Skillnaden mellan stress, depression och ångest

Vi hör dessa tre ord allt oftare. Sanningen är att nu för tiden är dessa de vanligaste syndromen som finns. Stress, depression och ångest kan förekomma var för sig eller tillsammans. Det ena kan också leda till eller utlösa ett av de andra tillstånden. Det är viktigt att identifiera varningssignalerna för dessa problem. Lyckligtvis finns det effektiva metoder för lindring.

Hur påverkas vi av stress, depression och ångest?

Enligt studier förändrar dessa tre tillstånd direkt vår uppfattning av livet. De påverkar vår hjärna och hur vi förhåller oss till andra. De ändrar vår självkänsla och den entusiasm och spänning vi upplever när vi utför en aktivitet eller är på jobbet. De kan också påverka vårt immunförsvar.

Depression, ångest och stress attackerar vår prefrontala cortex. Det är där vi utför vårt mest avancerade tänkande, där vi föreställer oss framtiden, bedömer strategier för att lösa problem och fattar beslut. Detta område är också relaterat till det limbiska systemet – vår emotionella hjärna.

Stress: Vad du behöver veta

Alla talar om stress. Stress är faktiskt en naturlig komponent i livet, det som hjälper oss att få saker gjorda. Om det blir för mycket av detta kan det dock få oss att känna oss oroliga, arga eller frustrerade. För mycket stress kan leda till många fysiska och psykiska sjukdomar. Detta innefattar exempelvis lågt blodsocker, överaktiv sköldkörtel, hjärtinfarkt, ökad utsöndring av galla eller högt kolesterol i dina artärer.

Några av de vanligaste symtomen är huvudvärk, buksmärtor, svårigheter att svälja eller smälta mat, yrsel attacker, tung andning. Man kan också uppleva oregelbundna hjärtslag, kraftiga svettningar, sömnstörningar, trötthet, utmattning, förvirring, nedsatt sexuell förmåga eller mardrömmar. Ibland visar sig stress i form av fobier eller psykiska besvär.

Forskning visar att en kost med lågt innehåll av vitamin B12 kan producera stress. Konsumtion av ämnen som alkohol, nikotin eller sköldkörtelläkemedel kan också ha samma effekt.

Depression: Vad du behöver veta

Detta tillstånd skulle kunna beskrivas som att vara sorgsen, olycklig eller melankolisk. Ibland finns det skäl att känna på det sättet och andra gånger inte. De flesta upplever depression någon gång i sitt liv och då oftast under kortare perioder. Klinisk depression är en sjukdom som upprätthålls över tid och påverkar vårt humör.

Deprimerade människor är irriterade och frustrerade och kan bli gråtfärdiga av obetydliga saker. Depression klassificeras i enlighet med dess svårighetsgrad: mild, måttlig och svår. En psykiater kan diagnostisera sjukdomen i en eller flera sessioner och rekommendera rätt behandling.

De vanligaste symtomen på depression är: svårigheter att sova, tendenser att försova sig, aptitförändringar (nervöst ätande under dygnets alla timmar eller brist på aptit), viktökning eller viktförlust, brist på energi, trötthet, självhat, känsla av värdelöshet, obefogade skuldkänslor, agitation, irritabilitet, oro, förvirring, att överge vanliga aktiviteter, lättja, tomhet, desperata känslor eller tankar på döden eller självmord.

Låg självkänsla är ett av de vanligaste symtomen på depression. Ett annat symtom är att inte längre njuta av aktiviteter som brukar göra oss lyckliga (som att vara med våra familjer eller sexuella aktiviteter). För att en depressiv episod ska betraktas som en depression måste fem eller fler symptom visa sig under två sammanhängande veckor. Atypisk depression drabbar en tredjedel av patienter.

Dystymi är en annan typ av mild depression som varar i två år. Bland händelserna som kan utlösa depression finner vi förlossningen. Många kvinnor lider av vad som kallas förlossningsdepression efter att ha fått barn. Menstruationscykeln kan också föra med sig depressionssymptom. Vanligtvis inträffar det en vecka innan mensen kommer, sedan försvinner symptomen. Årstiderna kan vara en annan bidragande faktor, under de kalla månaderna på hösten och vintern på grund av bristen på solljus, som försvinner under våren och sommaren.

Ångest: Vad du behöver veta

Ångest är en känslomässig reaktion på en eller flera stimuli som kan vara interna eller externa hos patienten. Det betyder att de kan finnas i patientens tankar, känslor eller händelser som inträffar i deras dagliga liv. Det har fysiska aspekter, stimulerar perifera och motoriska system och kan ändra ditt beteende. Ångest är relaterat till överlevnadskänslor som rädsla, ilska, glädje och sorg.

Det har bekräftats att människor kommer i handling snabbt, adaptivt och effektivt vid hot mot eller angrepp på deras fysiska välbefinnande. Beräkningar visar att mer än 20% av befolkningen lider av ett ångestsyndrom och många människor vet inte ens om det. Den medicinska förklaringen till detta problem är att kroppen går in i beredskapsläge och sänder signaler till det centrala nervsystemet.

Ångestsymtom inkluderar:

Hyperaktivitet, takykardi, känslor av att drunkna, förlust av kontroll eller omdöme, skakningar, överdriven svettning, illamående, sömnlöshet, stela eller svaga muskler, rastlöshet, negativa tankar, besatthet eller problem att kommunicera med andra.

Det kan också orsaka hypoglykemi eller hjärtarytmi och kan förvandlas till en panikångest. Patienten tänker på sin egen död eller att något hemskt kommer hända med honom eller henne. Blodtrycket går upp, de får hjärtklappning, blir röda i sina ansikten eller vita på grund av att blodet dräneras från deras ansikten, deras bröst känns tunga, de sväljer luft, förlorar vikt eller äter för mycket, får muntorrhet eller torrhet i ögonen och kvinnor lider av amenorré.

Foton med tillstånd av Vic, Gisela Giardino, Joe Penna, Louis Crusoe, Michael Dorokhov och Orin Zebest.

https://stegforhalsa.se/wp-admin/post.php?post=64285&action=edit