Hur du kan använda vitamin B1 som naturligt myggmedel
Det uppskattas att mer än 750 000 människor dör varje år av sjukdomar orsakade av myggbett. Även om det finns en rad kemiska medel och insektsdödande preparat, finns det också hälsosammare alternativ, såsom att använda vitamin B1 som naturligt myggmedel.
Myggor finns över hela världen. Det finns inget område vare sig i norr eller söder som inte är påverkat av myggor. Tidigare överlevde inte mygglarverna kylan, men tack vare att vintrarna nu är varmare överlever larverna och utvecklas till vuxna myggor som är villiga att bitas.
De flesta kommersiella mygg- och insektsmedlen har kemiska ingredienser som kan vara skadliga för människors hälsa, speciellt barns. Trots det misslyckas dessa produkter att kontrollera myggbeståndet som fortsätter att växa och biter miljontals människor i hela världen.
Fienden: Myggor
Myggor attraheras till kemiska ämnen som utsöndras av den mänskliga kroppen. Från upp till 45 meters avstånd kan myggor känna lukten som kommer från bakterier vi har på hud.
De gillar också substanser som mjölksyra, ammoniak, karboxylsyra och oktenol som utsöndras vid utandning och svettning.
Som du kanske vet är det mygghonorna som är mest intresserade av mänskligt blod. Det är för att de behöver järn och proteiner för att lägga ägg. För mygghanarna är människor inte lika attraktiva.
Sjukdomar som kommer från myggbett
När mygg biter människor kan de orsaka flera sjukdomar som har påverkat miljoner över hela världen:
- Gula febern
- Malaria
- Dengue
- Chikungunya
- Zika
- Lymfatisk filariasis
- West Nile Virus
Det bästa skyddet mot dessa sjukdomar är förebyggande: du måste undvika bett. När en person väl är infekterad måste denne vila, dricka mycket och vänta tills symtomen har lugnat sig.
För de flesta av de här sjukdomarna finns det inga vaccin (förutom gula febern) eller större behandlingar (förutom malaria och lymfatisk filariasis).
Även om de här sjukdomarna inte är dödliga är de speciellt farliga för spädbarn, småbarn (upp till 5 år), gravida kvinnor, äldre eller människor som har sjukdomar som försvagar immunförsvaret.
Kommersiella myggmedel och DEET
Vitamin B1 som naturligt myggmedel är ett utmärkt alternativ. Trots det rekommenderas kommersiella myggmedel fortfarande eftersom DEET (N,N-Dietyl-m-toluamid) är extremt effektivt mot mygg. Världshälsoorganisationen stödjer faktiskt användningen av DEET.
En produkt som innhåller 20-30% DEET kan skrämma iväg myggorna. Men det finns många mygg- och insektsmedel som har en koncentration av DEET på upp till 100%.
Tro det eller ej, men detta är en kemikalie som smälter plast… och ändå använder vi det på vår hud. Lång exponering av den här substansen kan skada hjärnan och nervsystemet.
Hos barn ökar risken för skador. Deras hud har en bättre kapacitet att absorbera ämnen från omgivningen. Tyvärr betyder det att DEET har en kraftfullare effekt på deras växande hjärnor. Det är ingen bra ide att använda kemiska myggmedel på bebisar.
Bland de möjliga skadorna som exponering av DEET kan leda till finns:
- Minnesförlust
- Huvudvärk
- Förstörda hjärnceller
- Darrningar
- Krampanfall
- Hudirritationer, utslag och sår
- Illamående och kräkningar
- Hypotoni
- Svårigheter att andas
- Smärtsamma, irriterade och rinnande ögon
Vitamin B1 som ett naturligt myggmedel
Vitamin B1 är ett naturligt myggmedel som fungerar så här:
Det är vattenlösligt. Därför kommer det ut med urinen, genom huden eller som svett om vi tar en högre dos än vad kroppen behöver.
Vitamin B1, eller tiamin, producerar en lukt som är “outhärdlig” för myggor när kroppen bryter ner det.
Även om du skulle ta för mycket betyder det inte någon risk för gravida eller ammande kvinnor, eller för barn. Det är därför vitamin B1 är så effektivt för att mota bort myggor.
Hur man använder det
För att utnyttja dessa fördelar rekommenderas det att:
- Ta ett tillskott på 100 gram vitamin B1 plus extra tillskott av vitamin B.
- Lös upp vitamin B-tillskottet i kroppslotion eller kräm. Applicera sedan på huden som exponeras. Den här blandningen kan användas till bebisar.
- Öka intaget av mat som är rik på vitamin B1, såsom jäst, havre, råris, sparris, lever och ägg.
- Dessutom kan det vara fördelaktigt att öka intaget av vitlök för att få vitamin B1 som naturligt myggmedel.
- Applicera andra naturliga myggmedel som också är obehagliga för myggorna. Dessa inkluderar eteriska oljor från eukalyptus, citron, kanel, vanilj och citronella.
Andra förebyggande råd
- Undvik områden där mygg förökar sig.
- Ta bort alla kärl med stillastående vatten eftersom det är där larverna växer.
- Bär tighta, ljusa kläder.
- Använd myggnät på fönster och över sängar och vaggor.
- Ringblommor avger en obehaglig lukt för mygg, så det är en bra ide att ha några stånd i närheten.
- Tänd ljus eller oljor gjorda på citronella eller kamfer.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Test procedures for insecticide resistance monitoring in malaria vector mosquitoes. World Health Organization. http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/250677/9789241511575-eng.pdf?sequence=1&ua=1
- How Safe Is Deet? Jeneen Interlandi. (2018). https://www.consumerreports.org/insect-repellent/how-safe-is-deet-insect-repellent-safety/
- Chen-Hussey, V., Behrens, R. y Logan, JG. Evaluación de los métodos utilizados para determinar la seguridad del repelente de insectos tópico N, N -dietil- m -toluamida (DEET). Vectores de parásitos 7, 173 (2014). https://doi.org/10.1186/1756-3305-7-173
- Preguntas y respuestas sobre el virus de Zika y sus complicaciones. World Health Organization. https://www.who.int/features/qa/zika/es/index5.html
- DEET. Agencia de Protección Ambiental de los Estados Unidos (EPA). https://www.epa.gov/insect-repellents/deet
- Ramírez-Galván G, Palacios-López CG. ¿Son realmente útiles los repelentes de insectos?. Dermatología Rev Mex. 2019;63(2):160-173.
- Ribas, Jonas y Carreño, Ana Maria. (2010) Avaliação do uso de repelentes contra picada de mosquitos em militares na Bacia Amazônica. Anais Brasileiros de Dermatologia , 85 (1), 33-38. https://doi.org/10.1590/S0365-05962010000100004
- Finlay, Carlos J. (2011). El mosquito hipotéticamente considerado como agente de transmisión de la fiebre amarilla. Revista Cubana de Salud Pública, 37(Supl. 5), 555-562. Recuperado en 23 de mayo de 2020, de http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0864-34662011000500004&lng=es&tlng=es.
- Torres-Estrada, José Luis, & Rodríguez, Mario H. (2003). Señales físico químicas involucradas en la búsqueda de hospederos y en la inducción de picadura por mosquitos. Salud Pública de México, 45(6), 497-505. Recuperado en 23 de mayo de 2020, de http://www.scielo.org.mx/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0036-36342003000600010&lng=es&tlng=es.