7 anledningar att äta rädisor – de är medicinska!

Färgen på rädisorna informerar oss om att de är rika på flavonoider, medan deras kryddiga smak påminner oss om fördelarna de har för levern.
7 anledningar att äta rädisor – de är medicinska!

Senaste uppdateringen: 06 oktober, 2018

De är små, har intensiv smak och tillför fräschhet till sallader. Om du också gillar rädisor har du tur. Varför? Din hälsa och din kropp kommer tacka dig för det.

Det finns många typer av rädisor: vita, röda, lila, svarta och till och med gröna (du vet väl att wasabi kommer från en typ av kryddstark rädisa?). Intressant nog är oljan som kommer från rädisans frön väldigt nyttig. Den används i många hudprodukter.

Rädisor är även billiga och lätta att hitta i butiken. Vi rekommenderar att du äter dem färska, ekologiskt odlade och i sallader.

Din kropp kommer uppleva positiva förändringar, och nedan ska vi förklara fördelarna.

1. Bra för din lever

Rädisor är väldigt bra för att få en frisk lever. De är avgiftande och rensar blodet på gifter och avfall.

  • Personer som lider av gulsot kan till exempel dra nytta av dess förmåga att kontrollera och minska nivåerna av bilirubin.
  • Rädisor skyddar även våra blodceller, vilket förbättrar syreflödet i blodet.

2. Lindrar urinvägsinfektioner

hyperaktiv blåsa

Som vi alla vet får kvinnor ofta urinvägsinfektioner. Men något så enkelt som att regelbundet lägga till rädisor i sallader kan faktiskt skydda dig mot detta problem.

  • Rädisor är vätskedrivande och ökar naturligt produktionen av urin.
  • De är även väldigt antibakteriella, bra på att bekämpa infektioner och skyddar njurarna.

Ett sätt att förebygga urinvägsinfektioner är att dricka följande juice två gånger per vecka.

Ingredienser

  • 2 rädisor
  • Saften från 1 apelsin
  • 5 jordgubbar
  • 2 dl vatten

Beredning

  • Först tvättar du rädisorna och jordgubbarna noggrant, varpå du pressar apelsinen.
  • Nu måste du bara mixa rädisorna med jordgubbarna och därefter kombinera med vattnet och den naturliga apelsinjuicen.
  • Det är en shake med intensiv smak – något kryddig – men perfekt för att skydda urinvägarna.

3. Hjälper dig att tappa vikt

Tappa vikt med rädisa

Rädisor är utmärkta i alla hälsosamma dieter där syftet är att tappa vikt. De är fattiga på kolhydrater men väldigt rika på fibrer, vitamin C, kalium, kalcium och magnesium.

Näringsexperter rekommenderar att man äter rädisor för att stimulera viktnedgång såväl som hälsosam ämnesomsättning (för att omvandla fett till energi).

4. Rädisor för ett friskt hjärta

Rädisa är en stor källa till antocyanin – en typ av flavonoid som ger den sin färg, men som även bidrar till din kardiovaskulära hälsa.

  • Antocyaniner har en fantastisk förmåga att skydda vener och artärer mot att förhårdnas, såväl som inflammation.
  • Att äta alla typer av röda eller blå frukter och grönsaker tillhandahåller goda mängder av denna flavonoid.

5. Minskar ditt blodtryck

kontrollerar blodtrycket

Rädisor är en betydande källa till kalium, som är viktigt för att kontrollera blodtrycket. De hjälper även till att förbättra blodflödet, vilket leder till korrekt distribution för hela kroppen. Brist på kalium kan även göra en trött och seg.

För att dra mest nytta av dessa egenskaper ska du ta en titt på följande naturliga juice.

Ingredienser

  • 2 rädisor
  • 2 morötter
  • 200 ml vatten

Beredning

Som sagt är smaken hos dessa rädisebaserade shakes något “intensiv”. Effekten är dock lika god som den är hälsosam, och därför värd att ge en chans.

  • Först tvättar du rädisorna och morötterna noggrant. Kom ihåg att det alltid är bättre att använda ekologiska växter, frukter och grönsaker.
  • Väl rena mixar du dem för att skapa en juice. Kombinera sedan med vattnet.

Enkel, billig och med utmärkta medicinska egenskaper.

6. Vårdar din hud

Innehållet av vitamin C, fosfor, zink och B-vitaminer i rädisor hjälper till att vårda huden.

  • Vattnet från att ha kokat dem hjälper även till att återfukta läderhuden.
  • Intressant nog använder vissa till och med råa rädisor som ansiktsrengörare. Kosmetikaindustrin använder rädisor för att behandla hudproblem på grund av deras desinfekterande egenskaper.

7. Stärker ditt immunförsvar

stärker immunförsvaret

Som du kan se finns det många anledningar till varför rädisor bör vara en del av en hälsosam diet. Den viktigaste är dock deras förmåga att stärka immunförsvaret.

  • De är väldigt rika på vitamin C, som stärker de naturliga försvaren och “hälsan” hos de vita blodcellerna.
  • De stärker inte bara immunförsvaret, utan reglerar även metabolismen, assisterar i syntes av kollagen och tillhandahåller viktigt protein som skyddar mot ateroskleros.

Så glöm inte att ha rädisa i dina sallader!


