Tecken på att ditt barn kan ha inlärningssvårigheter
Angelika är fyra år gammal och har precis gått till skolan för första gången. I klassrummet varken talar eller delar hon med sig med andra barn. Hon verkar heller inte följa lärarens instruktioner. Skolpsykologen och läraren arrangerar ett möte med Angelikas föräldrar eftersom de ser att hon har inlärningssvårigheter.
På kort tid har Angelikas föräldrar kallats till skolan vid tre separata tillfällen. Hemma är Angelika pratsam och intresserad av att lära sig från sin mamma och pappa. Men så är det inte i skolan.
Pressen börjar tynga ned Angelikas föräldrar, och de tar henne till en neuropsykiatriker. Efter en utvärdering säger läkaren att det inte finns något onormalt. Angelika är helt enkelt annorlunda jämfört med sina klasskamrater, precis som många barn är.
En kort tid därefter sker ett “mirakel”. Angelika börjar socialisera, visa intresse för sina lektioner och interagera entusiastiskt med sin lärare och sina klasskamrater.
Varje barn lär sig i sin egen takt
Berättelsen ovan har upplevts av många föräldrar, barn, lärare och hälsoexperter. Även om det är vanligt att säga att “varje barn lär sig i sin egen takt” är det också vanligt att ångest får oss att se problem som inte är där.
Att börja i skolan medför en rad olika problem, men de flesta kan lösas med tiden. Förskolan är rolig, barnet lär sig genom lek och lärarna har en mycket närmre och personlig interaktion med dem. I takt med att barnen växer blir skolämnena mer komplicerade, arbetet multipliceras och skolrelationerna antar nya nyanser och former.
Barnet blir mer medvetet om sina förmågor och begränsningar. För vissa är det okej, för andra mindre okej.
När upptäcks inlärningssvårigheter?
Det finns experter som säger att ju tidigare man upptäcker inlärningssvårigheter, desto bättre. Men sanningen är att man med unga barn löper risken att ställa falska diagnoser.
En expert kan ställa diagnosen när barnet når det tredje skolåret, vilket är runt 7-8 års ålder.
Inlärningssvårigheter påverkar bearbetningen av information. Ett barn kan till exempel vara långsamt på att lära sig att skriva och läsa, och har en tendens att ha problem med matematik. Det kan förstå vad det innebär, men ha svårigheter med att bearbeta det ordentligt.
Det påverkar inte bara prestationsförmågan i skolan, utan även barnets relationer med andra.
De första tecknen på inlärningssvårigheter
För barn som är yngre än fem ska vi lista tecknen här nedan. Vi vill dock betona att du inte ska oroa dig. Du måste ha tålamod, observera ditt barn och se hur det utvecklas. Neuropsykologin har gjort stora framsteg inom inlärningssvårigheter, så möjligheterna att få hjälp och vägledningen är goda.
Tecknen är:
- Motoriska problem, såsom med att skriva, rita, gå, klippa, knäppa knappar, dra upp blixtlås eller knyta skor.
- De har svårt att följa enkla instruktioner.
- Deras tal är försenat, de har problem med uttalet och det är svårt för dem att lära sig nya ord.
- Det är svårt för dem att lära sig att läsa, förstå siffror, alfabetet, dagarna i veckan, färger och geometriska former.
- De finner det svårt att koncentrera sig eller vara uppmärksamma.
- De känner sig frustrerade eller omotiverade att utföra skolaktiviteter eller sociala aktiviteter.
Indikatorer på inlärningssvårigheter hos äldre barn
- De vill inte prata om sina studier och spenderar lång tid på uppgifter.
- De blir lätt uttråkade och har inget intresse av skolan.
- Dåligt eller aggressivt beteende i skolan.
- De visar tecken på svårigheter med att identifiera och uttrycka sina känslor.
- De har svårigheter med att sova och äta.
Barn med inlärningssvårigheter
Barn med inlärningssvårigheter har oftast normal eller hög intelligens, men de har svårt att uttrycka vad de vet. Eftersom de har problem med att lära sig vissa ämnen känner de sig ofta frustrerade och irriterade.
Dessa känslor kan påverka deras självkänsla negativt. De kan även drabbas av depression eftersom de vet vad de vill uppnå, säga, skriva eller göra, men har väldigt svårt för det.
I vissa fall uppvisar barn med inlärningssvårigheter även speciella behov, såsom dyslexi, dyskalkyli eller båda. Det hjälper otvivelaktigt med att ställa korrekt diagnos. De kan även uppvisa svårigheter med uppmärksamheten, men det betyder inte att de har ADD.
Hur kan jag hjälpa mitt barn?
- Lär dig om och acceptera att inlärningssvårigheter är där för livet. Men kom ihåg att inte oroa dig över det. Med rätt hjälp kommer ditt barn att lära sig och växa upp till att vara lycklig och frisk.
- Ditt barns lärare kan hjälpa dig att upptäcka symptomen och skapa en lämplig inlärningsmiljö, men kan inte ställa en diagnos.
- En bra diagnos och tidsenligt ingripande kommer att ha en väldigt positiv påverkan på barnets akademiska liv.
- Tester för att upptäcka inlärningssvårigheter utförs av experter: psykologer, barnneuropsykologer, specialistbarnläkare och psykiatriker.
- Barn med inlärningssvårigheter kommer fortfarande lära sig. Du måste bara fokusera på deras förmågor och preferenser för att bygga upp deras självkänsla.
- Att skälla ut eller bestraffa dem kommer inte att fungera. Det kommer faktiskt bara göra problemet värre.
- Om ditt barn får utbrott eller gråter på grund av sina begränsningar ska du stanna vid hans eller hennes sida. Berätta hur mycket du älskar ditt barn och kom ihåg hur mycket det försöker göra något som inte är lätt för det.
För mamma och pappa
Det är stressigt att uppfostra barn med inlärningssvårigheter. Om du behöver hjälp eller psykologiskt stöd ska du söka det. Ditt barn kommer gagnas av en mamma och pappa som mår bra.
Snälla jämför inte barn med inlärningssvårigheter med barn som inte har dem, speciellt inte om de är syskon.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Barallobres, Gustavo. (2016). Diferentes interpretaciones de las dificultades de aprendizaje en matemática. Educación matemática, 28(1), 39-68. Recuperado en 29 de enero de 2019, de http://www.scielo.org.mx/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1665-58262016000100039&lng=es&tlng=es.
- Navarro Soria, I., González Gómez, C., Álvarez Teruel, J. D., Fernández Carrasco, F., & Heliz Llopis, J. (2014). Detección de dificultades de aprendizaje e implicación de las familias en la intervención.
- Sánchez, C. (2004). Las” dificultades del aprendizaje”: un diagnóstico peligroso y sus efectos nocivos. Educere, 8(24).
