Du kan ha gastroesofageal reflux utan att veta om det
Gastroesofageal reflux är en åkomma som har blivit allt vanligare och kännetecknas av en obehagskänsla både i magen och matstrupen. Symtomen uppkommer nästan alltid efter att man har ätit eller druckit.
Du kanske lider av gastroesofageal reflux utan att veta om det. I den här artikeln kommer vi att berätta mer om åkomman och några naturliga huskurer du kan använda dig av för att lindra tillståndet.
Vad innebär det att ha gastroesofageal reflux?
För att förstå vad åkomman innebär kommer vi att analysera namnet. “Reflux” betyder “återflöde”. När kroppen är frisk ger den ifrån sig syror under matsmältningsprocessen. Under den perioden stängs magsäcken så att inte dessa irriterande vätskor når upp till matstrupen.
Men när man har reflux stängs inte klaffen till magsäcken ordentligt, vilket innebär att magsaften går upp mot strupen, och det kan även följa med lite mat.
För att ge dig en uppfattning om det kan du tänka dig hur det är efter att man har kräkts. Man får en sur smak i munnen och en känsla som bränner i bröstet. Anledningen är att man har kastat upp magsaft. Om en person lider av reflux flera gånger i månaden eller veckan betyder det att man har en sjukdom som kallas gastroesofageal reflux.
Vad ger upphov till gastroesofageal reflux?
Orsakerna kan vara:
- Diafragmabråck, vilket underlättar uppkomsten av magsyra.
- Intag av vissa läkemedel som aspirin, antikolinergika, bronkodilatorer eller dopamin. Var och en av dessa påverkar matstrupen och magsäcken.
- Dåliga matvanor som att äta under konstiga tider, äta kryddig mat samt snabbmat.
- Graviditet. Många kvinnor har detta problem under graviditeten eftersom barnets vikt gör att magsäcken lättare öppnas. Men var vaksam på detta, eftersom problemet kan kvarstå efter födseln.
- Övervikt. Liknande som med gravida kvinnor. Blir magen för stor läggs ett större tryck än vanligt på matstrupen och magsäcken.
- Spänningar och stress, samt ångest.
De vanligaste symtomen är:
- Halsbränna
- Uppstötningar
- Svårigheter att svälja
- Icke-kardiell bröstsmärta (förväxlas ofta med hjärtinfarkt)
- Rapningar
- Tung känsla efter att man har ätit
- Illamående
- Hicka
- Halsont
- Heshet
- Inre blödningar
- Anemi
Hur man naturligt behandlar gastroesofageal reflux
Det är mycket viktigt att man har hälsosamma kostvanor. Därför är det viktigt att du låter bli att inta:
- Kaffe
- Läsk
- Choklad
- Ketchup
- Alkohol
- Vinäger
- Animaliskt fett
- Starka kryddor
- Senap
- Peppar
- Chili
- Mjölk eller andra laktosprodukter
Du måste också tänka på att det är viktigt:
- Att du inte tränar direkt efter att du har ätit (det är bättre att vila eller ta en lätt promenad)
- Att inte lägga dig ned direkt efter att du har ätit
- Att inte hoppa över måltider
- Att inte bära tunga saker efter måltiderna
- Att tugga ordentligt
- Att inte prata medan du äter
- Att inte äta om du är irriterad
- Att inte dricka läsk eller juice med mycket socker till måltiderna
- Att inte röka
- Att äta en tidig, lätt middag
- Att inte ha alltför tajta bälten runt magen
- Att ha en hälsosam kost för att gå ner i vikt
- Att praktisera yoga eller meditation
Tillåtna livsmedel för de som har gastroesofageal reflux
Det du kan inta är följande:
- Färska sallader
- Naturliga juicer
- Vegetabilisk mjölk (ris, havre, mandel)
- Probiotika (yoghurt eller kefir)
- Honung
- Torkade frukter
- Avkok på örter
- Kardemumma
- Ingefära
- Vatten
Naturliga huskurer mot gastroesofageal reflux
Nu vet du vilka vanor du borde ha och vilka du borde undvika. För att känna dig bättre när du får dessa “attacker” kan du använda:
Äppelcidervinäger
Blanda en matsked äppelcidervinäger i ett glas vatten och drick innan du äter för att lugna magen och förbättra matsmältningen. Det kan även hjälpa dig efter maten.
