Vet du vad din ögonfärg säger om dig?
Iridologi är en vetenskap som studerar ögats iris. Den kan användas för att utröna ifall du har anlag för vissa typer av hälsoproblem, baserat på din ögonfärg.
Iridologer är terapeuter som utför djupgående undersökningar angående alla de signaler som ögat sänder ut. Vår ögonfärg kan ge oss information som kan bekräfta eventuella farhågor vi bär på. Den kan också varna oss om andra hälsotillstånd som vi inte ens skulle misstänka att vi hade.
Enligt iridologin kan din ögonfärg visa vilka anlag du har för vissa hälsotillstånd från födseln och eventuellt skulle kunna drabbas av i framtiden. Detta beror sedan på hur bra du tar hand om dig själv, hur du äter mm. Det innebär alltså inte att ögat är en definitiv indikator av framtiden, utan snarare en ledtråd som kan guida oss till bättre hälsa. Ifall du lider av något hälsoproblem, eller har vissa misstankar, kan du konsultera en iridolog för att få en diagnos.
I denna artikel ska vi förklara de generella egenskaperna hos olika ögonfärger, vilka delas in i tre kategorier:
Blå och grå ögonfärg
Personer med blå eller grå iris kan ha svaga punkter när det kommer till hals, näsa och öron. Dessa personer kan ha anlag för katarakt, andningsproblem, irritation i magens slemhinnor samt problem med njurar och leder.
Om irisen har flera vita linjer kan detta också vara ett tecken på någon sorts förändring i nervsystemet. Detta kan visa på anlag för nervositet eller ängslighet, muskelspasmer eller en blandning av dessa känslotillstånd och fysiska problem. Det kan då vara bra att ta hand om hälsan med till exempel avslappnande medicinska växter, Bachblommor, homeopati och regelbunden träning.
Bruna och mörka ögon
Denna färg innehåller alla nyanser från ljusbrunt till mörkbrunt eller nästan svart.
Generellt sett visar denna nyans på irisen på anlag för obalanser i blod- eller mineralomsättningen i kroppen. Detta kan till exempel vara metabolismen av kalcium, järn, och svavel. Så personer med denna ögonfärg bör speciellt ta hand om cirkulationssystemet, och speciellt levern, benmärgen och mjälten.
Över tid kan dessa personer även utveckla problem med fetma, sköldkörteln och endokrina förändringar. Det är därför det är viktigt att man tar hand om leverhälsan.
Dessa personer har generellt inte några hälsoproblem då de är yngre, men vid 25-30 års ålder kan de börja få problem som höga kolesterolvärden, anemi mm.
Har man brun eller mörk ögonfärg bör man vara medveten om dessa hälsoaspekter redan från en tidig ålder. Eftersom då man inte upplever några hälsoproblem när man är ung, gör detta ofta att man utvecklar dåliga kostvanor.
Vi rekommenderar också att du tränar regelbundet för att bibehålla balansen i cirkulationssystemet. Du bör även ta specifika kosttillskott.
Ljusare ögonfärg, å andra sidan, som nötbruna ögon, kan innebära anlag för problem med andningsorganen samt med matsmältningen. Kroppen kommer då att behöva hjälp med att avlägsna gifter genom regelbundna utrensningar och en hälsosam kost.
Gröna och flerfärgade ögon
Denna kategori innefattar alla färger inom de föregående kategorierna, och inkluderar irisar med en blandning av färger, oftast grönt och brunt. Denna kategori innefattar även helt gröna ögon. För att kunna utröna vilka anlag du har måste du kolla ifall dina ögon är ljusare eller mörkare, det vill säga om du främst ligger i den första eller den andra kategorin ovan.
Bevis
Ett bra sätt att kontrollera pålitligheten kring din diagnos är att jämföra dig själv med familjemedlemmar som har samma ögonfärg som dig. Som vi tog upp i början av denna artikel beror dock dina anlag för att utveckla vissa sjukdomar även på hur du tar hand om din hälsa.
Under årens gång kommer du att kunna observera förändringar i din ögonfärg, eftersom ögonen oftast blir mörkare med åldern. Detta händer eftersom kroppen blir “smutsigare” med tiden.
Oavsett, kan denna guide kan i varje fall vara intressant eller ett användbart verktyg. Och skulle du vilja lära dig mer om ämnet kan du konsultera en specialist som kan ge dig mer information genom en ögonundersökning.
Bilder: neuroticcamel, Jenn Durfey och starbooze.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Ernst, E. (2000). Iridology: not useful and potentially harmful. Archives of Ophthalmology, 118(1), 120-121. Available at: https://jamanetwork.com/journals/jamaophthalmology/fullarticle/412789. Accessed 02/03/2020.
- Knipschild, P. (1988). Looking for gall bladder disease in the patient’s iris. BMJ, 297(6663), 1578-1581. Available at: https://doi.org/10.1136/bmj.297.6663.1578. Accessed 02/03/2020.
- Ministerio de Sanidad, Consumo y Bienestar Social (2019). El Gobierno lanza la campaña #CoNprueba frente a las pseudoterapias y las pseudociencias. Available at: https://www.mscbs.gob.es/gabinete/notasPrensa.do?id=4527. Accessed 02/03/2020.
- Norn, M. (2003). Analysis of iris: history and future. Dansk medicinhistorisk arbog, 103-117. Available at: https://europepmc.org/article/med/14765528. Accessed 02/03/2020.
- Salles, L. F., & da Silva, M. J. P. (2008). Iridologia: revisão sistemática. Rev Esc Enferm USP, 42(3), 585-9. Available at: https://doi.org/10.1590/S0080-62342008000300026. Accessed 02/03/2020.
- Simon, A., Worthen, D. M., & Mitas, J. A. (1979). An evaluation of iridology. Jama, 242(13), 1385-1389. Available at: https://jamanetwork.com/journals/jama/article-abstract/366685. Accessed 02/03/2020.