Användningar av safflorolja: fördelar och kontraindikationer
Safflor är en oljeväxt, vilket innebär att man kan utvinna olja ur växtens frön. Denna olja kan sedan användas till kulinariska och industriella ändamål. I dagens artikel ska vi diskutera olika användningar av safflorolja.
Ursprungligen odlades safflor främst som en färg- och kryddväxt eller som ett substitut för anilin. Men under 1950-talet började växten att nyttjas mer för oljan som kunde framställas från dess frön.
Faktum är att safflor erbjuder intressanta fördelar både i form av matolja och eterisk olja. Som matolja är den till exempel en god källa till omättade fettsyror. Och som eterisk olja kan den vara till nytta vid behandlingen av hudproblem, såsom akne och eksem.
Användningar av safflorolja: oljans näringsegenskaper
Det finns två typer av safflorolja: enkelomättad och fleromättad. De innehåller båda aktiva föreningar med specifika näringsegenskaper. Låt oss titta närmare på dessa.
Enkelomättad safflorolja
Denna olja är rik på oljesyra, vilket är en omega-9-fettsyra som tål höga temperaturer utan att förlora sitt näringsvärde. Dessutom utmärker sig enkelomättad safflorolja genom sin höga rykpunkt jämfört med andra mer populära oljor, som exempelvis majs-, oliv- och rapsolja. Med andra ord är det ett nyttigt alternativ.
Faktiskt anser somliga att saffloroljan lämpar sig bättre för stekning, eftersom den har en neutral smak, färg och lukt.
Fleromättad safflorolja
Denna olja är å sin sida rik på linolsyra, vilket är en essentiell omega-6-fettsyra, och är mycket mer känslig än den vi nämnde ovan. Därför bör man inte utsätta den för höga temperaturer.
För att undvika oxidering bör man istället förvara den på en mörk och kylig plats, såsom i ett kylskåp. Fleromättad safflorolja säljs i regel som ett kosttillskott. Förklaringen till detta är att den innehåller mycket linolsyra.
Vidare bör man tänka på att essentiella omega-6-fettsyror, som är nödvändiga för normal kroppsfunktion, måste tillföras via kosten. Vår kropp kan inte själv producera dem.
Olika användningar av safflorolja
Man kan använda safflorolja för att tillverka oljefärger i vitt eller andra ljusa färgnyanser. Men oljan har många andra användningsområden och en del av dessa är kopplade till medicin. Läs vidare så får du veta mer om saffloroljans användningsområden.
Safflorolja kan användas till hudvård
Eftersom safflorolja kan vara bra för huden förekommer den ofta som ingrediens i olika kosmetiska produkter. Om du vill använda sådana produkter ska du bara vara noga med att följa anvisningarna.
I sin rena, ätbara form kan du applicera oljan direkt på huden. Men om det rör sig om den eteriska varianten måste du först spä ut den. Hur gör man det? Allt du behöver göra är att tillsätta några droppar av en annan olja. Vi rekommenderar jojoba- eller druvkärnolja, eftersom dessa kan hjälpa mot fet hy.
Slutligen vill vi påpeka att det anses vara en säker olja och att du därför kan använda den dagligen. Tänk också på eteriska oljor är mer kraftfulla, och bör därför endast användas under kortare perioder.
Saffloroljans användning i köket
Vi har redan nämnt en del av saffloroljans fördelar. Nedan redovisar vi några vetenskapligt belagda hälsofördelar.
1. Det är en god källa till fettsyror
Safflorolja innehåller fettsyror (enkelomättade och fleromättade), vilka spelar en grundläggande roll i kroppens funktion.
Den här typen av nyttiga fetter är involverade i den hormonella regleringen, minnesprocessen och absorptionen av vitamin A, D, E och K. Dessutom kan de förlänga mättnadskänslan.
Safflorolja innehåller även mättade fetter, vilka brukar betraktas som onyttiga eller “dåliga”. Emellertid innehåller den mycket mindre av dessa fetter än andra populära oljor, såsom oliv-, avokado- och solrosolja.
Du bör observera att en kost som innefattar mycket nyttiga fetter och lite dåliga fetter är nyckeln till många hälsofördelar, som exempelvis minskad inflammation och förbättrad hjärthälsa.
2. Stabiliserar blodsockret
En studie som publicerats i tidskriften PLosS Medicine visar att en kosthållning rik på enkelomättade fettsyror hjälper till med att hålla blodsockernivån under kontroll.
Enligt studien kan man genom att ersätta mättade fetter med omättade fetter (i synnerhet fleromättade fettsyror) konstatera en avsevärd förbättring av blodsockernivåer, insulinsekretion och insulinresistens.
Likaså fann en studie publicerad i Clinical Nutrition att en daglig konsumtion av 8 gram safflorolja under 4 månader kunde leda till minskad inflammation. Dessutom bidrog det till att förbättra glukosnivåerna hos patienter med typ 2-diabetes.