Bikarbonat
Bikarbonat har tusentals egenskaper, och i det här fallet är det bra för att motverka reflux. Lös upp en matsked i ett glas vatten och drick det direkt.
Juice på aloe vera
Har du fortfarande inte aloe vera hemma? Vad väntar du på? Det är en av de bästa naturliga huskurerna, och aloe vera hjälper dig även i detta fall.
Späd ut gelen från ett blad i 1/2 glas vatten och drick när symtomen uppkommer.
Spara
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Pacheco-Galván, A., Hart, S. P., & Morice, A. H. (2011). La relación entre el reflujo gastroesofágico y las enfermedades de la vía aérea: el paradigma del reflujo a vía aérea. Archivos de Bronconeumología, 47(4), 195-203. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0300289611000548?via%3Dihub
- Beltrán, B. F., Catalán, L. J., Menéndez, J., Calderón, J., Blank, C., Bierzowinski, A., & Reynoso, V. M. (1999). El reflujo gastroesofágico en los niños. Fisiopatología, clínica, diagnóstico y tratamiento. Revista Mexicana de Pediatría, 66(4), 161-168. https://www.medigraphic.com/cgi-bin/new/resumenI.cgi?IDARTICULO=16885
- Larraín, F., & Guiraldes, E. (1999). Reflujo gastroesofágico: un intento de clarificar conceptos. Revista chilena de pediatría, 70(4), 270-280. https://scielo.conicyt.cl/scielo.php?pid=S0370-41061999000400002&script=sci_arttext
- Arín, A., & Iglesias, M. R. (2003, August). Enfermedad por reflujo gastroesofágico. In Anales del sistema sanitario de Navarra (Vol. 26, No. 2, pp. 251-268). Gobierno de Navarra. Departamento de Salud. http://scielo.isciii.es/scielo.php?pid=S1137-66272003000300008&script=sci_arttext&tlng=en
- Tagle Arróspide, M., Aguinaga Meza, M., & Vásquez Rubio, G. (2003). Hernia hiatal como factor de riesgo para esofagitis erosiva: Experiencia y hallazgos endoscópicos de una población peruana con pirosis. Revista de Gastroenterología del Perú, 23(1), 36-40. http://www.scielo.org.pe/scielo.php?pid=S1022-51292003000100005&script=sci_arttext
- GASTROESOFÁGICO, R., CÍCLICOS, S. D., RECURRENTES, Y. C. O., & DE OTRA, E. T. I. O. L. O. G. Í. A. (2002). Regurgitación y enfermedad por reflujo gastroesofágico. Anales españoles de pediatría, 56(2), 151. https://pdfs.semanticscholar.org/f56e/795b65e212643555e138faf1d06e8b5b4f1d.pdf
- Izquierdo Hernández, A., Armenteros Borrell, M., Lancés Cotilla, L., & Martín González, I. (2004). Alimentación saludable. Revista cubana de enfermería, 20(1), 1-1. http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0864-03192004000100012
- Hlebowicz, J., Darwiche, G., Björgell, O., & Almér, L. O. (2007). Effect of apple cider vinegar on delayed gastric emptying in patients with type 1 diabetes mellitus: a pilot study. BMC gastroenterology, 7(1), 46.
- Zurita García, H. D. (2018). Aplicaciones culinarias de la manzanilla, llantén y aloe vera para la gastritis (Bachelor’s thesis, Quito: Universidad de las Américas, 2018). http://dspace.udla.edu.ec/handle/33000/9772