Biopsykologi och sambandet mellan sinne och kropp
Psykologi och dess olika begrepp kan ofta verka abstrakt. Att förstå övertygelser, känslor och beteende kan verka mer filosofiskt än jordiskt. Men sanningen är att varje inre process har ett fysiologiskt samband; det vill säga en representation i kroppen och i biologin som förklarar varför de uppstår. Och det är det här sambandet är vad man studerar inom biopsykologi.
Denna gren av psykologi analyserar funktionen hos den friska hjärnan, men också faktorerna som är involverade i tillstånd som bland annat demens, neuroutvecklingsstörningar och depression. Kort sagt, det syftar till att förstå hur hjärnan, nervsystemet och neurotransmittorer påverkar våra mentala processer.
Biopsykologins historia och utveckling
Tanken att sinne och kropp är sammanlänkade, att det biologiska och det psykologiska är nära besläktade, går långt tillbaka i tiden. Även tänkare och filosofer sedan lång tid tillbaka konstaterade att sinnet finns i hjärnan och att nervsystemet förmedlar mellan de stimuli vi får från omgivningen och våra reaktioner.
Senare utvecklades teorier som frenologi, som menade att personlighetsdrag kunde bestämmas av formen på skallen (dess struktur, utsprång och fördjupningar). Även om denna senare förkastades, fick hypotesen att mentala funktioner fanns i specifika delar av hjärnan relevans.
Nuförtiden kan vi, tack vare tekniska framsteg och innovativa tekniker, såsom hjärnskanningar, se dessa fysiska samband av tankar, känslor och beteende. Och tack vare detta kan vi ingripa mer effektivt.
Biopsykologi och sambandet mellan sinne och kropp
Biopsykologi är också känd som fysiologisk psykologi, beteendeneurovetenskap och psykobiologi. Som vi nämnde, studerar man inom denna gren sambandet mellan psykologiska processer och de underliggande fysiologiska händelserna.
För att bättre förstå dess grund, låt oss titta närmare på följande principer som den styrs av:
- Psykologi anses vara en laboratorievetenskap.
- Det går att förklara varje beteende eller psykologisk process utifrån biologiska begrepp. Alla är en konsekvens av genetik och biologi.
- De flesta mänskliga beteenden har ett evolutionärt syfte och vi har utvecklat dem för att anpassa oss till miljön.
- Användande av jämförande metoder för att bättre förstå mänskligt beteende genom att studera olika djurarter.
- Man studerar ärftlighet och genetik, liksom hjärnans struktur, nerv- och endokrina system och neurotransmittorer.
Utöver dessa principer finns det vissa fenomen som denna vetenskap ägnar särskild uppmärksamhet åt:
- Biologiska rytmer
- Metabolism och hormonella processer
- Beteenden som involverar motivation
- Känslor, inlärning, minne och kognition
- Effekten av läkemedel på nervsystemets funktion.
- De fysiska baserna som är involverade i processerna för känsla och uppfattning av inre och yttre stimuli.
En annan intressant artikel: Stimulera produktionen av alfavågor i hjärnan
Hur tillämpar man biopsykologi?
Tillämpningarna av biopsykologi kan fokusera på grundläggande eller tillämpad forskning. I det första fallet är syftet att bredda kunskapsmassan av vetenskaplig nyfikenhet. Å andra sidan främjar tillämpad forskning insatser som tillgodoser ett behov och ger lösningar.
Med observationsmetoder, där man samlar in data utan att ändra de inblandade variablerna, kan man komma fram till särskilt önskad kunskap. Men man kan också använda experiment för att undersöka orsakerna till olika fenomen.
I detta avseende är forskning på både människor och djur vanligt. Tack vare detta är det möjligt att förstå den fylogenetiska utvecklingen av beteendemönster, från de enklaste arterna (där det är lättare att avslöja sambanden mellan hjärna och beteende) till de mest komplexa.
Psykobiologer arbetar och deltar inom olika områden, från forskning till läkemedelsindustrin. Men de utvecklar också kliniska tillämpningar och arbetar inom områden som neurologi och behandling av patienter med olika typer av skador eller sjukdomar som:
- Autism
- Beroende
- Ångest
- Schizofreni
- Ilska beteenden
- Humörstörningar
- Parkinsons, Alzheimers och andra demenssjukdomar
Andra applikationer av biopsykologi
Kunskaper hämtade från biopsykologiska studier spelar också en viktig roll i det som är relaterat till föräldraskap och barndom. Tack vare dessa studier kan man uppmuntra lämplig tidig stimulering för att främja inlärning och utnyttja potentialen av hjärnans plasticitet.
De är också användbara i metoder som mindfulness, när det gäller att förstå hur en person kan förbättra uppmärksamhet och medvetenhet. De kan till och med hjälpa till att förstå hur psykologiska processer främjar eller hindrar fysisk återhämtning efter en intervention eller sjukdom.
Kort sagt, biopsykologi visar oss det nära sambandet mellan sinne och kropp, och behovet av att förstå dem som en samverkande enhet. Detta hjälper oss att uppnå en bättre förståelse och mer effektiva insatser för att förbättra välbefinnandet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Escera, C. (2004). Aproximación histórica y conceptual a la Neurociencia Cognitiva. Cognitiva, 16(2), 141-61.
- Marín, N. (2017). Psicobiología del cáncer colorrectal: relación entre factores biológicos y psicológicos en pacientes tratados quirúrgicamente. Facultad de Medicina, Universidad de Málaga.
- Ripoll, D. R. (2010). Fundamentos de psicobiología (Vol. 147). Editorial UOC.
