Vara vänlig: Ett fantastiskt sätt att ta hand om hjärnan
Att vara vänlig är ett sätt att skapa mer respektfulla och känsliga interaktioner. Handlingar som drivs av ömsesidighet och som designats exklusivt för att göra gott resulterar i bättre mental hälsa. Du har säkert tänkt mer än en gång att “plantera goda frön” inte alltid garanterar dig en “skörd” av respekt.
Men även om du kanske upplevt fler än ett svek och några besvikelser i livet finns det något som är säkert: du kan leva ett bättre liv om du bibehåller harmoni mellan vad du känner och hur du mår. Utöver det, och det här kanske kommer överraska dig, är din hjärna genetiskt programmerad att göra gott. Men det verkar inte så eftersom de andra biologiska tendenserna, såsom avund eller förbittring, ibland kan väga tyngre.
Vi bjuder in dig att lära dig mer om detta intressanta ämne.
Din hjärna förstår att det är viktigt att vara vänlig
Jerome Kagan är en professor vid Harvard University som specialiserat sig på “vänlighetens psykologi“.
- Enligt honom är mänskligheten genetiskt programmerad att göra gott. För att säga det på ett annat sätt föds vi alla med “mjukvara” installerad för att vi ska kunna vara vänliga och trevliga mot andra.
- Händelser i historien är dock bevis på att det inte alltid är fallet. Varför är det så?
Om hjärnan förstår att vänlighet, medmänsklighet och respekt är nödvändigt… finns det andra där ute som inte förstår det och som tar motsatta beslut? Härnäst ska vi ta en titt på det.
Vänlighet gör att vi kan utvecklas som art
- Under sin tid formulerade Charles Darwin samma tes som professor Kagan gjort. Den mänskliga hjärnan är programmerad att vara vänlig mot andra eftersom det garanterar artens överlevnad.
- Folk har en mycket större chans till överlevnad om de stödjer varandra i en grupp snarare än bor ensamma.
- Människor är empatiska varelser; det gör det möjligt för oss att uppfatta andras behov, så att vi kan hjälpa dem och försäkra gruppens överlevnad.
Varför är vänliga handlingar inte lika vanliga som de kunde ha varit?
Det är intressant att veta att folk må vara genetiskt programmerade att göra gott. Men att beteendet fram tills nu istället satt planetens balans i riskzonen.
Krig, miljöföroreningar, social otillräcklighet, attacker på mänskliga rättigheter… varför agerar folk så?
- David Keltner är professor vid University of Berkeley och chef på Center for Kindness Studies.
- Han förklarar att sättet samhället är uppbyggt har fått oss att fokusera mer på individualism snarare än gruppmedvetande.
- När folk börjar tänka på sina egna intressen tippar den biologiska balansen mot avund, vrede, våld och konkurrens – aldrig mot vänlighet.
- Vänlighet och en önskan att göra gott är inte användbart när man bara vill höja sin status med större tillgångar och socialt erkännande.
Det är utan tvekan deprimerande nyheter.
Att vara vänlig tar hand om din hjärna
Psykologiska dimensioner såsom förbittring, avund eller stressen av kontinuerligt tävlande påverkar din fysiska och känslomässiga hälsa.
- Alla har någon gång i livet svepts iväg av sina personliga synder.
- Man blir gradvis mer medveten om det faktum att man genom att agera eller känna på det sättet gör fel, eftersom det skapar avstånd mellan dig och din essens – dina rötter.
Din hjärna är fullt medveten om att dessa biologiska tendenser mot negativa handlingar hindrar dig från att sammankoppla med andra och leder till djup och oangenäm ensamhet.
Att vara vänlig mot andra har dock en positiv effekt på din inre balans, vilket för dig närmre frid och välmående.
- Det spelar ingen roll om andra inte är medvetna om de små vänliga handlingar du utför varje dag.
- Du är medveten om dem, och det räcker eftersom det låter dig vara i harmoni med vetskapen om att det är rätt, och det är ljuv musik för allas öron.
- Vänlighet och medmänsklighet aktiverar kraftfulla regioner i hjärnans limbiska system.
- En medmänsklig person är mer intuitiv, mer responsiv och mer medveten om allt som omger denne.
Även om du kanske inte ser handlingar laddade med respekt och genuin vänlighet omkring dig bör det inte få dig att ge upp eller härma samma försummelse. Tro det eller ej, men att göra gott och vara trevlig är smittsamt. Glöm inte att du kan vara den bästa förebilden för dina barn, vänner och familj.
Små handlingar kan göra mycket, och om alla försöker vara vänliga och trevliga varje dag kommer vi se fantastiska resultat på lång sikt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
-
Kagan, J. (2018). Brain and Emotion. Emotion Review. http://doi.org/10.1177/1754073916679009
-
McEwen, B. S., & McEwen, C. A. (2016). Response to Jerome Kagan’s Essay on Stress (2016). Perspectives on Psychological Science. http://doi.org/10.1177/1745691616646635
-
Denham, R., & Martin, A. (2005). The Long Shadow of Temperament. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry. http://doi.org/10.1097/01.chi.0000179051.23925.a8
-
Kagan, J., & Snidman, N. (1991). Temperamental Factors in Human Development. American Psychologist. http://doi.org/10.1037/0003-066X.46.8.856
-
Kagan, J. (2007). A Trio of Concerns. Perspectives on Psychological Science. http://doi.org/10.1111/j.1745-6916.2007.00049.x
-
Kagan, J. (2001). Emotional development and psychiatry. Biological Psychiatry. http://doi.org/10.1016/S0006-3223(01)01115-5
-
Kagan, J., Herschkowitz, N., & Herschkowitz, E. (2005). A young mind in a growing brain. A Young Mind in a Growing Brain. http://doi.org/10.4324/9781410613592