Allergiska reaktioner på läkemedel: Går det att undvika?
Läkemedelsallergier är en reaktion från kroppen på ett visst läkemedel. Allergiska reaktioner på läkemedel är oväntade och oförutsägbara reaktioner från immunförsvaret som inte är relaterade till läkemedlets egna effekter.
När du tar ett läkemedel kan biverkningar uppstå, beroende på dosen och möjliga läkemedelsinteraktioner.
Det finns dock andra typer av oförutsägbara läkemedelsreaktioner som inte är relaterade till dosen eller möjliga läkemedelsinteraktioner. Denna grupp inkluderar reaktioner orsakade av läkemedelsallergier.
Olika allergiska reaktioner på läkemedel
Beroende på var reaktionen inträffar kan symtomen variera från nässelfeber och intensiv klåda, ett generaliserat utslag och svullnad, till episoder av bronkospasm och till och med anafylaxi.
Man kan dela in allergiska reaktioner på läkemedel i två grupper, beroende på hur snabbt de uppstår:
- Omedelbara reaktioner: Dessa uppträder inom den första timmen efter att du tagit läkemedlet. De utlöses av produktionen av antikroppen eller immunglobulin E (IgE). Detta är den vanligast diagnostiserade typen av reaktion och är allvarlig.
- Senare reaktioner: Dessa inträffar inom en timme efter att du tagit läkemedlet, men kan ofta kan ta veckor att utveckla. Dessa typer av läkemedelsallergier uppstår på grund av olika immunmekanismer och kan resultera i olika typer av reaktioner.
Hur ofta och vid vilken ålder uppträder en läkemedelsallergi?
Allergiska reaktioner på läkemedel kan uppstå i alla åldrar . De inträffar emellertid vanligtvis från omkring 40 års ålder.
I den här åldern är det mer normalt att behöva ta mer medicin än när man var yngre . Därför ökar möjligheten för sensibilisering vid upprepat intag av läkemedel.
Frekvensen av denna typ av allergiska reaktioner på läkemedel är svår att fastställa, eftersom det inte finns några studier på dess faktiska förekomst. Det uppskattas dock att de står för cirka 10 % av alla läkemedelsbiverkningar.
Cirka 5 % av alla vuxna kan vara allergiska mot ett eller flera läkemedel. Det uppskattas att 15-25 % av den allmänna befolkningen har någon typ av reaktion på medicinen de använder.
Hur diagnostiserar man läkemedelsallergi?
Allergiska reaktioner som oftast förekommer vid intag av läkemedel är vid intag av betalaktamantibiotika och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID).
Läkaren baserar diagnosen på en detaljerad historia av reaktionen och de mediciner som orsakar allergin. Laboratorietester och andra tester på individen såsom hudtester eller kontrollerade exponeringstester bekräftar diagnosen.
Hudtest
Dessa är de vanligaste och kan vara intrakutana, med en omedelbar avläsning av resultatet efter 15 minuter, eller epikutana eller lapptester med en avläsning vid 48 och 96 timmar.
Typen av test beror på typen och svårighetsgraden av den allergiska reaktionen . Läkaren tar även hänsyn till patientens tillstånd och behovet av det aktuella läkemedlet.
Lapptest går ut på att små mängder av det undersökta läkemedlet introduceras i huden på olika ställen.
För att utföra detta använder man koncentrationer av läkemedlet som har visat sig inte vara irriterande. Detta för att inte producera falska positiva resultat.
Under testet kan patienten uppleva den allergiska reaktion hen fick av när hen tog läkemedlet. Av denna anledning måste hela proceduren vara väl kontrollerad och övervakad av erfaren personal.
Läs mer om allergitester: Typer av allergitester och hur de utförs
Kontrollerade exponeringstester
I vissa fall kan kontrollerade läkemedelsexponeringstester vara nödvändiga när alla andra tidigare tester har varit negativa och bekräftelse behövs.
För att utföra dessa tester administreras ökande mängder av läkemedlet oralt med några dagars mellanrum (man börjar med en liten mängd) tills man uppnår den terapeutiska dosen.
Allergiska reaktioner på läkemedel går inte att förutspå
Det går inte att förebygga eller förutspå allergiska reaktioner på läkemedel om du inte redan har fått en diagnos för just den allergin. Har du det, kommer din läkare att utesluta användningen av det läkemedlet och andra läkemedel som tillhör samma familj i din behandling.
Kom dock ihåg vikten av att endast ta mediciner när det är nödvändigt och följa instruktionerna från din läkare eller apotekspersonal.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
-
Cardona, R., Ramírez, R. H., Reina, Z., Escobar, M. F., & Morales, E. (2009). Alergia e intolerancia a antiinflamatorios no esteroides: desensibilización exitosa en tres casos y revisión de la literatura. Biomédica. https://doi.org/10.7705/biomedica.v29i2.20
-
CHAVES Erika, A. (2004). Pruebas diagnósticas en alergia y su utilidad clínica. Diagnostic Tests and their Clinical Use in Allergy. Rev Med Hered.
-
Carina Chromoy, G., & Pedro Mallo, M. (2014). Alergia al látex: el farmacéutico como agente de cambio. Hospital Naval Buenos Aires.
