Tallkottkörteln: Reglerar dina cykler och tredje ögat
Tallkottkörteln, eller epifysen, har formen av en tallkotte (därav namnet). Den har en viktig roll när det kommer till regelbundna sömncykler och dygnsrytmer.
Den är liten (bara ca 8 millimeter) och sitter i ett speciellt litet utrymme i hjärnan, mitt emellan de två hemisfärerna, inklämd i ett område där de båda delarna av talamus möts.
Någonting annat som är intressant med tallkottkörteln är den andliga och magiska världen och de traditioner som byggts upp runt den.
Detta är inget nytt forskningsområde. Descartes sa även på sin tid att det är här man hittar människans själ, och även enligt mer mystiska traditioner så är det här vårt “tredje öga” sitter.
Men bortsett från dessa mindre vetenskapliga synsätt ligger sanningen bakom denna lilla körtel mycket djupare än vad vi kan tänka oss.
Det är en körtel som spelar stor roll för hälsan och som förtjänar en djupare förståelse.
Tallkottkörteln reglerar våra cykler
Melatonin har en viktig roll i kroppen.
Detta hormon är det som hjälper oss att vila, gör att vi sover, gör oss sömniga, stärker vårt immunsystem och förhindrar för tidigt åldrande av hjärnan.
- Tallkottkörteln är den kroppsdel som förser kroppen med melatonin när man befinner sig i mörker, och minskar produktionen när man befinner sig i ljus.
- Denna process regleras av de ljuskänsliga delarna av näthinnan. Det är dessa som uppfattar ljus och skickar informationen till tallkottkörteln.
Det är en rätt perfekt och underbar process.
En balanserad melatoninproduktion innebär att man har mer energi och bättre hälsa. Problemet med tallkottkörteln är dock att den åldras fort.
Låt oss titta på några fakta.
Tallkottkörteln och förkalkning
Tallkottkörteln funkar som en perfekt biologisk klocka med förmågan att hjälpa oss anpassa oss till förändringar i årstiderna. Den hjälper oss sova bättre om natten och vara i synk med naturens cykler.
Det är ett tufft jobb i dagens stressiga värld där vi ständigt utsätts av konstgjort ljus, ljus som påverkar tallkottkörtelns inre balans.
- Vi bör tänka på och ta hänsyn till att denna körtel är väldigt känslig mot föroreningar, elektriskt ljus, stress och brist på D-vitamin.
- Något som är intressant är att tallkottkörteln tar emot mer blod än någon annan del av hjärnan, faktiskt lika mycket som njurarna.
- Men dessvärre fungerar den sämre så fort man börja komma upp i ungdomsåren.
- Tallkottkörteln brukar nämligen förkalkas med åldern.
Det “tredje ögat” eller själens säte
Som sagt symboliserar tallkottkörteln i många spiritualistiska filosofier det tredje ögat. Det sägs ha förmågan att ge spirituellt uppvaknande, och där finns även människans mest känsliga förmågor och stadier av medvetande.
Utövande av till exempel yoga förstärker detta område av hjärnan.
Hur kan jag ta bättre hand om tallkottkörteln?
Det värsta som kan hända tallkottkörteln är att den kalkas igen.
Det är mycket svårt att förhindra att det händer med åren som går, men du kan sakta ner processen med vissa aktiviteter som håller den frisk
Här är några tips:
- Följ naturens cykler och solljuset. Eller med andra ord, dra nytta av soltimmarna under dagen genom att ta en promenad, ett ”solbad” (men undvik att vara ute när UV-strålarna är som starkast för att skydda dig).
- Ljuset från din dator, telefon och tv är väldigt skadligt för tallkottkörteln.
- För att låta körteln göra sitt jobb är det bäst att koppla bort dig från alla apparater en timme innan läggdags.
- Sov i totalt mörker.
- D-vitamin är bäst för att ta hand om tallkottkörteln.
- Föroreningar, i synnerhet från fluorid, är väldigt skadlig för tallkottkörteln. Ett sätt att bli av med överskott av fluor är att äta färsk frukt, och speciellt tamarind.
Förbättra dina livsvanor och lär dig hur du tar hand om denna lilla körtel i din hjärna. Det kommer att göra mycket gott för din hälsa.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Reiter, R. J. (1991). Pineal melatonin: Cell biology of its synthesis and of its physiological interactions. Endocrine Reviews. https://doi.org/10.1210/edrv-12-2-151
- Wolstenholme, G. E. W., & Knight, J. (2008). The Pineal Gland. The Pineal Gland. https://doi.org/10.1002/9780470715376
- Mano, H., & Fukada, Y. (2006). A Median Third Eye: Pineal Gland Retraces Evolution of Vertebrate Photoreceptive Organs. Photochemistry and Photobiology. https://doi.org/10.1562/2006-02-24-IR-813