7 intressanta saker kroppen gör under djupsömn

Tvärtemot vad du kanske tror så stängs din kropp inte bara av när du sover. Vet du vad som händer under dessa timmar? Det kommer kanske att överraska dig.
7 intressanta saker kroppen gör under djupsömn

Senaste uppdateringen: 26 augusti, 2022

En av de viktigaste sakerna kroppen behöver är åtta timmars sömn per dygn. Under djupsömn reparerar kroppen sig själv och förnyar sig så att du kan tackla en ny dag med bästa möjliga fysiska och mentala förutsättningar.

Vad många inte vet är att några intressanta saker händer under denna djupsömn som kan påverka din hälsa och livskvalitet. Om du har trott att kroppen helt enkelt stänger ner alla sina processer medan du vilar så har du fel. Även om vi kanske inte är medvetna om det är kroppen synkroniserad och upptagen med några rätt ovanliga sysslor.

I dagens artikel vill vi avslöja vad som händer när du sover.

1. Fler ögonrörelser

Djupsovande kvinna

Vi går igenom fem sömnstadier när vi sover; den sista är känd som REM-fasen (Rapid Eye Movement) och karaktäriseras av kontinuerliga ögonrörelser framifrån och bakåt, vilket du inte kommer ihåg när du vaknar.

Du når vanligtvis REM efter ca 90 minuters sömn, och den utgör nästan 20% av din totala sömn under natten. I dagsläget kan ingen förklara detta fenomen, men man tror att det beror på att nervcellerna aktiveras.

2. Du producerar tillväxthormon

En av anledningarna till varför god sömn är så viktigt är för att det är då kroppen utsöndrar hormoner, såsom mänskligt tillväxthormon, vilka behövs för att regenerera vävnader, ben och muskler – utöver att vara viktigt för barns utveckling. Mänskligt tillväxthormon krävs även för att höja blodsockerhalten och reglera din ämnesomsättning.

3. Dina njurar saktar ner

Under dagen jobbar dina njurar hårt för att filtrera gifter från blodomloppet och producera urin. Under natten saktar verksamheten ner och du producerar mindre urin än under dagen. Det förklarar varför du kanske inte behöver gå på toaletten mitt i natten och på morgonen märker att din urin är mörkare än vanligt.

4. Du gnisslar tänder

Tandskydd när du sover

Det är mindre vanligt och kan bero på stress eller för att tänderna inte sitter i en rät linje. Tandläkare kallar det för bruxism, något som ibland kan leda till käksmärta och andra komplikationer. Detta är framförallt en stor riskfaktor om man har tandimplantat. Det är viktigt att du träffar en tandläkare eftersom det kan vara en faktor som påverkar långsiktiga processer, såsom karies.

5. Plötsliga rörelser under djupsömn

Det har drabbat de flesta: du håller precis på att somna när du plötsligt hoppar till eller känner ett starkt ryck. Det är normalt och inget att oroa sig över. Det som händer är att din hjärna förbereder sig på att skifta till sömnläge för att sedan kunna övergå till djupsömn, vilket ibland misstolkas som ett fall.

Detta fenomen inträffar bara när du sover.

6. Hjärnan avfärdar vad den inte behöver

Tack vare ditt lymfsystem bygger din hjärna upp mycket information under dagen, och nattetid förbereder den sig på att bli av med allt den inte behöver. Det är din kropps naturliga sätt att rensa det centrala nervsystemet och tar även bort extracellulära proteiner, överflödig vätska och avfallsprodukter från ämnesomsättningsprocessen .

Vi rekommenderar att du läser: Hur en promenad hjälper hjärnan

7. Sömnparalys

Sömnparalys

Nästan alla har upplevt det vid något tillfälle i livet, vissa mer än andra. Det är när du befinner dig i den djupaste delen av sömncykeln och karaktäriseras av en ihärdig känsla av orörlighet medan du är medveten om att du drömmer.

Det kan vara en skrämmande upplevelse eftersom det ofta inträffar i mardrömmar där du inte kan fly eller reagera på andra sätt. Avslutningsvis… visste du att du bränner kalorier när du sover?

All aktivitet som pågår under djupsömnen använder en avsevärd mängd energi och hjälper till att kontrollera din kroppsvikt. Det är en av anledningarna till varför de som inte får bra sömn brukar ha mer problem med övervikt eller fetma.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Clínica Mayo. Bruxismo (rechinamiento de los dientes). (2018). mayoclinic.org/es-es/diseases-conditions/bruxism/symptoms-causes/syc-20356095
  • F. Roballo. Parálisis del sueño: desenmascarando el fantasma, exploración holística y psicológica. (2016). sifp.psico.edu.uy/sites/default/files/Trabajos%20finales/%20Archivos/tfg_francisco_roballo.pdf
  • Clínica Mayo. La hormona del crecimiento humana: ¿Hace más lento el envejecimiento?. (2020). Recuperado el 20 de marzo de 2020.
  • Negoro, H., Kanematsu, A., Doi, M., Suadicani, S. O., Matsuo, M., Imamura, M., Okinami, T., Nishikawa, N., Oura, T., Matsui, S., Seo, K., Tainaka, M., Urabe, S., Kiyokage, E., Todo, T., Okamura, H., Tabata, Y., & Ogawa, O. (2012). Involvement of urinary bladder Connexin43 and the circadian clock in coordination of diurnal micturition rhythm. Nature Communications. https://doi.org/10.1038/ncomms1812
  • Sathe, H., Karia, S., Desousa, A., & Shah, N. (2015). Hypnic jerks possibly induced by escitalopram. In Journal of Neurosciences in Rural Practice. https://doi.org/10.4103/0976-3147.158797
  • Eugene, A. R., & Masiak, J. (2015). The Neuroprotective Aspects of Sleep. MEDtube Science.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.