Forskarna drog därför slutsatsen att en kost rik på nyttiga fetter i kombination med diabetesbehandling är effektivt för att minska de komplikationer som åtföljer denna sjukdom.
3. Sänker kolesterolhalterna och främjar hjärthälsan
Av samma studie, publicerad i Clinical Nutrition, framgick också att en konsumtion av safflorolja under 4 månaders tid kunde medföra sänkta kolesterolhalter. Detta pekar på att omättade fetter kan resultera i lägre LDL eller dåligt kolesterol.
Detta är emellertid inte enda sättet på vilket safflorolja kan medverka till förbättrad hjärthälsa. För de omättade fettsyrorna i oljan kan även förhindra att trombocyter klumpar ihop sig och bildar blodproppar. Detta innebär minskad risk för hjärtattack eller stroke.
4. En naturlig antiinflammatorisk verkan
Kronisk inflammation kan orsaka hjärtsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och även cancer. Men som tur är finns det vetenskapliga belägg för att safflorolja har antiinflammatoriska egenskaper som minskar viktiga markörer associerade med hyperaktivitet på cellnivå.
5. Gör huden friskare
Safflorolja är återfuktande och lindrar hudklåda liksom andra symtom förknippade med torr hud. Därför är det en populär ingrediens i hudvårdsprodukter.
Oljan har antiinflammatoriska egenskaper och den innehåller vitamin E. Enligt en studie publicerad i Indian Dermatology Online Journal är detta ett ämne som kan vara till nytta vid behandlingen av olika hudproblem, varibland akne, psoriasis och eksem. Dessutom kan det påskynda sårläkning.
Saffloroljans biverkningar
Saffloroljan är riskfri så länge man inte överskrider den rekommenderade doseringen. För vuxna rekommenderas följande doser:
- Kvinnor mellan 19 och 30 år: 6 teskedar
- Kvinnor över 30 år: 5 teskedar
- Män mellan 19 och 30 år: 7 teskedar
- Män över 30 år: 6 teskedar
Dessutom bör personer som lider av blödningssjukdomar och som ska genomgå kirurgiska ingrepp undvika att använda denna olja. Detta beror på att den kan inverka på koaguleringen och öka risken för blödningar.
När det gäller utvärtes bruk rekommenderar vi att du först testar på en liten yta på kroppen för att se om din hud reagerar. Detta gör du genom att applicera en liten mängd olja på underarmen och vänta 24-48 timmar. Om du inte utvecklar någon rodnad eller irritation kan du fortsätta att använda oljan.
Läs också: Olika typer av hudutslag och vad de beror på
Safflorolja: en viktig källa till omättat fett
Förr odlade man safflor för att kunna framställa färgämnen. Numera är man emellertid mycket mer fokuserad på växtens frön, som används till att producera den eftertraktade oljan.
Förklaringen är att den är rik på omättade fettsyror som förekommer i två former. Dels innehåller den enkelomättade fettsyror, som kan motstå höga temperaturer utan att förlora sitt näringsinnehåll. Dels tillhandahåller den fleromättade fettsyror, som är den viktigaste källan till linolsyra som finns att tillgå.
Tillsammans med med andra föreningar hjälper dessa omättade fetter till med att kontrollera blodsockernivån, sänka LDL-kolesterolhalten och förbättra hudhälsan.
I fråga om kontraindikationer kan safflorolja användas riskfritt, bara man följer den rekommenderade doseringen och man först gör ett lapptest innan man använder den utvärtes. Vidare är oljan olämplig för människor med blödningsstörningar som planerar att undergå operationer.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Imamura, F., Micha, R., Wu, J. H., de Oliveira Otto, M. C., Otite, F. O., Abioye, A. I., & Mozaffarian, D. (2016). Effects of Saturated Fat, Polyunsaturated Fat, Monounsaturated Fat, and Carbohydrate on Glucose-Insulin Homeostasis: A Systematic Review and Meta-analysis of Randomised Controlled Feeding Trials. PLoS medicine, 13(7), e1002087. https://doi.org/10.1371/journal.pmed.1002087
- Asp, M. L., Collene, A. L., Norris, L. E., Cole, R. M., Stout, M. B., Tang, S. Y., Hsu, J. C., & Belury, M. A. (2011). Time-dependent effects of safflower oil to improve glycemia, inflammation and blood lipids in obese, post-menopausal women with type 2 diabetes: a randomized, double-masked, crossover study. Clinical nutrition (Edinburgh, Scotland), 30(4), 443–449. https://doi.org/10.1016/j.clnu.2011.01.001
- Keen, M. A., & Hassan, I. (2016). Vitamin E in dermatology. Indian dermatology online journal, 7(4), 311–315. https://doi.org/10.4103/2229-5178.185494
