Fyra vanliga cerebrovaskulära sjukdomar
Cerebrovaskulära sjukdomar (CVS) refererar till tillstånd där cirkulationen i blodflödet till en specifik del av hjärnan temporärt eller permanent kapas. Alla känner säkert någon som drabbats av en stroke eller artärbråck. Dessa sjukdomar kan ha permanenta konsekvenser och till och med vara dödliga. I bästa fall är de väldigt skrämmande. De flesta är inte tillräckligt medvetna om dessa sjukdomar.
Såvida du inte upplevt dem själv eller har en närstående som drabbats kanske du inte förstår den påverkan som vissa faktorer kan ha på din hjärnas hälsa – inklusive högt blodtryck, högt kolesterol eller övervikt. Alltför många dödsfall inträffar årligen på grund av cerebrovaskulära sjukdomar som kan förebyggas.
Andra, såsom stroke som drabbar väldigt unga och friska människor, är sorgliga verkligheter utan rim och reson. Det finns dock vissa faktorer du borde tänka på när det kommer till dessa sjukdomar och deras associerade indikatorer som kan minska deras påverkan på ditt liv.
Lär dig mer om fyra vanliga cerebrovaskulära sjukdomar
Som sagt karaktäriseras cerebrovaskulära sjukdomar av ett avbrott i blodtillförseln till hjärnan. Alla ändringar i blodflödet kan leda till två typer av problem: ischemiska och hemorragiska. Den ischemiska sorten är den vanligaste, och har vanligtvis samma ursprung för alla patienter: ateroskleros.
Vi har täckt ämnet ateroskleros många gånger på vår hemsida: det inträffar när du har väldigt höga kolesterolnivåer och dessutom inflammation i artärerna i hjärnan.
Upptäck några bra Trick för att förbättra ditt minne
Det leder till en långsam, progressiv och väldigt försvagande sjukdom: ansamling av plack i blodkärlen. Det ger problem med blodcirkulationen i hjärnan, vilket till slut leder till kognitiva problem och demens. Förebyggande och goda livsvanor nu kan verkligen löna sig i framtiden.
1. Cerebral trombos
- Trombos är en ischemisk stroke
- I 80% av fallen har de det som ursprung
- De inträffar när artärerna i hjärnan smalnar för att något blockerar blodflödet – en blodpropp
De skickar vanligtvis ut några små varningar innan de cerebrala artärerna helt försluts.
Det är därför viktigt att vara uppmärksam på symptomen:
- Avdomnad eller stickningar på ena sidan av kroppen
- Allvarlig huvudvärk
- Svårigheter att kommunicera eller förstå saker
- Yrsel eller problem att gå
- Problem med synen
2. Cerebral emboli
En cerebral emboli har ischemiskt ursprung. Tidigare var orsaken en “trombos”, men nu är det plack som undkommit. För att vara tydligare är trombos en blodpropp som bildas på väggarna i viktiga artärer och hindrar cirkulationen.
I det fallet produceras en emboli av en bit plack som lossnar från artärväggen och når hjärnan. Till skillnad från cerebral trombos kan placken ta sig långt från själva blockeringen, ofta nära hjärtat. Symptomen liknar de vid trombos: avdomnad på ena sidan av kroppen, samt svårigheter att uttrycka sig eller kommunicera.
Om en patient med emboli behandlas snabbt kan denne få ett läkemedel vid namn “tPA” som kan lösa upp placken. Den förväntade livslängden ökas avsevärt om det lyckas.
3. Cerebral eller intracerebral blödning
Vi har redan diskuterat de två vanligaste ischemiska hjärnåkommorna. Nu vill vi beskriva vad en blödning kan ge upphov till. Den vanligaste typen är artärbråck. I dessa fall uppstår en onormal vidgning av en svag del av ett blodkärl i hjärnan.
- När ett artärbråck brister uppstår en hjärnblödning.
- Trots effekterna av ett artärbråck fortsätter ischemisk stroke att vara den mest skadliga och skördar fler liv varje år.
Det största problemet med artärbråck är att det inte uppvisar många symptom. Vissa kan ha ett vidgat blodkärl i hjärnan i flera år utan att märka något, tills det helt plötsligt brister.
4. Subaraknoidalblödning
Subaraknoidalblödning inträffar ofta på grund av högt blodtryck – något du måste hålla koll på. I det fallet brister också blodkärlet, som nästan alltid finns på hjärnans yta. Bristningen hittas i utrymmet mellan hjärnan och skallen, men går aldrig in i själva hjärnan.
Den förväntade livslängden beror på hur snabbt man får läkarvård. Det är kritiskt att känna igen symptomen:
- Svårigheter att koncentrera sig
- Obehag vid starkt ljus
- Irritabilitet, tjurighet, förändringar i personligheten
- Smärta i nacke och axlar
- Kräkningar och yrsel
- Kramper
De mest uppenbara symptomen är kopplat till din syn. Du kan förlora din syn i några minuter eller se ett väldigt starkt ljus eller andra optiska fenomen.
Om du lider av problem eller mindre anomalier är det bäst att lita på dina instinkter: tala med din läkare omedelbart för att utesluta att du drabbats av någon av dessa cerebrovaskulära sjukdomar.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Capecchi, M., Abbattista, M., & Martinelli, I. (2018). Cerebral venous sinus thrombosis. Journal of Thrombosis and Haemostasis. https://doi.org/10.1111/jth.14210
- Capriotti, T., & Murphy, T. (2016). Ischemic Stroke. Home Healthcare Now. https://doi.org/10.1097/NHH.0000000000000387
- Parker, C. D., & Shea, C. M. (2017). Cerebral air embolism. American Journal of Emergency Medicine. https://doi.org/10.1016/j.ajem.2016.07.055
- Raichle, M. E. (2008). Cerebral blood flow and metabolism. In Outcome of Severe Damage to the Central Nervous System. https://doi.org/10.1002/9780470720165.ch6
- van Gijn, J., Kerr, R. S., & Rinkel, G. J. (2007). Subarachnoid haemorrhage. Lancet. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(07)60153-6
- I C T U S. (2017). Retrieved 30 May 2020, from https://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:RN12m79F7EgJ:https://www.portalfarma.com/Profesionales/campanaspf/categorias/Documents/2017-Guia-Prevencion-Ictus.pdf+&cd=10&hl=es&ct=clnk&gl=es&client=firefox-b-d
-
Stang, P. E., Carson, A. P., Rose, K. M., Mo, J., Ephross, S. A., Shahar, E., & Szklo, M. (2005). Headache, cerebrovascular symptoms, and stroke: the Atherosclerosis Risk in Communities Study. Neurology, 64(9), 1573-1577.