De olika typerna av poliomyelit (polio)
De olika typerna av poliomyelit (kort kallat polio) är infektionssjukdomar som främst drabbar det mänskliga nervsystemet. Enligt internationella källor, bland annat Världshälsoorganisationen, är det poliovirus, en viral agent som består av RNA och en proteinkapsel, som orsakar denna sjukdom.
Enligt olika studier har experter identifierat tre serotyper (olika varianter). Experter rapporterade det sista fallet med serotyp PV-2 i Indien 1999. Således räknar experter denna serotyp som utrotad. Men serotyperna PV-1 och PV-3 cirkulerar fortfarande i populationen idag. Båda är mycket smittsamma och kan orsaka förlamande poliomyelit.
Om polio och dess utspridning
Världshälsoorganisationen har rapporterat siffror som gör det möjligt för oss att få en uppfattning om den globala situationen för poliovirus. Några av dessa siffror är följande:
- 1988, när kampanjen för att bekämpa denna sjukdom började, hade man mer än 350 000 fall globalt.
- Tack vare att man lyckats minska smittspridningen, samt utfört omfattande vaccinationsinsatser rapporterades 2018 endast 18 fall över hela världen (en minskning med 99%).
- Denna sjukdom drabbar främst barn under fem år.
Som du kan se är polio i grunden en sjukdom som tillhör historien. Ändå måste vi vara försiktiga. Experter uppskattar att om viruset inte utrotas helt och hållet kan mer än 200 000 nya fall inträffa på mindre än tio år.
Den här artikeln kan kanske intressera dig: “Bionisk ryggrad” hjälper förlamade att gå igen
De olika typerna av poliomyelit
Kliniska studier visar att det finns fyra huvudtyper av polio. De är som följer:
- Asymptomatisk eller subklinisk polio. Den här typen står för cirka 90% av alla globala fall.
- Mild poliomyecit som håller sig utanför centrala nervsystemet. Upp till 9% av fallen. Det orsakar feber, obehag, illamående, kräkningar, diarré och förstoppning.
- Icke-förlamande serös meningit. 1 till 2% av fallen.
- Förlamande poliomyelit. Mindre än 1% av fallen.
Eftersom de två första typerna är godartade i sin utveckling ska vi fokusera vår uppmärksamhet på icke-förlamande serös hjärnhinneinflammation och förlamande poliomyelit. Nedan förklarar vi allt du behöver veta om dessa båda patologier.
Icke-förlamande serös meningit
Enligt vetenskaplig forskning är serös meningit en infektiös process som påverkar hjärnhinnorna i centrala nervsystemet och får dem att svälla. Det orsakar följande symptom:
- Feber
- Huvudvärk och stel hals
- Allmänt obehag och sjukdomskänsla
- Träningsvärk
- Förlust av aptit och kräkningar
Enligt andra källor har viral serös meningit (till exempel typen som orsakas av poliovirus) en god prognos. Det är inte bara poliovirus som orsakar det. Faktum är att enterovirus, herpesvirus och HIV också kan ligga bakom denna sjukdom.
Även om detta tillstånd är godartat kan det kräva sjukhusvistelse och antibiotika. Ja, faktiskt antibiotika, trots att det orsakas av virus, eftersom läkare börjar omedelbar behandling hos de mest drabbade patienterna som ett förebyggande medel mot en långt farligare bakteriell hjärnhinneinflammation.
De olika typerna av poliomyelit: förlamande poliomyelit
Detta är den allvarligaste manifestationen av poliomyelit. Källorna vi citerade ovan uppskattar att en av 200 patienter kommer att drabbas av irreversibel förlamning, varav upp till 10% kommer att dö till följd av muskuloskeletala problem.
Att diagnostisera denna allvarliga variant är en lätt uppgift, eftersom symptomen är mycket aggressiva. Enligt vetenskapliga källor kan processer såsom intensiv myalgi (muskelsmärta) och begränsande muskelspasmer inträffa fem dagar efter infektion. Detta kulminerar i kronisk svaghet i armar och ben. Förlamningen når vanligtvis sin topp inom en vecka efter infektionen.
Dödligheten i det akuta stadiet är 5 till 20%. Det värsta av allt är att det inte finns något botemedel när detta inträffar. Däremot förbättras förlamning vanligtvis med åldern efter dessa kritiska stadier. Detta beror på att neuronerna som är oskadade börjar ett återskapande av nerverna.
Beroende på det drabbade området finns det tre typer av förlamande poliomyelit, som är följande:
- Ryggraden
- Bulbospinal
- Bulbar
50% av patienterna som överlever denna svåra manifestation lider av svaghet under resten av livet, och mellan 20% och 85% av patienterna med polio i barndomen kan utveckla post-polio syndrom. Det orsakar progressiv muskelatrofi som begränsar funktionell kapacitet.
För att lära dig mer kan du läsa den här artikeln: Encefalit: symptom, orsaker och behandling
Vad du bör komma ihåg om de olika typerna av poliomyelit
Som vi förklarat i den här artikeln är polio en sjukdom som är under kontroll i de flesta delar av världen. Dessutom är 90% av fallen asymptomatiska och det är därför osannolikt att en klinisk bild är associerad med poliovirus idag.
Å andra sidan finns det mycket effektiva orala och intravenösa poliovacciner, med en effekt på 99% efter tre doser. Om den globala ansträngningen att utrota sjukdomen fortsätter kommer polio snart att höra till det förflutna.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Poliomielitis, WHO. Recogido a 31 de julio en https://www.who.int/topics/poliomyelitis/virus-vaccines/es/
- Troy, S. B., Ferreyra-Reyes, L., Huang, C., Sarnquist, C., Canizales-Quintero, S., Nelson, C., … & Maldonado, Y. A. (2014). Community circulation patterns of oral polio vaccine serotypes 1, 2, and 3 after Mexican national immunization weeks. The Journal of infectious diseases, 209(11), 1693-1699.
- Poliomielitis (epidemiología), WHO. Recogido a 31 de julio en https://www.who.int/es/news-room/fact-sheets/detail/poliomielitis
- Razavi, S. M., Mardani, M., & Salamati, P. (2016). Eradication of Polio in the World; Iran is at Risk for Reemerging of Polio: A Review of the Literature. Archives of Clinical Infectious Diseases, 11(4), e36867.
- Oteo, J. A. (2012). Meningitis aséptica aguda muchas causas a considerar. Enfermedades Infecciosas y Microbiología Clínica, 30(7), 359-360.
- Florén-Zabala, L., Chamizo-López, F. J., Eisman-Maraver, A., Pérez-González, C., de Ory-Marchón, F., Trallero-Maso, G., … & Pena-López, M. J. (2012). Meningitis aséptica en la población adulta. Etiología y utilidad de las técnicas moleculares en el manejo clínico del paciente. Enfermedades Infecciosas y Microbiología Clínica, 30(7), 361-366.
- Esteban, J. (2013). Poliomielitis paralítica. Nuevos problemas: el síndrome postpolio. Revista Española de Salud Pública, 87, 517-522.
- Manzanares, MD García, et al. “Tratamiento rehabilitador en el adulto con secuelas de poliomielitis.” Rehabilitación 39.1 (2005): 8-12.
- Sánchez, Juan Antonio Rodríguez, and Inés Guerra Santos. “La” rara” secuela de una epidemia: el caso del síndrome Post-Polio.” Enfermedades raras: Contribuciones a la investigación social y biomédica. CEASGA, 2019.