Att avvänja sitt barn: Hur man börjar introducera mat
Att avvänja sitt barn innebär att barnet slutar dricka bröstmjölk och går över till att äta annan mat. Detta steg kan äga rum i olika åldrar. Varje familj kan inleda processen på olika sätt och vid olika tidpunkter. Oavsett hur man gör det bör det vara en gradvis process som utförs med kärlek.
Biologiska, sociala och kulturella aspekter påverkar hur och när avvänjningen äger rum. Vetenskapen har inte kunnat ge något entydigt svar på när det är bäst att genomföra processen eller vad som är det bästa sättet att göra det. Vi vet dock att endast helamning (om möjligt) är mycket fördelaktigt fram tills barnet är sex månader gammalt. Världshälsoorganisationen anser dock att amningen gärna bör fortsätta till barnet fyllt två år, och längre.
Att avvänja sitt barn: En varierande process
Varje kultur är unik och många kulturer skiljer sig åt när det gäller avvänjningsvanor.
I inuitkulturer är till exempel vanligt att barn ammas fram till sju års ålder. I västerländska kulturer är denna typ av långvarig amning inte vanligt alls. När och hur man avslutar amningen har att göra med olika sociala faktorer, och naturligtvis även moderns och barnets önskningar.
Internationella föreningar är dock överens om att amning är som mest betydelsefullt under de två första åren av livet. De rekommenderar också att barnet endast får bröstmjölk upp till 6 månaders ålder, eftersom denna vätska har alla nödvändiga näringsämnen för denna livsfas.
Läs mer i den här artikeln: Hur du tar hand om din nyfödda under den första tiden
Olika strategier för att avvänja sitt barn
Att avvänja sitt barn är något man kan göra på flera olika sätt. Ibland har mamman inget val på grund av medicinska skäl eller andra skäl som förhindrar vidare amning, såsom en långvarig separation av mor och barn eller en infektionssjukdom.
Frivillig avvänjning är när mamman eller barnet bestämmer att det är dags att sluta amma. Vid barnets “beslut” är det när de helt enkelt tappar intresset eller inte vill fortsätta – detta kan hända plötsligt eller gradvis.
Mamman kan också bestämma att det är dags att sluta amma, antingen av personliga eller arbetsmässiga skäl.
Vi bör påpeka att barnet kan uttrycka missnöje om mamman beslutar att avvänja dem från bröstmjölken. Om det inte är barnets beslut är detta vanligt förekommande. Det är en process som kräver ansträngning, och vi rekommenderar att du gör det gradvis och med mycket tålamod.
Hur introducerar jag den första fasta födan?
Åldern när ett barn börjar äta fast föda – och vad maten ska bestå av – är uppfattningar som har förändrats med tiden. I allmänhet rekommenderar barnläkare att ditt barn börjar äta fast mat när han eller hon kan hålla upp huvudet och öppna munnen när han eller hon märker att maten är på väg. Detta händer vanligtvis när de är mellan 4 och 6 månader gamla.
En bebis som inte har ätit fast föda tidigare kan ha svårt att äta den eller vägra helt under de första måltiderna. Det är därför en god idé att ge dem mycket lite, kanske en halv sked, i taget. På detta vis har de lättare att flytta maten från munnens framsida till halsen.
Om du vill kan du ge dem några skedar bröstmjölk eller ersättning före måltiden så att maten inte smakar så konstig för dem.
Det är inte bra att tvinga barnet att äta. Det är däremot en bra idé att använda sånger och leksaker för att hjälpa dem att lära sig att äta gradvis. Om du tror att de inte har ätit tillräckligt kan du alltid ge dem lite bröstmjölk eller ersättning.
Det finns två sätt att introducera den första fasta födan i ditt barns kost. Först har vi det traditionella sättet, som består av barnmat i början innan du senare ger dem mat med andra konsistenser.
Det andra sättet är ett sätt som regleras av barnet. Här låter föräldrarna dem plocka matbitar med händerna innan de stoppar in dem i munnen och smakar på dem. På så sätt kan de gradvis anpassa sig till fast mat.
Vi rekommenderar den här artikeln: Kassing-metoden: flaskmata utan att påverka amningen
Råd för att avvänja sitt barn
Att avvänja sitt barn bör vara en gradvis process. Processen med att sluta ha bröstmjölk som enda matkälla är inte densamma för alla barn. När barnet är under 12 månader kan mamman gradvis börja minska antalet amningar. För ett barn över ett år brukar det fungera bra att distrahera barnet från amningen genom att leka eller gå på promenader.
Vi rekommenderar att du aldrig ger ditt barn ett strängt nej när han eller hon vill amma. Du kan säga till dem att de kan äta när ni kommer hem eller distrahera dem med en leksak så att de glömmer lusten att amma under en tid. När ditt barn förstår bättre kan du börja “förhandla” och berätta för dem att bröstmjölk bara är till för sänggåendet, till exempel.
Det är viktigt att komma ihåg att avvänjningen inte bör ske under turbulenta tider i hans eller hennes liv. Man bör till exempel inte göra det när de precis har börjat på förskolan, om ni just har flyttat eller om ni ska välkomna ett nytt barn till familjen. Du bör heller inte göra det under de så kallade tillväxtspurter.
Du måste komma ihåg att avvänjning är en stressig period för barnet. Det är därför en bra idé att tillbringa mer tid med dem för att kompensera för frånvaron av amning.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Odent, M., Cisneros, M. V., & Balbás, M. J. (2007). El bebé es un mamífero. Ob Stare.
- Oribe, M., Lertxundi, A., Basterrechea, M., Begiristain, H., Santa Marina, L., Villar, M., … & Ibarluzea, J. (2015). Prevalencia y factores asociados con la duración de la lactancia materna exclusiva durante los 6 primeros meses en la cohorte INMA de Guipúzcoa. Gaceta Sanitaria, 29(1), 4-9.
- International Baby Food Action Network, and UNICEF. “Lactancia materna: una estrategia para mejorar la salud, el crecimiento y la nutrición del lactante y del niño pequeño.” (2004).
- Castillo Belén, Juan Ramón, et al. “Lactancia materna e inmunidad: Impacto social.” Medisan 13.4 (2009): 0-0.
- Roy, M. R. (2006). El destete natural. Medicina naturista, (10), 161-167.
- Díaz-Gómez, N. M. “¿ En qué situaciones está contraindicada la lactancia materna.” Acta Pediatr Esp 63.8 (2005): 321-327.
- Vidal, A. Viñas. “La lactancia materna: técnica, contraindicaciones e interacciones con medicamentos.” Pediatría Integral 15.4 (2011): 317-328.
- Díaz-Gomez, M. “Contraindicaciones y falsas contraindicaciones para la lactancia materna.” J. Maldonado, J. Ansótegui, M. Gómez, A. Papí, M. Aguilar, L. Rivera,… & D. Gómez de La Torre (Eds.), Lactancia materna: Guía para profesionales 5 (2004): 107-118.
- Romero-Velarde, Enrique, et al. “Consenso para las prácticas de alimentación complementaria en lactantes sanos.” Boletín médico del Hospital Infantil de México 73.5 (2016): 338-356.
- Garibay, Edgar M. Vásquez, et al. “Recomendaciones para la alimentación del niño durante los primeros 23 meses de vida.” Pediatría de México 14.1 (2012): 25-42.