Tendonit i skuldran: symptom, orsaker och behandling

Tendonit i skuldran är mycket besvärande för dem som lider av det. I de mest allvarliga fallen begränsar det rörelse och orsakar svår smärta.

Att ha tendonit i skuldran kan innebära att man varken kan utföra sina vanliga aktiviteter eller röra sig som vanligt under flera dagar. I svåra fall kan det ibland ta veckor innan normal rörlighet och tillräcklig styrka kommer tillbaka.

Tendonit är när en sena i kroppen blir inflammerad och förstorad på grund av denna inflammation. Det drabbade området blir större på grund av att vätska ansamlas där. Detta resulterar också i att personen tappar styrka och funktionalitet.

För att förtydliga så är en sena en fibrös struktur som fäster ett ben till en muskel eller muskelgrupp. Det vill säga senorna binder muskeln till benvävnaden för att den ska kunna utföra sina avsedda rörelser.

Tendonit i skuldran, och även andra former av denna skada, är ett svar på en överbelastning av kroppsdelen på grund av intensiv eller upprepad användning. Problemet med denna speciella led är att den tenderar att återkomma, och drabbas man av detta bör man se till att alltid vidta särskilda förebyggande åtgärder.

Mer än hälften av alla människor råkar ut för en seninflammation någon gång i livet. Detta talar för att detta är en sjukdom som förtjänar vår uppmärksamhet. Tendonit i skuldran är en av de vanligaste formerna.

Orsaker till tendonit i skuldran

Överdriven kraftansträngning, tunga lyft eller upprepad användning av en sena kan leda till inflammation. Vid tendonit i skuldran är axelleden den överanvända leden, och denna förbinder överarmsbenet, nyckelbenet och skulderbladet.

Hos äldre är det inte ovanligt att artros ingår som en bidragande faktor. När lederna blir styva med åldern är det lättare att få seninflammation i skuldran även vid mindre belastning.

Det är emellertid inte bara benen som blir drabbade av ålderdom – senorna blir också atrofiska och stelnar med åren. Med mindre elasticitet är det logiskt att en sträckning kan leda till inflammation.

En speciell riskgrupp är idrottare som använder de övre delarna av kroppen under träning. Rodd, basket, boxning, baseboll och andra sporter ligger i riskzonen för att man utvecklar tendonit i skuldran.

På grund av detta har man börjat göra åtskillnad mellan skador som man ådrar sig genom sport och sådana man får genom degenerativa tillstånd. Det första sker hos unga människor som är idrottare i sporter som involverar mycket axelrörelser. De senare drabbar äldre patienter med en historia av artros.

Symptom på tendonit i skuldran

När tendonit sätter sig i axeln är det första symptomet smärta vid vissa rörelser. De behöver inte vara stora rörelser – smärta kan uppstå även vid mycket små rotationer i leden.

Det förekommer också ömhet i det drabbade området. Det gör ont vid beröring, särskilt längs de mest inflammerade senorna. Tätt åtsittande kläder kan orsaka irritation och akut obehag.

Smärtan är värre på natten på grund av hur vi sover. Axelns placering innebär att den är utsatt för mer tryck och obehaget stör vilan. Det bästa rådet för patienter är att sova i halvsittande läge för att minska obehaget.

Rörelsebegränsning är kanske den aspekt som har störst påverkan på vardagen. En axel med tendonit kan inte sträcka ut sig, och personen har dessutom svårigheter att lyfta och plocka upp föremål. Detta gör det svårt att laga mat, träna, klä sig, knyta skorna och mycket mer.

Behandling

Behandling av tendonit i axeln är i de flesta fall konservativ. Målet är att undvika artroskopisk kirurgi och istället försöka behandla inflammationen med sjukgymnastik.

Varje patient bör få en specifik, individuell plan att följa. En äldre person med artros kommer inte att få samma behandling som en ung idrottare som skadat sig under träning. Prognoserna är också olika.

Användningen av antiinflammatoriska läkemedel beror på den behandlande läkaren och patienten. De minskar svullnad i området, men om man inte tar dem i en kombination med sjukgymnastik, vila och kylomslag är de inte lika effektiva. De är lämpliga i början av skadan, för att få det att kännas bättre.

Bland antiinflammatoriska läkemedel finns det två alternativ: steroida och icke-steroida läkemedel. Det första är kortikosteroider. Dessa bör man endast använda begränsat, både gällande antal dagar och doser, för att undvika biverkningar. Det senare ger mer flexibilitet men kan också ge biverkningar relaterade till matsmältningssystemet.

Tendonit i skuldran är ett tillstånd som varierar med åldern

Det är naturligt att detta tillstånd som drabbar axeln är annorlunda för alla. Ibland går det obemärkt förbi och påverkar inte patientens dagliga liv. Det kan läka ut av sig själv efter två veckor utan att det har stört patienten nämnvärt.

Det skiljer sig också åt mellan individer. För idrottare kan det innebära mindskad idrottsutövning eftersom de måste begränsa sin träning och aktivitetsnivå. Gäller fallet å andra sidan exempelvis en kontorsarbetare som sitter vid ett skrivbord hela dagen kan det också vara begränsande, eftersom tendonit kan innebära att man inte kan arbeta på grund av smärtan i sittande ställning.

Om du lider av tendonit är det bäst att uppsöka en läkare. Denna kan utföra vissa diagnostiska tester och vid behov hänvisa dig till en sjukgymnast som i sin tur kan lägga upp en behandlingsplan.