla vanor som kan trigga din ångest. Istället för att hjälpa till slutar det med att de försätter dig i ett tillstånd av konstant stress.
Dina ångestvanor kan bestå av att du tar för stort ansvar
En av dina ångestvanor kan innefatta att planera för dagen som om dygnet hade mer än 24 timmar för att få allt gjort. Du måste komma ihåg att din kropp inte kan göra alltför många saker på så kort tid. Varje dag har ett visst antal timmar, och kroppen börjar känna sig stressad om du planerar för mer än det.
Att tacka ja till allt, gå på alla sociala sammankomster man är inbjuden till, anmäla sig till så många kurser man kan och göra allt hushållsarbete är alldeles för mycket. Ingen kan göra allt detta utan att känna sig överväldigad.
Därför är det helt logiskt att våra stress- och ångestnivåer ökar när vi står inför en fullpackad dag där det inte ens finns tid för att ta en kort paus. Det är viktigt att sätta gränser och ge kroppen tid att vila.
Dina ångestvanor kan göra dig obekväm
Precis som att ta på sig för många åtaganden, kan vanan att skjuta upp allt till sista minuten också orsaka oro. Här är några andra ångestvanor som är skadliga för ditt välbefinnande:
- Röka och dricka alkohol
- Hoppa över måltider
- Att vara inne hela dagen
- Att hela tiden kolla telefonen
Läs mer i den här artikeln: Ångestattacker på natten: Symptom, orsaker och behandling
Dina ångestvanor: Hur man bryter den onda cirkeln
En av de värsta sakerna med ångest är att den orsakar mer ångest.
I början kanske du bara är orolig för en situation (som att göra dåligt ifrån dig på ett prov). Det kan dock senare växa till en punkt där du är orolig för att vara orolig (meta-oro) eller du är orolig för att känna ångest (meta-ångest). Det ökar din stress och spänning ytterligare.
Vi ser detta när folk säger saker som: “Mitt tankar kommer att göra mig sjuk.” Det är därför det är så viktigt att bryta cirkeln med ångestvanor. Här är några strategier du kan använda:
Ställ frågor om ditt tänkande och försök ändra på det
Att rättfärdiga dina bekymmer hjälper inte din ångest. Istället förankrar det dig till den. Så en av de första sakerna du bör göra är att lära dig att “kartlägga din ångest”.
Vad är anledningen till din ångest? Hur får den dig att känna? Du måste lära dig mer om din ångest för att lägga märke till den i tid för att förhindra att den växer sig för stor. Med andra ord, ställ frågor till dig själv om dina orsaker till oro och påminn dig själv om att det inte hjälper situationen.
Skapa nya ångestvanor
Denna strategi går hand i hand med den tidigare. Det är viktigt att utveckla nya vanor som är snällare och mer respektfulla mot ditt välbefinnande. Detta kommer att vara en utmaning, särskilt för dem som tenderar att komma med ursäkter, men du måste pressa dig själv.
Kan du inte träna varje dag? Ta trappan istället för hissen, eller gå av en busshållplats tidigare och gå några kvarter för att komma till jobbet. Kom ihåg att det alltid finns ett sätt att må bättre. Du måste bara komma på hur du hittar det.
Använd dig av mindfulness och avslappning
En av de tekniker som för närvarande är mycket populär bland människor som försöker ändra ångestvanor är mindfulness och avslappning. Det bygger på att fokusera på “här och nu”, så att du kan avbryta dina ångestfyllda, icke produktiva tankar. Dessutom ger avslappning dig resurser som hjälper dig att kontrollera din andning och lär dig att lugna ner dig själv.
Läs också den här artikeln: Avslappningstekniker för att lindra ångest under karantän
När ska du söka professionell hjälp om dina ångestvanor
Kom ihåg att måttlig ångest hjälper oss att fungera och anpassa oss till förändringar i omgivningen. Det får vår hjärna att ta hälsosamma steg så att vi kan lösa de problem vi står inför.
Men när det kommer till en viss punkt kan ångest orsaka obehag. När vi måste leva med det obehaget under långa perioder är ångesten dysfunktionell och ohälsosam. Om din ångest kommer till den punkten bör du överväga att ta hjälp av en professionell terapeut eller psykolog.
Vissa människor upplever plötsliga panikattacker med intensiva ångesttoppar på mycket kort tid. De håller vanligtvis inte i sig särskilt länge. Men för den som upplever det kan attacken kännas som att den varar för evigt. De kan känna att de är döende eller i överhängande fara.
I många fall förstärker dessa attacker ångesten eftersom personen börjar oroa sig för att få en ny episod. Det kan leda till isolering och undvikande av sociala situationer. En professionell terapeut kommer att kunna hjälpa dig att ta fram strategier du kan använda för att kontrollera detta problem. Här är några av de vanligaste metoderna:
- Psykoedukation
- Avslappning
- Kognitiv beteendeterapi som lär patienter att ifrågasätta sina tankar
- Receptbelagda mediciner
Slutsats
Tänk på ångest som ett brandlarm som går igång när du har att göra med vissa stimuli. När ett brandlarm går vet vi vilka åtgärder vi ska vidta för att ta oss till säkerhet. Men om det larmet går hela tiden kan det påverka vår vila, koncentration och vårt allmänna välbefinnande. Därför kan vi inte låta det att larma hela tiden.
Så precis som vi skulle agera för att stänga av larmet måste vi vidta åtgärder när vi hanterar överdriven ångest. Även om livet alltid har oss på språng, bör du inte normalisera vissa ångestnivåer som hotar ditt välbefinnande. Detta gäller särskilt när man är medveten om att det kan orsaka andra hälsoproblem.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Yannakoulia M, Panagiotakos DB, Pitsavos C, Tsetsekou E, Fappa E, Papageorgiou C, Stefanadis C. Eating habits in relations to anxiety symptoms among apparently healthy adults. A pattern analysis from the ATTICA Study. Appetite. 2008 Nov;51(3):519-25. doi: 10.1016/j.appet.2008.04.002. Epub 2008 Apr 8. PMID: 18495296.
- Chand SP, Marwaha R. Anxiety. [Updated 2021 May 1]. In: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2021 Jan-. Available from: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK470361/
- Blanco, M. G., Imaz, J. A., de la Fuente Robles, Y. M., Laso, M. G., & Calvete, B. G. (2007). La ansiedad en el personal sanitario. Enfermería en cardiología: revista científica e informativa de la Asociación Española de Enfermería en Cardiología, (42), 41-45.