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  •  Banihani S. A. (2017). Radish (Raphanus sativus) and Diabetes. Nutrients9(9), 1014. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5622774/
  • Beevi, S. S., Mangamoori, L. N., Subathra, M., & Edula, J. R. (2010). Hexane extract of Raphanus sativus L. roots inhibits cell proliferation and induces apoptosis in human cancer cells by modulating genes related to apoptotic pathway. Plant foods for human nutrition (Dordrecht, Netherlands)65(3), 200–209. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20652750/
  • Beevi, S. S., Mangamoori, L. N., & Gowda, B. B. (2012). Polyphenolics profile and antioxidant properties of Raphanus sativus L. Natural Product Research, 26(6), 557-563. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/14786419.2010.521884
  • Blekkenhorst, L. C., Sim, M., Bondonno, C. P., Bondonno, N. P., Ward, N. C., Prince, R. L., Devine, A., Lewis, J. R., & Hodgson, J. M. (2018). Cardiovascular Health Benefits of Specific Vegetable Types: A Narrative Review. Nutrients10(5), 595. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5986475/
  • Castro-Torres, I. G., Naranjo-Rodríguez, E. B., Domínguez-Ortíz, M. Á., Gallegos-Estudillo, J., & Saavedra-Vélez, M. V. (2012). Antilithiasic and hypolipidaemic effects of Raphanus sativus L. var. niger on mice fed with a lithogenic diet. Journal of biomedicine & biotechnology2012, 161205. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3471002/
  • Castro‐Torres, I. G., De la O‐Arciniega, M., Gallegos‐Estudillo, J., Naranjo‐Rodríguez, E. B., & Domínguez‐Ortíz, M. Á. (2014). Raphanus sativus L. var niger as a source of phytochemicals for the prevention of cholesterol gallstones. Phytotherapy Research28(2), 167-171. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ptr.4964
  • Gamba, M., Asllanaj, E., Raguindin, P. F., Glisic, M., Franco, O. H., Minder, B., Bussler, W., Metzger, B., Kern, H., Muka, T., (2021). Nutritional and phytochemical characterization of radish (Raphanus sativus): A systematic review. Trends in Food Science & Technology113, 205-218. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0924224421003058
  • Hwang, K. A., Hwang, Y., Hwang, H. J., & Park, N. (2022). Hepatoprotective Effects of Radish (Raphanus sativus L.) on Acetaminophen-Induced Liver Damage via Inhibiting Oxidative Stress and Apoptosis. Nutrients14(23), 5082. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36501112/
  • Isemura M. (2019). Catechin in Human Health and Disease. Molecules (Basel, Switzerland)24(3), 528. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6384718/
  • Jadoun, J., Yazbak, A., Rushrush, S., Rudy, A., & Azaizeh, H. (2016). Identification of a New Antibacterial Sulfur Compound from Raphanus sativus Seeds. Evidence-based complementary and alternative medicine : eCAM2016, 9271285. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5066007/
  • Kumar A. (2004). Influence of radish consumption on urinary calcium oxalate excretion. Nepal Medical College journal : NMCJ6(1), 41–44. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15449653/
  • Lee, S. W., Yang, K. M., Kim, J. K., Nam, B. H., Lee, C. M., Jeong, M. H., Seo, S. Y., Kim, G. Y., & Jo, W. S. (2012). Effects of White Radish (Raphanus sativus) Enzyme Extract on Hepatotoxicity. Toxicological research28(3), 165–172. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3834419/
  • Lee, K. D., & Shim, S. Y. (2022). Anti-Inflammatory Food in Asthma Prepared from Combination of Raphanus sativus L., Allium hookeri, Acanthopanax sessiliflorum, and Dendropanax morbiferus Extracts via Bioassay-Guided Selection. Foods11(13), 1910. https://www.mdpi.com/2304-8158/11/13/1910
  • Manivannan, A., Kim, J. H., Kim, D. S., Lee, E. S., & Lee, H. E. (2019). Deciphering the Nutraceutical Potential of Raphanus sativus-A Comprehensive Overview. Nutrients11(2), 402. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6412475/
  • Moon, P. D., & Kim, H. M. (2012). Anti-inflammatory effect of phenethyl isothiocyanate, an active ingredient of Raphanus sativus Linne. Food chemistry131(4), 1332-1339. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S030881461101404X
  • Oh, M. J., Lee, H. H. L., Lee, H. B., Do, M. H., Park, M., Lee, C. H., & Park, H. Y. (2022). A water soluble extract of radish greens ameliorates high fat diet-induced obesity in mice and inhibits adipogenesis in preadipocytes. Food & function13(14), 7494–7506. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35686604/
  • Taniguchi, H., Kobayashi-Hattori, K., Tenmyo, C., Kamei, T., Uda, Y., Sugita-Konishi, Y., Oishi, Y., & Takita, T. (2006). Effect of Japanese radish (Raphanus sativus) sprout (Kaiware-daikon) on carbohydrate and lipid metabolisms in normal and streptozotocin-induced diabetic rats. Phytotherapy research : PTR20(4), 274–278. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16557609/
  • United States Department of Agriculture. (2019). Radishes, raw. FoodData Central. Recuperado de: https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/169276/nutrients

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.