Behandling av ankyloserande spondylit
Ankyloserande spondylit är en kronisk, inflammatorisk sjukdom som främst påverkar facettlederna. Dessa fogar tenderar att växa samman, vilket leder till minskad rörlighet. Som ett resultat blir ryggraden mindre flexibel. Detta leder till att personer med detta tillstånd börjar anta en hukad, framsträckt hållning.
Ingen vet exakt vad som orsakar denna sjukdom, men DNA spelar en viktig roll i dess uppkomst. De flesta människor som har ankyloserande spondylit har HLA-B27-genen. Men bara vissa personer med denna gen utvecklar sjukdomen.
Symtomen på ankyloserande spondylit
Denna reumatiska sjukdom framkallar inflammation i facettlederna. Det kan emellertid även förekomma inflammation i andra leder som t.ex. i axlar, höfter, knän eller vrister.
De första symtomen på ankyloserande spondyloartrit inkluderar smärta och stelhet i korsryggen. Detta förekommer dock främst på morgonen och efter perioder med inaktivitet. Nacksmärta och trötthet är också vanligt.
Några av de vanligast drabbade områdena är facettlederna mellan ryggraden och bäckenet och höftleden. Men det kan också påverka de punkter där senor och ligament binder mot benen, särskilt de i ryggraden.
Hos en person som har ankyloserande spondylit bildas nya ben som en del av kroppens försök att läka. Dessa nya benmaterial minskar utrymmet mellan ryggkotorna. Som ett resultat smälter delar av båda kotorna ihop.
Därefter blir dessa delar av ryggraden styva och oflexibla. Det kan också sprida sig till bröstkorgen och minska lungans kapacitet och funktion.
Läs också: Fem övningar för att stärka ryggraden
Komplikationer vid ankyloserande spondylit
Några av komplikationerna vid ankyloserande spondylit är:
- Okulär inflammation (uveit): Detta är en av de vanligaste komplikationerna av ankyloserande spondylit. Det orsakar plötslig ögonsmärta, ljuskänslighet och suddig syn.
- Skada på hjärtklaffarna: Denna sjukdom kan orsaka problem i aortan. Den inflammerade aortan kan påverka formen på aortaklaffen i hjärtat, vilket i sin tur påverkar förändrar klaffens funktion.
Diagnos
Det finns flera identifierbara symtom på ankyloserande spondylit. Dessa inkluderar:
- Kliniska symtom som smärta i korsryggen som varar i tre månader. De kan förbättras med träning men försvinner inte med vila. Till detta kommer också en begränsning av expansionen av thorax, liksom rörligheten i ryggraden.
- Röntgenbevis på inflammation i sakroiliakalederna.
Du kanske också vill läsa: 6 hälsoproblem som orsakar ryggsmärta
Beroende på vilka symtom som patienten uppvisar, bedömer läkaren sin diagnos på ankyloserande spondylit genom kliniska kriterium och radiologi.
Blod- och urinprover kan hjälpa till att stödja diagnosen genom HLA-B27-genens närvaro i blodet. De kan också bestämma intensiteten på den inflammatoriska processen hos patienten.
Behandling vid ankyloserande spondylit
Behandlingen av ankyloserande spondylit kombinerar olika farmakologiska alternativ och rehabilitering.
- Icke steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) och smärtstillande medel. Dessa är farmakologiska behandlingar som syftar till att kontrollera smärta och minska eller undertrycka ledinflammation. Som ett resultat förväntas en förbättring av patientens livskvalitet. Genom att lindra obehag förbättrar de även nattvilan.
- Sjukdomsmodifierande läkemedel. Dessa verkar direkt på immunsystemet.
- Biologiska läkemedel. Även om dessa läkemedel inte botar själva sjukdomen, kan de kontrollera symptomen på denna sjukdom hos många människor.
- Rehabilitering. Det är viktigt att kontinuerligt göra rehabiliteringsövningar tillsammans med dessa farmakologiska behandlingar. Fysiska andningsövningar förbättrar ryggradens rörlighet och muskelstyrkan.
- Du bör också göra försiktiga övningar som stärker ryggen, som simning.
- Kirurgi. Kirurgi används sällan, bara om lederna är svårt skadade och rörligheten försvunnit nästan helt.
När du blandar och matchar möjliga behandlingar kan du undvika förstelning. De kan också hjälpa dig att förebygga andra muskel- och rörelsestörningar.
Vi hoppas att du har haft nytta av den här artikeln. Du kanske också skulle vilja läsa om fibromyalgi och hur man behandlar det:
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Castro Villegas, M. C., & Collantes Estévez, E. (2013). Espondiloartritis. Medicine – Programa de Formación Médica Continuada Acreditado. https://doi.org/10.1016/s0304-5412(13)70554-7
- Estévez, E. C., Contreras, A. E., & Pérez, V. C. (2001). Espondiloartritis tratamiento actual y perspectivas futuras. Reumatologia.
- Sanhueza Z., A., Prieto R., J. C., Weisz C., J., Leiter Herrán, F., Soto F., S., Chiang O., F., & Lira S., L. (2016). Espondiloartritis anquilosante: revisión de hallazgos imagenológicos en la columna. Revista Chilena de Radiologia. https://doi.org/10.1016/j.rchira.2016.11.004
